Dermatit på ögonlocken är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar huden runt ögonen. Tillståndet kännetecknas av utslag, klåda, rodnad och svullnad. I de flesta fall är sjukdomen icke-infektiös och oftast kopplad till allergiska reaktioner eller överkänslighet mot olika yttre och inre irritationsfaktorer. Tillståndet kan utvecklas hos personer i alla åldrar och oavsett kön.
Det största problemet med ögonlocksdermatit är att de yttre symtomen kan likna många andra hudsjukdomar, vilket gör diagnosen svår. Därför krävs noggrann undersökning innan diagnosen kan fastställas.
Utredning och behandling utförs av hudläkare, och ofta även av ögonläkare. Diagnostiken baseras på laboratorietester och klinisk undersökning. Behandlingen är i regel lokal och konservativ. I vissa fall kan mediciner i tablettform eller injektioner behövas.
Orsaker till dermatit på ögonlocken
Tillståndet kan uppstå av många olika skäl. Att identifiera orsaken är avgörande för att kunna välja rätt behandling och förebygga återfall.
Patogenes och vanliga orsaker
Det finns fler än tio kända utlösande faktorer. De vanligaste är:
1. Allergiska reaktioner
En allergisk inflammationsreaktion kan uppstå efter intag av vissa läkemedel eller allergiframkallande livsmedel. Vanligast är dock kontakt med irriterande eller lågkvalitativ kosmetika – exempelvis ögonskugga, mascara eller makeupborttagning.
2. Infektioner
Även om dermatit sällan är infektiös kan bakterier eller virus utlösa reaktionen, ofta genom de toxiner som mikroorganismer avger. Herpes simplex typ 1 kan direkt angripa ögonlocken och ge en mer aggressiv variant av sjukdomen.
3. Kemisk irritation
Detta kan ske genom engångsexponering för starka rengöringsmedel eller vid långvarig exponering för kemikalier (t.ex. på arbetsplatsen).
4. Kyla
Låga temperaturer kan orsaka så kallad kölddermatit, som kännetecknas av utslag, stark klåda och smärta.
5. Höga temperaturer
Kraftig värme eller upprepad exponering för värmekällor kan också framkalla inflammation.
6. Sol och strålning
Långvarig solexponering kan orsaka inflammation i huden. Mycket sällsynt kan dermatit uppstå i samband med mild strålsjukdom.
7. Överaktivitet i talgkörtlarna
Detta ligger bakom seborréisk dermatit på ögonlocken.
Observera:
I vissa fall går det inte att identifiera orsaken. Då talar man om idiopatisk dermatit.
Riskfaktorer
Vissa vanor eller externa faktorer ökar risken, även om de inte direkt orsakar sjukdomen:
överdriven användning av kosmetika, särskilt billiga produkter
arbete i dammig eller kemiskt belastad miljö
bristande eller alltför intensiv hygien av ögonlocken
allergier eller autoimmuna sjukdomar i historiken
återkommande infektioner
försvagat lokalt eller generellt immunförsvar
frekventa besök i bastu eller varma bad
kalla klimatförhållanden
ogynnsam miljö eller dålig luftkvalitet
endokrina sjukdomar
Ju fler riskfaktorer som finns, desto större sannolikhet för att dermatiten utvecklas och desto svårare blir behandlingen.
Typer av dermatit på ögonlocken
Sjukdomen delas in enligt flera kriterier.
1. Efter sjukdomsförlopp
Akut form: Snabbt debuterande, kraftiga symtom, snabbt försämringsförlopp.
Kronisk form: Långdraget förlopp, ofta efter otillräcklig behandling av den akuta fasen.
Subakut form: Mildare och ”dämpad” fas mellan akut och kronisk.
2. Efter orsak
Allergisk dermatit: Framkallas av överaktiv immunreaktion mot olika allergener.
Infektiös dermatit: Vanligast är herpesdermatit, som är aggressiv och långvarig.
Kontaktdermatit: Uppstår vid direkt kontakt med ämnet som orsakar reaktionen (t.ex. kosmetika, hygienartiklar).
Seborréisk dermatit: Orsakas av ökad talgproduktion.
Blandformer: Kombination av flera faktorer.
Primär och sekundär form
Primär: Uppstår direkt av allergisk eller infektiös orsak.
Sekundär: Orsakas av andra sjukdomar, t.ex. endokrina störningar eller spridning från andra hudområden, såsom vid perioral dermatit.
Särskilda former
Kronisk återkommande dermatit: Perioder av försämring och total symtomfrihet.
Atopisk dermatit: Långvarig, lågintensiv inflammation med få men ihållande symtom.
Symtom
Även om symtomen varierar beroende på orsak, finns flera gemensamma tecken:
Intensiv klåda — ofta utan lindring vid kliande
Brännande känsla
Smärta – särskilt vid herpetisk infektion
Torrhet och fjällande hud
Rodnad (erytem)
Svullnad – ibland så kraftig att det är svårt att öppna ögonen
Utslag i form av papler eller vätskefyllda blåsor (vesikler)
Tårflöde och irritation i ögonen (kan tyda på sekundär ögoninflammation)
Vid infektiös dermatit kan inflammationen spridas till ögat och orsaka konjunktivit eller djupare ögoninfektioner, vilket kräver snabb behandling.
Möjliga komplikationer
Om dermatiten lämnas obehandlad kan följande komplikationer uppstå:
sekundär bakteriell eller viral infektion
ärrbildning och deformation av ögonlocket
spridning av utslagen till andra delar av ansiktet
blefarit (inflammation i ögonlockskanten)
konjunktivit
keratit (hornhinneinflammation), som i sällsynta fall kan påverka synen
Diagnostik
Diagnosen ställs av hudläkare, oftast i samarbete med ögonläkare. Undersökningen kan inkludera:
anamnes och intervjuer om symtom och eventuella utlösande faktorer
biomikroskopi av ögat
undersökning med spaltlampa
punktion och analys av blåsor (vid herpes)
blodprov
PCR och ELISA
Vid seborréisk dermatit kan en hudbiopsi behövas. Eftersom symtomen kan likna blefarit, vagel och andra tillstånd krävs ofta differentialdiagnostik.
Behandling
Behandlingen anpassas efter orsaken:
Infektiös dermatit
antivirala läkemedel (t.ex. aciklovir)
immunstimulerande behandling
vid herpes rekommenderas ibland vaccination för att minska återfall
Allergisk dermatit
antihistaminer
kortikosteroider för lokal behandling
vid svår sjukdom: tabletter eller injektioner
absolut nödvändigt att undvika det utlösande allergenet
Seborréisk dermatit
behandling av bakomliggande hormonella eller dermatologiska orsaker
Estetiska förändringar
Behandlas vid behov av hudläkare eller kosmetolog.
Prognos
Sjukdomen är inte livshotande, men utan behandling kan den leda till allvarliga problem för ögonen. Med korrekt och tidig behandling är prognosen mycket god och fullständig återhämtning är möjlig.
Förebyggande åtgärder
använd skyddsutrustning vid arbete med kemikalier
undvik kontakt med kända allergener
behandla hormonella störningar
behandla herpes i tid
stärk immunförsvaret
förebygg och behandla infektioner snabbt
Viktigt:
Undvik kosmetika under hela behandlingsperioden.
Vanliga frågor
Kan jag behandla ögonlocksdermatit själv?
Nej, det är mycket svårt utan medicinsk bedömning. Rätt behandling beror på orsaken, omfattningen och sjukdomsförloppet.
Kan man bli blind av dermatit på ögonlocken?
Nästan aldrig. Endast vissa infektiösa former (särskilt herpesrelaterade) kan påverka hornhinnan om de lämnas helt obehandlade.
Behövs kortisonkräm i alla fall?
Nej. Kortison används främst vid allergisk dermatit. Infektiösa och hormonrelaterade former behandlas på annat sätt.
Hur lång tid tar behandlingen?
Oftast 1–3 veckor, beroende på orsak och svårighetsgrad. Därefter krävs uppföljning för att förebygga återfall.
Vilken specialist behandlar sjukdomen?
Hudläkare (dermatolog/dermatovenerolog) i samarbete med ögonläkare.