Näthinneavlossning är ett allvarligt ögontillstånd där näthinnan lossnar från åderhinnan och därmed förlorar sin blodförsörjning. Utan snabb behandling kan näthinnan skadas permanent. Tillståndet räknas oftast som akut och kräver omedelbar bedömning av en ögonläkare. Sjukdomsförloppet går snabbt och leder till successiv synförlust. Om avlossningen når den centrala delen av näthinnan, makula, blir det mycket svårt att återfå normal synfunktion.
Symtomen kan vara subtila om avlossningen börjar i näthinnans nedre delar. Trots detta är tillståndet alltid allvarligt och utan korrekt behandling finns risk för permanent blindhet. Vid minsta misstanke ska man omedelbart kontakta en ögonläkare.
Varför uppstår näthinneavlossning?
Orsaken beror på vilken typ av avlossning det handlar om. Vissa former utlöses av skador, andra uppstår spontant, och en tredje grupp utvecklas sekundärt till andra ögonsjukdomar.
Patogenes
Näthinneavlossning uppstår när ett eller flera skadliga faktorer påverkar näthinnan. De vanligaste orsakerna är:
- Bråck eller hål i näthinnan på grund av degeneration. Snabba rörelser, kraftig fysisk ansträngning eller skallskador kan leda till rupturer.
- Ögonskador. En avlossning kan uppstå direkt efter skadan, men utvecklas ibland flera år senare.
- Samtidiga sjukdomar, till exempel diabetes eller högt blodtryck.
Den vanligaste bakomliggande orsaken är olika former av näthinnedegeneration, framför allt gitterdegeneration och så kallad “snigelspår-degeneration”. Dessa kräver ofta förebyggande laserbehandling.
Sekundär näthinneavlossning förekommer vid diabetesretinopati, kärlocklusioner, hypertoni och andra systemiska sjukdomar.
I de flesta fall beror avlossningen på ett näthinnebristning. Vätska eller blod tränger in genom bristningen och lyfter näthinnan från underlaget. Sitter bristningen i övre delen av näthinnan går processen ännu snabbare och leder oftare till kraftig synnedsättning.
Riskfaktorer
Näthinneavlossning kan drabba både helt friska personer och patienter med redan befintliga ögon- eller kärlsjukdomar. Risken ökar vid:
- tungt fysiskt arbete, lyft och kraftiga ansträngningar
- yrken med hög skaderisk, särskilt huvud- och ögonskador
- högt blodtryck och andra kardiovaskulära sjukdomar utan god kontroll
- dåligt kontrollerad diabetes, som kan leda till diabetesretinopati
- närsynthet (myopi)
- astigmatism i kombination med andra näthinneförändringar
- tidigare näthinnedegeneration (t.ex. PVR-liknande förändringar)
- inflammatoriska ögonsjukdomar
- förlossning hos kvinnor med vissa typer av näthinneförändringar
- tidigare huvud- eller ögonskador
Även ärftlighet spelar roll. Har någon i familjen haft näthinneavlossning bör man vara extra noggrann med kontroller.
Former av näthinneavlossning
Näthinneavlossning delas in efter orsak och utbredning:
Efter orsak
- Primär (regmatogen) – uppstår på grund av en bristning i näthinnan.
- Traumatisk – utlöst av skada på ögat.
- Exsudativ sekundär form – ansamling av vätska under näthinnan.
- Traktionsavlossning – orsakas av bindvävsstråk mellan glaskroppen och näthinnan.
Efter lokalisering
Avlossningen kan vara:
- perifer – börjar i ett eller flera kvadranter
- central (makulainvolverande) – påverkar synskärpan kraftigt
Efter utbredning
- Lokal avlossning – begränsad till ett område
- Total avlossning – hela näthinnan lossnar
Ett öga med tidigare avlossning har förhöjd risk att drabbas på nytt eller i det andra ögat.
Symtom
Symtomen varierar beroende på form och lokalisering. Typiska tecken är:
- fotopsier (ljusblixtar)
- skugga eller gardin i synfältet
- förvrängd syn
- grumlingar eller ”flugor”
Fotopsier beror på att näthinnan irriteras av dragkrafter. ”Gardinfenomenet” uppstår när den lossnade näthinnan inte längre tar emot synsignaler.
Grumlingar i synfältet kan bero på förändringar i glaskroppen. En snabb ökning av mörka prickar är särskilt alarmerande.
Vid exsudativa och traktionella former kan symtom saknas länge tills avlossningen blivit omfattande.
Viktigt!
Vid minsta misstanke om avlossning ska man snarast söka vård. Endast en undersökning av ögonläkare kan påvisa tillståndet.
Möjliga komplikationer
Utan behandling leder näthinneavlossning ofta till:
- bestående synförlust eller blindhet
- skelning
- sekundär glaukom
- inflammation i ögats strukturer
- nedsatt färgseende
- sekundär katarakt
Enda sättet att undvika komplikationer är tidig behandling.
Diagnos
Diagnosen ställs av en ögonläkare. Undersökningen kan omfatta:
- samtal och anamnes
- visusmätning
- ögonbottenundersökning med pupillvidgning
- vid behov undersökning med Goldmann-lins för perifer näthinnebedömning
Ytterligare metoder:
- perimetri
- mätning av ögontryck
- optisk koherenstomografi (OCT)
Näthinneavlossning bedöms oftast akut.
Behandling
Behandlingen är nästan alltid kirurgisk och bör genomföras så snabbt som möjligt.
Metoder
- Laserkoagulation – vid tidiga, begränsade avlossningar
- Externa metoder såsom plombning
- Ballongbehandling
- Vitrektomi – avlägsnande av glaskroppen och stabilisering av näthinnan
Val av metod görs av ögonkirurg baserat på typ och omfattning av avlossningen.
Prognos
Prognosen beror på:
- hur snabbt patienten sökt vård
- vilken del av näthinnan som är drabbad
- hur omfattande avlossningen är
Vid tidig behandling kan synen oftast räddas. Avancerade eller långvariga avlossningar har sämre prognos, särskilt om makula är påverkad. Återfall är möjliga och kräver fortsatt uppföljning.
Viktigt!
Näthinneavlossning drabbar cirka 10–20 personer per 100 000 invånare årligen. Endast tidigt omhändertagande ger goda chanser till bevarande av synen.
Förebyggande åtgärder
- Årliga kontroller hos ögonläkare; vid riskfaktorer var sjätte månad.
- Undvik tunga lyft och kraftig fysisk ansträngning.
- God kontroll av blodtryck.
- Stabil blodsockernivå vid diabetes.
- Förebyggande laserbehandling vid näthinnedegeneration.
Vanliga frågor
Leder näthinneavlossning alltid till blindhet?
Nej, men risken är hög om behandling inte sätts in i tid. Med snabb och korrekt kirurgi kan synen ofta bevaras.
Kan avlossningen läka av sig själv?
Nästan aldrig. Även om spontana fall finns beskrivna är de så ovanliga att de saknar klinisk betydelse.
Är operation alltid nödvändig?
I de flesta fall, ja. Vid små, tidiga förändringar kan laserbehandling räcka.
Ger operationen garanti för att synen återställs?
Nej. Utfallet beror på hur omfattande och hur långvarig avlossningen varit.
Hur lång tid tar rehabiliteringen?
Upp till sex månader. Under denna period bör man undvika lyft, ansträngning, extrema temperaturer och ofta även flygresa.
