En lipom är en godartad tumör som bildas av helt normala fettceller, så kallade adipocyter. Förändringen står under kroppens kontroll och utvecklas i de allra flesta fall inte till cancer. Lipom kan uppstå i underhuden, i muskulaturen eller inne i kroppens organ och strukturer. Den kliniska bilden beror på var lipomet sitter och hur det är uppbyggt. Ofta ger det inga symtom alls.
Behandling behövs främst om lipomet orsakar besvär, utgör en hälsorisk eller ger tydliga estetiska problem. Då avlägsnas det kirurgiskt. Diagnostik och behandling sköts av kirurger, och vid behov kopplas andra specialister in beroende på situation.
Orsaker till att lipom utvecklas
Exakt varför lipom uppstår är inte helt klarlagt. De kan drabba både män och kvinnor, oberoende av hormonell status eller livsstil. Det finns flera teorier, men ingen är bevisad.
Lipom är vanligare hos män, ungefär två gånger så vanligt som hos kvinnor, och förekommer oftast hos personer mellan 40 och 60 år. Tillståndet är sällsynt hos yngre. I genomsnitt drabbas cirka 2 personer per 1 000 invånare.
Eftersom orsakerna är oklara är det också svårt att ge tydliga råd om hur lipom kan förebyggas.
Utvecklingsmekanismer (patogenes)
Patogenesen bakom lipom är fortfarande okänd. En teori är att lipom bildas efter skador på fettvävnad, exempelvis efter kraftigt trubbigt våld eller efter kirurgiska ingrepp som påverkat omgivande vävnad.
En annan teori handlar om ärftlighet. Hos vissa personer verkar det finnas en genetisk benägenhet att utveckla godartade fettumörer. Detta tros nedärvas autosomalt dominant, vilket innebär att ett sjukt anlag från endera föräldern kan räcka.
Det finns även en hormonteori, eftersom lipom ibland uppstår under hormonella förändringsperioder, till exempel under graviditet. Samtidigt är lipom ovanliga hos barn och ungdomar, vilket pekar på att flera olika mekanismer är inblandade.
Sammanfattningsvis är det ännu oklart vilken faktor som är avgörande.
Riskfaktorer
Trots att orsaken är okänd finns det faktorer som ökar sannolikheten för att lipom ska utvecklas:
- diabetes och andra ämnesomsättningsrubbningar
- ärftlig benägenhet
- manligt kön
- sjukdomar i endokrina organ (sköldkörtel, bukspottkörtel, binjurar, hypofys)
- tidigare hormonell obalans
- övervikt och fetma
- egenmäktigt bruk av hormonella läkemedel
- leversjukdom
- långvarigt alkoholintag
- sjukdomar i mag-tarmkanalen
- förhöjda kolesterolnivåer
Observera
Eftersom orsakerna inte är helt kända kan man bara arbeta med riskfaktorerna. Vissa kan man påverka själv, andra kräver professionell vård.
Indelning av lipom
Lipom delas in efter lokalisation, struktur, ursprung och antal.
Efter lokalisation
- lipom på hals, huvud och ansikte
- lipom på kroppen
- lipom på rygg och bröstkorg
- lipom på armar och ben
Man skiljer även mellan ytliga lipom (i underhuden) och djupa lipom, som kan påverka muskler och inre organ.
Efter struktur
- enkla lipom – mjuka, rörliga, består av fettceller
- fibrolipom – med inslag av fibrös vävnad, fastare
- angiolipom – innehåller blodkärl
- myxolipom – med körtelvävnad
- miolipom – med muskelvävnad
- mielolipom – extremt ovanliga, innehåller komponenter från benmärg
De flesta lipom är enkla; övriga typer är mycket sällsynta.
Efter ursprung
- ärftliga former, som exempelvis Dercums sjukdom
- idiopatiska former, där orsaken är okänd
Lipom kan vara enstaka eller multipla. Storleken varierar från några millimeter till flera centimeter.
Symtom
Symtomen beror på storlek och lokalisation:
Ytliga lipom
Ger vanligen inga besvär alls. Typiskt märks en mjuk, rörlig knöl under huden. Enda problemet kan vara kosmetiskt, särskilt på synliga områden.
Djupa lipom
Kan ge olika symtom beroende på vilket organ som påverkas:
- i tarmen: tecken på tarmvred eller hinder
- i matstrupen: sväljningssvårigheter
- i lungområdet: andfåddhet och symtom som liknar astma eller bronkit
Möjliga komplikationer
Komplikationer är ovanliga men kan förekomma vid ogynnsam placering eller snabb tillväxt:
- kronisk smärta om nervvävnad påverkas
- blödningar, även kraftiga om kärl skadas
- påverkan på matsmältningen
- förändringar i underhudens struktur
- betydande kosmetiska defekter
Det är viktigt att skilja lipom från liposarkom, som är en malign tumör. Liposarkom kräver helt annan behandling. Risken att ett lipom omvandlas till cancer är dock mycket liten.
Diagnostik
Ytliga lipom kräver ofta ingen avancerad diagnostik. Läkaren gör:
- inspektion
- palpation
Vid djupare eller atypiska lipom används:
- röntgen
- ultraljud
- MR (lipom syns tydligt)
- biopsi med histologisk analys
Utredningen är vanligtvis snabb och klaras ofta av på några dagar.
Behandling
Små ytliga lipom som inte ger besvär behöver inte behandlas. Om borttagning önskas eller om lipomet är problematiskt sker alltid behandling kirurgiskt.
Metoder:
- klassiskt kirurgiskt avlägsnande
- laparoskopi eller endoskopi vid djup lokalisation
- liposuktion vid lipom i mjukdelar
Viktigt
Ingreppet görs antingen polikliniskt eller på sjukhus beroende på läget. Efteråt följer en kort rehabiliteringsperiod.
Prognos
Prognosen är mycket god. Även vid flera eller stora lipom är livsprognosen inte påverkad. Djupa lipom kan vara mer komplicerade, men behandling ger i regel utmärkt resultat.
Förebyggande åtgärder
Några specifika förebyggande metoder finns inte, eftersom orsakerna är oklara. Det man kan göra är att arbeta med riskfaktorerna, särskilt övervikt och metabola störningar.
Vanliga frågor
Kan ett lipom bli cancer?
Nej. Omvandling till cancer är extremt ovanlig och förekommer endast i enstaka fall.
Får barn lipom?
Barn drabbas mycket sällan. Tillståndet är typiskt för personer över 30–40 år.
Är operation nödvändig?
Ja. Ett lipom kan endast avlägsnas kirurgiskt. Andra metoder är ineffektiva och ibland farliga.
Vilken läkare ska jag vända mig till?
I första hand ska man kontakta en kirurg. Vid behov kan ytterligare specialister kopplas in, exempelvis endokrinolog, gynekolog, onkolog eller gastroenterolog.
Kan man behandla lipom själv?
Nej. Självbehandling hjälper inte. Lipom kräver professionell utredning och korrekt medicinsk behandling.
