Blefarit är en kronisk inflammation i ögonlockskanterna. Sjukdomen har ofta ett långdraget förlopp, med perioder av förbättring och försämring (recidiv).
Symtomen kan vara ganska ospecifika och likna t.ex. konjunktivit (”ögoninflammation”), vilket gör att diagnosen ibland fördröjs. Vid vissa autoimmuna sjukdomar (t.ex. systemisk lupus) kan blefarit vara ett av flera ögonproblem.
Om blefariten inte behandlas korrekt kan inflammationen sprida sig:
först till konjunktivan (”ögonvitan/slemhinnan”)
sedan till djupare strukturer i ögat
Det kan i värsta fall leda till bestående synnedsättning eller blindhet på det drabbade ögat. Därför är undersökning och uppföljning hos ögonläkare (oftalmolog) mycket viktig.
Orsaker – varför får man blefarit?
Blefarit är multifaktoriell, alltså oftast flera orsaker samtidigt. Man skiljer på:
Direkta orsaker – det som utlöser inflammationen
Riskfaktorer – det som ökar risken att utveckla eller förvärra blefarit
Externa (yttre) orsaker
Bakterieinfektion
vanligast är stafylokocker
mer sällan streptokocker (kan ge kraftigare förlopp)
Virusinfektion
framför allt herpes simplex-virus
Svampinfektion (mer ovanligt)
Läkemedel lokalt på ögat
vissa droppar eller ”fuktgivande” preparat kan irritera
långvarig egenbehandling med ögondroppar utan läkares råd kan bidra
Vid infektiös blefarit angrips meibomska körtlar och/eller svettkörtlar i ögonlockskanten av mikroorganismer → kronisk eller återkommande inflammation.
Interna (inre) orsaker
Hudsjukdomar
rosacea
psoriasis
Ämnesomsättnings- och hormonsjukdomar
t.ex. metabolt syndrom, diabetes, andra endokrina störningar
Mask- och parasitinfektioner (helkropp)
Sjukdomar i mag–tarmkanalen
Nedsatt immunförsvar, både lokalt och generellt
Allergier – mot t.ex. pollen, damm, kosmetika
Att förstå grundorsaken är viktigt för:
rätt behandling
bra förebyggande råd (blefarit kommer gärna tillbaka om man inte påverkar orsakerna)
Riskfaktorer
Dessa saker utlöser inte blefarit direkt, men gör det lättare att bli sjuk eller få återfall:
Benägenhet för allergiska reaktioner
Bristande eller överdriven ögon- och ansiktshygien
för mycket tvätt → uttorkning
för lite → smuts, beläggningar, bakterietillväxt
Hudsjukdomar i ansiktet (rosacea, seborroé, psoriasis m.m.)
Endokrina sjukdomar
sköldkörtelrubbningar
binjure- eller hypofyssjukdomar
diabetes
Användning av aggressiv eller lågkvalitativ kosmetika
irriterar och torkar ut huden på ögonlocken
Tidigare ögonsjukdomar
konjunktivit
hornhinneinflammation
Miljöfaktorer
torr luft (kontor, luftkonditionering)
mycket damm, rök
stark värme eller kyla
bastu, badhus, vissa arbetsmiljöer
Äldre personer drabbas oftare, men även barn och yngre vuxna kan få blefarit. Ju fler riskfaktorer, desto större sannolikhet att sjukdomen blir kronisk.
Typer av blefarit
Blefarit kan delas in på flera sätt.
Enligt förlopp
Akut blefarit
tydliga, relativt kraftiga symtom
varar oftast några veckor
kan läka ut helt – eller övergå i kronisk form
Subakut
symtomen har minskat men inte försvunnit helt
Kronisk blefarit
pågår under månader–år
växlar mellan lugna faser (remission) och skov (försämringsperioder)
Kronisk blefarit kan vara:
Låggradig/”atopisk” – ständigt lite aktiv, med milda men ihållande symtom
Recidiverande – perioder där ögonen känns helt bra, avlöses av skov
Enligt orsak (etiologi)
Bakteriell blefarit
Viral blefarit (t.ex. herpes)
Svamprelaterad blefarit
Allergisk blefarit
Toxisk blefarit – kontakt med irriterande ämnen, kemikalier, kosmetika
Parasitär/demodex-blefarit
orsakas av hudkvalster (Demodex) i ögonfransfolliklarna
Blandformer
t.ex. toxisk–allergisk
Enligt lokalisation
Ensides blefarit – ett öga i taget (vanligen blir båda engagerade efter ett tag)
Dubbelsidig blefarit – båda ögonen, mycket vanligt
Utvändig/kantnära (”anterior”) blefarit
påverkar främst ögonfransrötter och yttre delen av ögonlockskanten
Bakre (meibomsk) blefarit
djupare engagemang i meibomska körtlar
mer långdragen, större risk för komplikationer
Vinkelblefarit (angulär)
sitter främst i ögonvrårna
Enligt utseende (klinisk bild)
Skvamlös (seborroisk) blefarit
små, torra ”mjäll-liknande” fjäll på ögonlockskanten och ögonfransarna
Symtomen varierar beroende på form, men ofta förekommer:
Röd, svullen ögonlockskant
Klåda i ögonlocken
Brännande känsla, sveda eller gruskänsla i ögonen
Ljuskänslighet (särskilt utomhus, stark belysning)
Tårflöde eller, tvärtom, känsla av torra ögon
Segt, vitt eller gult sekret vid fransroten
Små fjäll eller skorper på ögonlockskanten och fransarna
Känsla av ”tunga” eller svullna ögonlock
Specifikt för vissa typer:
Skvamlös blefarit
tydliga ”mjällflagor” på fransarna
ibland fransar som lossnar med tiden
Ulcerös blefarit
hårda skorper
när de tas bort → små blödningar, sår
ärrbildning kan leda till felväxande fransar och felställningar
Demodex-blefarit
kraftig klåda, särskilt morgon/kväll
rodnade, förtjockade ögonlockskanter
Allergisk blefarit
symtom kommer i samband med allergen (pollen, damm, smink, linser etc.)
ofta periodvis, t.ex. vid pollensäsong
Möjliga komplikationer
Utan behandling (eller vid mycket aggressiva former) kan blefarit ge:
Torrt öga-syndrom
p.g.a. störd tårfilm och sämre smörjning
Epifora (ökad tårning)
när tårkanalerna blir trånga eller inflammerade
Hornhinneerosioner / sår på hornhinnan
sämre lokalt försvar, risk för infektion → synpåverkan
Hordeolum (”vagel”)
akut infektion i talgkörtel eller fransfollikel
Chalazion
kronisk inflammation och ”inkapsling” i meibomkörtel
liten, hård knöl i ögonlocket
I svåra fall kan inflammationen sprida sig till inre strukturer i ögat och i extremfall göra att synen hotas.
Bakre (meibomsk) blefarit är mer benägen att ge komplikationer än ytlig skvamlös form.
Diagnos
Diagnosen ställs av ögonläkare (oftalmolog). Bedömningen inkluderar:
Samtal
symtom: hur länge, vad förvärrar, vad lindrar
annan ögonsjukdom, hudsjukdom, allergi, läkemedel
Undersökning i biomikroskop (spaltlampa)
noggrann bedömning av:
ögonlockskanter
ögonfransar
meibomska körtlar
hornhinna, konjunktiva
Synprövning (visus), ev. mätning av brytningsfel och ackommodation
Provtagning vid behov
odling eller mikroskopi vid misstanke om bakterier, svamp
undersökning av fransar vid misstänkt demodex
Biopsi (vävnadsprov)
bara vid misstanke om tumör eller annan allvarlig åkomma i ögonlocket
Behandling
Behandling utformas individuellt och är nästan alltid kombinerad:
1. Ögonlockshygien – grunden i all behandling
Daglig rengöring av ögonlockskanter
med varmt vatten och gärna speciella ögonlocksskrubb/kompresser
löser upp fett och sekret, tar bort skorper och fjäll
Varsam borttagning av skorper
med bomullstuss eller kompress fuktad i koksalt/antiseptisk lösning
ryck inte hårt – man kan orsaka sår och ärr
Undvik:
att gnugga ögonen
aggressiv tvål eller sminkborttagning nära ögat
2. Läkemedel (ordineras av läkare)
Beroende på typ och svårighetsgrad kan användas:
Antibiotikasalvor eller droppar
vid bakteriell blefarit
Antiinflammatoriska medel
ibland kombinationspreparat (antibiotika + kortison) under kort tid
Kortisonsalvor/ögondroppar
vid allergisk eller kraftigt inflammatorisk blefarit
ska alltid användas under ögonläkarens kontroll
Antiparasitära medel
vid demodex-blefarit
Tårersättningsmedel
vid samtidig torra ögon
Ofta behövs flera läkemedel samtidigt, under en begränsad period, följt av fortsatt ögonlockshygien som långtidsbehandling.
3. Kompletterande åtgärder
Massage av ögonlocken
lärs ut av ögonläkare/optiker
hjälper meibomska körtlar att tömmas
Fysioterapi (i vissa fall)
t.ex. värmebehandling, ljusbehandling
Egen medicinering med kortison, antibiotika eller ”fuktgivande” droppar utan diagnos avråds starkt – det kan förvärra problemet eller maskera allvarligare sjukdom.
Prognos
I de flesta fall är prognosen god:
synen kan bevaras
många får bra kontroll på symtomen med rätt behandling och rutin
Hos ungefär en del av patienterna blir förloppet mer besvärligt och långdraget, särskilt om det finns:
uttalade hud- eller ögonsjukdomar i botten
obehandlad allergi
hormonella eller immunologiska problem
Med rätt upplagd behandling kan man ändå i de flesta fall hålla sjukdomen under kontroll.
Förebyggande – vad kan jag göra själv?
Sköt god men skonsam ögonhygien
Tvätta bort smink varje kväll
Använd ögonkosmetik av god kvalitet, undvik starkt parfymerade produkter
Undvik att dela handdukar, kosmetika och ögonsmink
Behandla hudsjukdomar, allergier, övriga infektioner i tid
Anpassa arbetsmiljö om möjligt (minska damm, drag, torr luft)
Använd konstgjorda tårar vid torra ögon – men efter råd från ögonläkare eller optiker
Vid nya eller förvärrade symtom (särskilt smärta, försämrad syn, kraftig ljuskänslighet) ska du alltid kontakta vården.
Vanliga frågor
Är blefarit smittsamt?
Det beror på orsaken. Infektiösa former (bakterier, virus, parasiter) kan vara smittsamma, särskilt vid nära kontakt och delade hygienartiklar. Allergiska och vissa andra former smittar inte.
Kan blefarit försvinna av sig själv?
I sällsynta fall, t.ex. vissa ungdomsformer, kan besvären klinga av spontant. Men generellt ska man inte vänta – obehandlad blefarit kan ge komplikationer och bli kronisk.
Vilken läkare ska jag vända mig till?
I första hand ögonläkare (oftalmolog). Vid behov samarbetar ögonläkaren med t.ex. allergolog, hudläkare eller endokrinolog.
Behövs operation?
Själva blefariten opereras inte. Däremot kan vissa komplikationer (t.ex. kronisk vagel, chalazion, abscess) behöva ett kirurgiskt ingrepp.