Influensa är en akut luftvägsinfektion som varje år drabbar ett stort antal människor. Sjukdomen uppträder ofta i form av säsongsmässiga epidemier och kan i vissa fall utvecklas till en pandemi. Orsaken är ett RNA-virus med mycket hög smittsamhet. Varje år insjuknar tiotals miljoner människor globalt, och dödligheten uppskattas till cirka 600–650 000 fall årligen — siffran varierar beroende på land och utvecklingsnivå inom sjukvården.
Influensavirus finns i flera olika stammar. De vanligaste infektionerna hos människor orsakas av typerna B och C. Vissa andra stammar är betydligt farligare, medan andra sällan infekterar människor.
Diagnos och behandling av influensa sköts främst av allmänläkare. När ett barn blir sjukt ansvarar barnläkare för handläggningen.
Orsaker till sjukdomen
Influensa är en smittsam virusinfektion som angriper luftvägarna. Två faktorer spelar huvudsaklig roll i utvecklingen av sjukdomen:
Virusets inträde i kroppen
Ett försvagat immunförsvar, lokalt eller generellt
Båda faktorerna samverkar och påverkar hur sjukdomen utvecklas.
Hur influensa sprids
Influensavirus sprids främst genom:
droppsmitta (hosta, nysningar, prat, i vissa fall även andning)
kontakt- och indirekt smitta (via händer, föremål eller ytor)
Smittsamheten är mycket hög: över 60 % risk att bli sjuk vid nära kontakt med en infekterad person. Ett relativt starkt immunförsvar är därför avgörande.
Kontakt- och ytsmitta är mindre vanlig men fortfarande betydelsefull. Viruset kan spridas via handslag, kramar, kyssar eller delade föremål.
Under inkubationstiden — innan symtomen brutit ut — smittar personen i regel inte.
Immunförsvarets roll
Trots att influensavirus ständigt cirkulerar blir inte alla sjuka. Detta beror till stor del på immunförsvarets styrka. Det kan försämras av:
återkommande förkylningar
kroniska infektioner
långvariga sjukdomar
vitaminbrist
dålig kost
kirurgiska ingrepp
vissa läkemedel som påverkar immunförsvaret
Riskfaktorer
Följande omständigheter ökar risken för att insjukna:
höst- och vintersäsong
trånga boende- eller arbetsmiljöer
bristande hygienrutiner; ingen handsprit, ingen vaccination, ingen användning av munskydd vid behov
Demografi (ålder, kön) påverkar smittrisken mindre, men det finns grupper med betydligt högre risk för allvarligt sjukdomsförlopp:
personer över 60 år
barn under 1–2 år
personer med lungsjukdomar (t.ex. KOL eller astma)
patienter med hjärt- och kärlsjukdom
HIV-positiva (särskilt vid utvecklad AIDS)
långvarigt sängliggande personer
diabetiker
personer med kronisk njur- eller leversjukdom
gravida och nyförlösta kvinnor
cancerpatienter
För dessa grupper är strikt förebyggande nödvändigt. Vid akuta symtom rekommenderas ofta förebyggande sjukhusvård.
Klassificering av influensa
Influensa delas in efter virusstam, svårighetsgrad och förekomst av komplikationer.
Efter typ av virus:
Influensa A: flera undergrupper; kan orsaka svåra sjukdomar (t.ex. svininfluensa, fågelinfluensa)
Influensa B: vanligast, ger medelsvåra till svåra symtom
Influensa C: mildare sjukdomsbild, få komplikationer
Efter sjukdomsförlopp:
Typisk influensa (akut, klassiskt förlopp)
Atypisk influensa, t.ex.:
fulminant (blixtsnabbt och mycket svårt förlopp)
utan luftvägssymtom
utan feber
Efter svårighetsgrad:
mild
medelsvår
svår
mycket svår
Symtom vid influensa
I typiska fall förekommer:
huvudvärk
uttalad trötthet
muskelsmärta och ledvärk
frossa
sömnighet
nedsatt orkesförmåga
illamående
halsont och hosta
nästäppa
smärta bakom ögonen
hög feber (oftast 39–40 °C)
Skillnaden mellan influensa och vanlig förkylning är framför allt:
plötsligt insjuknande
hög feber
stark muskelvärk
ljuskänslighet
uttalad allmänpåverkan
Om infektionen engagerar nedre luftvägar kan även andnöd förekomma. Detta kräver särskiljning från covid-19.
Möjliga komplikationer
Komplikationer är vanligare hos riskgrupper:
lunginflammation
akut andningssvikt
öroninflammation
bihåleinflammation
njursvikt
neurologiska komplikationer (t.ex. encefalit eller meningit)
gallvägssjukdomar (kolangit, kolecystit)
pseudokrupp hos barn, med risk för kvävning
Influensa under graviditet kan leda till missfall eller påverka fostrets utveckling.
Diagnos
Diagnosen baseras på:
klinisk undersökning
sjukdomshistoria
blodprover (blodstatus, CRP m.m.)
urinprov
serologiska tester som påvisar viruset eller antikroppar
Behandling
Behandlingen syftar till att:
lindra symtom
stödja kroppen under sjukdomsförloppet
Åtgärder inkluderar:
antivirala läkemedel
febernedsättande och antiinflammatoriska läkemedel
immunstärkande behandling vid behov
rikligt vätskeintag
vila och anpassad kost
Självmedicinering rekommenderas inte — riskerna för komplikationer är stora.
Prognos
Vid milda och medelsvåra fall är prognosen god med fullständig återhämtning. Hos äldre och riskgrupper är prognosen mer osäker, beroende på komplikationer och allmänt hälsotillstånd.
Förebyggande åtgärder
stärkt immunförsvar
vitamin- och mineralbalans
minskad kontakt med sjuka personer
undvikande av trånga utrymmen under epidemier
vaccination — särskilt viktig för riskgrupper
Vanliga frågor
Kan man smittas genom ett handslag?
Ja, men risken är lägre om man tvättar händerna och undviker att röra ansiktet.
Kan man behandla influensa själv hemma?
Det rekommenderas inte. Kontakta läkare vid första symtom.
Vilken läkare behandlar influensa?
Allmänläkare eller barnläkare. Vid komplikationer kan ÖNH-läkare eller lungläkare kopplas in.
Hur lång tid tar återhämtningen?
Vanligtvis 7–14 dagar. Hosta kan kvarstå i flera veckor.