Sjukdomar

Nässelutslag (urtikaria)

Nässelutslag är en hudsjukdom som kännetecknas av kliande utslag i form av upphöjda kvaddlar. Tillståndet är vanligt i alla åldersgrupper och har ofta en allergisk bakgrund. Sjukdomen debuterar oftast mellan 15 och 40 år, men de senaste åren har man allt oftare sett att även förskolebarn drabbas.

Orsaker till nässelutslag

Utslag på huden kan vara ett symtom på flera olika sjukdomar, vilket ibland gör diagnosen svår. Några av de vanligaste utlösande faktorerna är:
  • livsmedel som innehåller histamin eller frisätter histamin i kroppen
  • läkemedel
  • bakterier, virus, svampinfektioner och parasiter
  • gift från insekter som getingar, bin eller bålgetingar
  • fysiska faktorer som sol, kyla, värme eller vibration
  • underliggande kroniska sjukdomar
  • stress, oro och andra psykologiska faktorer

Reaktion på livsmedel

Vanliga utlösare är nötter, citrusfrukter, fisk och skaldjur, ägg, choklad samt sötsaker och bakverk med färgämnen. Ibland kan även tomater, aubergine och baljväxter ge reaktioner.

Reaktion på läkemedel

Nässelutslag kan uppstå som biverkan av läkemedel, särskilt antibiotika, antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), vissa vitaminer (B-vitaminer), muskelavslappnande preparat och läkemedel mot epilepsi.

Infektioner och parasiter

Magbakterien Helicobacter pylori, obalans i tarmfloran, herpesvirus och olika parasiter kan spela en viktig roll. Nässelutslag ses även ofta hos personer med återkommande infektioner.
Akut urtikaria utlöses oftast av mat, läkemedel eller infektioner. Kroniska besvär uppstår oftast när flera negativa faktorer samverkar.

Ålder som faktor

Hos små barn är matallergi den vanligaste orsaken. När barnet blir äldre blir infektioner och läkemedel vanligare utlösare. Hos vuxna kan mat och mediciner utlösa symtom men är sällan den primära orsaken. Kronisk urtikaria är ofta kopplad till infektioner såsom hepatit, stafylokock- och streptokockinfektioner samt H. pylori-associerad gastrit.

Hur utvecklas sjukdomen?

Den allergiska formen startar med att kroppen bildar IgE-antikroppar som fäster på mastceller. Vid nästa kontakt med allergenet frisätter mastcellerna histamin och andra ämnen som orsakar klåda, rodnad och svullnad.
Icke-allergiska former kan utlösas av:
  • värme, kyla, tryck eller vibration
  • vissa läkemedel (t.ex. aspirin och NSAID)
  • hormoner
  • insekt- och djurgifter
  • stress
En särskild form av kronisk urtikaria kan bero på autoimmuna reaktioner. Hos cirka 40 % av patienterna hittar man autoantikroppar som aktiverar mastcellerna.

Typer av nässelutslag

I kliniken delar man vanligtvis in nässelutslag i:
  • allergisk (IgE-förmedlad)
  • icke-allergisk
Efter bakomliggande mekanism delas tillståndet även in i:
  • immunologisk (allergisk, anafylaktoid, pseudoallergisk)
  • fysisk (utlöst av kyla, värme, sol osv.)
  • ärftlig (t.ex. Schnitzlers syndrom)
  • andra typer (infektiösa, hormonella m.m.)
Akut urtikaria: varar upp till 6 veckor
Kronisk urtikaria: symtom längre än 6 veckor

Symtom

Nässelutslag kan uppstå i alla åldrar, även hos spädbarn. Utslagen kommer plötsligt som:
  • upphöjda, kliande kvaddlar
  • rodnad eller rosa färg, ibland blåaktig
  • utslag på hela kroppen, även hårbotten, handflator och fotsulor
  • varje kvaddel varar från några timmar upp till 2–3 dagar
Klådan kan påverka livskvaliteten betydligt och leda till sömnproblem, irritabilitet och minskad arbetsförmåga. Rivmärken kan leda till infekterad dermatit.

Komplikationer

Om svullnaden (angioödem) sprider sig till struphuvudet kan andningen försvåras. Detta är ett livshotande tillstånd som kräver akut vård.

Diagnos

Diagnostiken sker i tre steg:

1. Anamnes

Läkaren går igenom symtom, varaktighet, tidigare allergier, livsstil och eventuella andra sjukdomar.

2. Klinisk undersökning

Man testar bland annat dermografism. Antihistaminer bör undvikas 2–3 dagar före undersökningen.

3. Laboratorietester

Kan omfatta:
  • blod- och urinprover
  • biokemi och reumatologiska markörer
  • parasitprover
  • avföringsanalys
  • odlingar från svalg och näsa
  • allergitest
Behovet anpassas individuellt.

Behandling

Behandlingen beror på orsaken, men bygger på följande:
  • undvikande av utlösande faktorer
  • strikt hypoallergen kost vid akuta besvär
  • undvik kyla, värme, sol och tryck mot huden
  • undvik NSAID och acetylsalicylsyra

Läkemedel

Förstahandsvalet är antihistaminer (H1-blockerare). De tas vanligtvis i 3–4 veckor. Om effekten är otillräcklig byter man preparat.
Vid svårare fall kan man lägga till:
  • leukotrienhämmare
  • kortikosteroider
  • immunosuppressiva läkemedel
  • mastcellsstabiliserare
  • immunglobuliner
Vid allergisk form kan allergen-specifik immunterapi (ASIT) bli aktuell.

Prognos

Med rätt behandling är prognosen oftast god. Utan behandling kan farliga komplikationer som angioödem eller anafylaktisk chock uppstå.

Förebyggande

Det finns ingen specifik profylax. Personer med allergibenägenhet bör undvika kända allergener. Vid pollenrelaterade besvär kan man överväga att resa bort under perioden eller ta förebyggande behandling.

Vanliga frågor

Hur ser nässelutslag ut?

Som kliande, upphöjda kvaddlar som kan sitta var som helst på kroppen.

Kan solen orsaka nässelutslag?

Ja. Den formen kallas fotoallergi eller solurtikaria.

Vad beror nässelutslag på?

Det kan utlösas av mat, läkemedel, infektioner, parasiter, insektsgift, kyla/värme, kroniska sjukdomar och stress.

Är nässelutslag smittsamt?

Nej, det är helt ofarligt för andra.

Är nässelutslag farligt?

Utan behandling kan allvarliga komplikationer uppstå, såsom angioödem eller anafylaktisk chock.
2025-12-02 08:31 Hudsjukdomar