Sjukdomar

Allergisk konjunktivit

Allergisk konjunktivit är en inflammatorisk sjukdom i ögats bindhinna (konjunktiva) utlöst av kontakt med ett allergen. Den kan vara isolerad eller förekomma tillsammans med andra ögonsjukdomar, drabbar båda könen och alla åldrar, men ses oftast hos yngre och medelålders vuxna.
Behandlingen är vanligtvis multidisciplinär och involverar ögonläkare samt allergolog/immunolog.

Varför uppstår det?

Kärnmekanismen är histaminfrisättning från mastceller efter exponering för ett ämne som kroppen blivit sensibiliserad mot. Vanliga utlösare:
  • Luftburna allergen: pollen, damm, djurhår/-saliv.
  • Läkemedel lokalt i ögat: droppar/salvor vid individuell överkänslighet.
  • Kontaktlinser och kontakt med vissa material/åtgärder.
  • Generell atopisk benägenhet (t.ex. astma, eksem, allergisk rinit).

Riskfaktorer

  • Ålder <30 år (relativt vanligast), men kan drabba alla.
  • Återkommande eller yrkesmässig allergenexponering.
  • Kontaktlinsbärande.
  • Husdjur i hemmet.
  • Andra allergiska sjukdomar i anamnesen.
  • Även bristfällig eller överdriven ögonhygien samt nedsatt lokal immunitet kan bidra.

Indelning

Efter förlopp
  • Akut: tydliga symtom kort efter exponering.
  • Subakut: mildare, mer utdraget.
  • Kronisk: kvarstående besvär p.g.a. utebliven/otillräcklig behandling eller bestående exponering.
Efter mönster
  • Perenn (året runt): oberoende av säsong.
  • Säsongsbunden: vid pollenperioder.
Efter orsak
  • Pollinos (pollenutlöst).
  • Vernal keratokonjunktivit (vår-/sommarform hos atopiker).
  • Läkemedelsutlöst.
  • Giant papillary conjunctivitis (kontaktlins-/friktionsrelaterad).
  • Atopisk keratokonjunktivit (multifaktoriell, ofta svårare).

Symtom

  • Rödhet i konjunktiva och ibland ögonlockskanter.
  • Intensiv klåda, sveda, skavkänsla (“sand i ögat”).
  • Tårflöde, ibland segt sekret.
  • Ljus-/ljuskänslighet.
  • Smärta kan förekomma, ofta mild–måttlig.
Debut sker oftast omedelbart efter exponering; ibland fördröjt 24–48 timmar.

Möjliga komplikationer

  • Sekundära ögonsjukdomar: blefarit, keratit, irit/uveit (kan påverka synen).
  • Infektion vid rivning/klösning och mikrosår.
  • Systemiska allergiska reaktioner hos kraftigt sensibiliserade.
  • Påverkan på livskvalitet (sömn, arbete, oro för recidiv).

Diagnostik

  • Anamnes (allergenexponering, säsongsvariation, linsbruk, läkemedel).
  • Ögonstatus och bedömning av synskärpa.
  • Vid behov: allergitester (pricktest/IgE), bedömning för Demodex vid långdragna besvär.
  • Ögonläkare ställer diagnos; allergolog kartlägger sensibilisering.

Behandling

Basåtgärder
  • Undvik exponering (pollenstrategier, dammreduktion, djurkontakt, byte från linser till glasögon vid behov).
  • Kyla lokalt (kalla kompresser), korrekt lins- och ögonhygien.
Läkemedel
  • Antihistaminer lokalt (ögondroppar) ± peroral antihistamin vid systemiska symtom.
  • Mastcellsstabiliserare/dubbelverkande droppar (profylax och vid säsong).
  • Topikala kortikosteroider i kort kur vid svårare skov – alltid på ordination av ögonläkare.
  • Topikal kalcineurinhämmare (t.ex. ciklosporin) vid kroniska/atopiska former.
  • Vid tydlig orsak: utsättning/byte av utlösande läkemedel eller linsuppehåll.
Allergenspecifik immunterapi kan övervägas vid dokumenterad sensibilisering och återkommande svåra säsongsbesvär.
OBS: Utan adekvat behandling tenderar tillståndet att kronifieras.

Prognos

Vid korrekt behandling är prognosen god. Återfall är vanliga om exponering kvarstår. Långvariga eller svåra former kräver ofta underhållsstrategi och tät uppföljning.

Förebyggande

  • Identifiera och undvik allergen.
  • Följ pollenråd (stäng fönster vid höga halter, duscha/byt kläder efter utomhusvistelse).
  • Rätt linsrutiner eller byt till glasögon under skov.
  • Undvik egenbehandling med kortison utan läkarstöd.
  • Behandla annan allergi (rinit/astma) för att minska total belastning.

Vanliga frågor

Vem behandlar?

Främst ögonläkare; vid allergiutredning och immunterapi även allergolog/immunolog.

Finns risk för synförlust?

Sällsynt vid ren allergisk konjunktivit. Risken ökar först vid sekundära komplikationer (t.ex. keratit/uveit) – därför är uppföljning viktigt.

Kan jag behandla själv?

Lindriga, kända säsongsbesvär kan ofta lindras med receptfria antihistamindroppar och exponering sminskning, men diagnos och plan bör sättas av läkare – särskilt vid återkommande eller kraftiga skov.

Hur länge varar behandlingen?

Akuta skov behandlas i regel 1–3 veckor; vid säsongsform kan profylax pågå hela säsongen.

Kommer det tillbaka efter behandling?

Det kan det göra vid ny exponering. Förebyggande åtgärder och – vid behov – immunterapi minskar risken för recidiv.
2025-09-16 09:00 Ögonsjukdomar