Meibomit, ibland kallad inre vagel, är en ögonsjukdom som innebär en inflammation på insidan av ögonlocket. Tillståndet utvecklas när meibomska körtlar blir irriterade eller blockerade. Dessa körtlar producerar en viktig oljig substans som skyddar ögat mot uttorkning och minskar friktionen mellan ögonlock och bindhinna. Sjukdomen förekommer både hos barn och vuxna, men drabbar oftare kvinnor än män.
Diagnos och behandling utförs av ögonläkare. Vid meibomit används både konservativa och kirurgiska behandlingsmetoder beroende på sjukdomens form och svårighetsgrad.
Orsaker till meibomit
Meibomit beror på en inflammation i en eller flera meibomska körtlar. Det finns cirka 40 sådana körtlar i övre ögonlocket och cirka 30 i det nedre, även om individuella variationer förekommer. Inflammationen utlöses oftast av en infektion, men även olika riskfaktorer spelar stor roll.
Sjukdomsutveckling
Inflammationen börjar vanligtvis när bakterier eller andra mikroorganismer tränger in i körtelns utförsgång. De vanligaste smittämnena är:
stafylokocker
streptokocker
E. coli
Mer sällan kan virus, svamp eller parasiten Demodex orsaka problemet. Vid demodexinfektion uppstår meibomit ofta senare i sjukdomsförloppet.
Otillräcklig ögonhygien eller att man rör ögonen med smutsiga händer är vanliga orsaker till att infektionen uppstår, särskilt hos barn.
Utvecklingen följer oftast samma mönster:
inträngning av smittämnet i körteln
ett otillräckligt immunsvar som gör att bakterierna förökar sig
bildning av en kapsel fylld med var
Tillståndet tenderar att bli kroniskt och återfaller kan uppstå oväntat även efter långa perioder utan symtom.
Riskfaktorer
Flera faktorer kan öka risken att utveckla meibomit:
Eftersom orsakerna är många kan det ibland vara svårt att fastställa den direkta utlösande faktorn.
Klassificering
Meibomit delas huvudsakligen in i två former:
1. Akut meibomit
snabbt insjuknande
tydliga och intensiva symtom
varar oftast 5–10 dagar
utan behandling kan tillståndet bli kroniskt eller ge komplikationer
2. Kronisk meibomit
långdraget, ofta låggradigt förlopp
mindre tydliga symtom
kan pågå i flera år
Efter lokalisation:
meibomit i övre ögonlocket – vanligast
meibomit i nedre ögonlocket – samma symtom men något ovanligare
Symtom
Symtomen varierar beroende på om sjukdomen är akut eller kronisk. Vanliga symtom vid akut meibomit:
smärta i det drabbade ögonlocket
svullnad och rodnad
ökad tårproduktion
svårigheter att öppna ögat vid kraftig svullnad
synlig knuta/vagel i ögonlockskanten
varigt sekret när kapseln öppnas
kliande eller brännande känsla
nedsatt syn på grund av svullnad
Vid kronisk meibomit är symtomen mildare och mer diffusa.
Viktigt att veta
Meibomit kan likna en vanlig vagel (hordeolum). Därför behövs en noggrann undersökning för att skilja mellan tillstånden.
Meibomit räknas också som en form av chalazion (kronisk inflammation i meibomska körtlar).
Komplikationer
Utan korrekt behandling kan meibomit leda till:
kroniskt återkommande inflammation
torra ögon på grund av minskad fettproduktion
keratit (inflammation i hornhinnan), som kan påverka synen
konjunktivit eller keratokonjunktivit
blefarit (ögonlocksinfektion)
chalazionutveckling
Särskilt blandformer av meibomit kan vara svåra att behandla utan hjälp av ögonläkare.
Diagnos
Diagnosen ställs av ögonläkare och innefattar:
inspektion av ögon och ögonlock
samtal om symtom och sjukdomshistoria
synkontroll (visus)
biomikroskopi
undersökning av ögonbotten
Vid behov görs bakteriologiska prover eller PCR. Om Demodex-infektion misstänks analyseras ögonfransar.
Behandling
Konservativ behandling (förstahandsval)
noggrann ögonhygien
varma kompresser enligt läkares ordination
antibiotikadroppar eller -salvor
antivirala eller svampdödande preparat vid behov
konstgjorda tårar vid torrhet
kost med tillräckligt med vitaminer och fettsyror
Kirurgisk behandling
Används när:
inflammationen inte läker ut
kapseln är stor och inte öppnar sig själv
tillståndet återkommer ofta
Ingreppet innebär öppning av kapseln och rengöring av området.
Viktigt
Man bör aldrig värma ögonlocket på egen hand. Felaktig värmebehandling kan leda till att kapseln spricker inåt och sprider infektionen.
Prognos
Prognosen är god om behandling sätts in i tid. Okomplicerade fall läker ofta inom en vecka. Vid abscess eller djupare infektioner blir prognosen sämre och risken för synpåverkan ökar.
Förebyggande
Specifik förebyggande behandling finns inte, men följande minskar risken:
god handhygien
regelbunden men inte överdriven ögonhygien
undvika att röra ögonen med smutsiga händer
balanserad kost
massage av ögonlocken (vid behov och enligt läkares råd)
behandling av underliggande hormonella eller metabola sjukdomar
Vanliga frågor
Är meibomit farligt för synen?
I okomplicerade fall påverkas synen inte. Men vid djupare infektion, keratit eller andra komplikationer kan synen försämras.
Kan meibomit gå över av sig själv?
I vissa fall ja, men risken för komplikationer är stor. Därför bör man alltid uppsöka vård.
Behövs operation?
Endast om konservativ behandling inte hjälper eller om kapseln inte öppnas av sig själv.
Hur länge varar sjukdomen?
Vanligtvis 5–10 dagar vid milda fall. Vid behandling kan läkning gå snabbare.
Hur länge tar behandlingen?
Ofta 3–5 dagar, ibland längre. Tiden beror på sjukdomens svårighetsgrad.