Endocervicit är en inflammatorisk sjukdom i slemhinnan i livmoderhalsens cervikalkanal. Tillståndet kan yttra sig genom rodnad i slidans inre väggar, onormala flytningar och kontaktblödningar. I många fall är sjukdomen dock helt symtomfri.
Den akuta formen av endocervicit är oftast kopplad till en infektion i de kvinnliga könsorganen, medan den kroniska formen kan utvecklas även utan pågående infektion. Om sjukdomen inte behandlas kan den leda till allvarliga komplikationer, till exempel livmoderinflammation (endometrit), inflammatorisk bäckensjukdom eller sekundära infektioner.
Orsaker till endocervicit
Den vanligaste orsaken till akut endocervicit är en sexuellt överförbar infektion. Oftast rör det sig om klamydia eller gonorré som överförs vid oskyddat samlag. Smitta kan även ske genom kontakt med kontaminerade föremål för intimhygien. Bland virus är herpes simplex-virus en vanlig orsak.
Även så kallade opportunistiska bakterier kan spela en roll, till exempel:
- stafylokocker
- streptokocker
- tarmbakterier (E. coli)
Dessa mikroorganismer finns normalt i slidan och orsakar inte sjukdom när immunförsvaret fungerar som det ska. Vid nedsatt lokalt eller allmänt immunförsvar kan de dock bli aggressiva och orsaka inflammation.
Vid kronisk endocervicit är orsaken ofta icke-infektiös. Det kan handla om irritation från vaginala läkemedel, spiral, kemiska ämnen i intimprodukter eller allergiska reaktioner, till exempel mot latex i kondomer.
Klassificering av endocervicit
Endocervicit delas in efter flera kriterier:
Efter orsak
- infektiös (bakterier, virus eller svamp)
- icke-infektiös
Efter smittväg
- sexuellt överförd infektion
- ospecifik infektion (överväxt av normalflora)
- iatrogen (i samband med gynekologiska ingrepp)
Efter sjukdomsförlopp
- akut
- kronisk
Riskfaktorer
Faktorer som ökar risken för akut endocervicit är bland annat:
- oskyddat samlag
- ålder under 25 år
- nedsatt immunförsvar
- kroniska inflammatoriska sjukdomar i bäckenet
- skador på livmoderhalsen vid förlossning, abort eller gynekologiska ingrepp
Riskfaktorer för kronisk endocervicit inkluderar:
- användning av barriärpreventivmedel
- allergi mot kondomer eller intimprodukter
- långvarig irritation eller skador på livmoderhalsens slemhinna
Symtom vid endocervicit
Cirka hälften av alla fall är symtomfria. När symtom förekommer kan de vara:
- variga eller blodblandade flytningar
- blödning efter samlag
- klåda i underlivet
- rodnad i slidans slemhinna
- sveda eller besvär vid urinering
Viktigt
Eftersom sjukdomen ofta inte ger tydliga symtom rekommenderas regelbundna gynekologiska kontroller, minst en gång var sjätte månad, oavsett sexuell aktivitet.
Vid endocervicit orsakad av herpesvirus kan symtomen vara mer uttalade och inkludera feber, smärta samt sår på yttre och inre könsorgan.
Om infektionen sprider sig till bäckenorganen kan även följande symtom uppträda:
- smärta i nedre delen av buken
- smärta som strålar ut i magen vid rörelse
Vid kronisk endocervicit är symtomen ofta milda och diffusa, till exempel:
- molande bäckensmärta
- sparsamma flytningar
- återkommande klåda
Möjliga komplikationer
Obehandlad endocervicit kan leda till förtunning och skador på slemhinnan i livmoderhalsen, vilket kan orsaka cervixerosioner. Dessa förändringar kan öka risken för cellförändringar och cancer.
Infektionen kan även sprida sig till andra organ i lilla bäckenet och orsaka inflammatoriska tillstånd.
För gravida eller kvinnor som planerar graviditet är endocervicit särskilt riskfylld. Komplikationer kan inkludera utomkvedshavandeskap, infektion hos fostret eller missfall.
Diagnostik
Endocervicit saknar ofta tydliga kliniska tecken och upptäcks därför vanligtvis genom laboratorieundersökningar eller vid rutinmässig gynekologisk kontroll.
Samtal och undersökning
Läkaren kartlägger symtom, sexuell hälsa, preventivmedel och tidigare sjukdomar. En gynekologisk undersökning utförs för att bedöma slemhinnans utseende.
Laboratorieundersökningar
- mikroskopisk analys av prov från slida, urinrör och cervix
- bakterieodling och resistensbestämning
- cellprov (Pap-test) för att utesluta cellförändringar
- PCR-test för klamydia, gonorré, herpesvirus, HPV och trichomonas
- blodprov för antikroppar mot könsinfektioner
Bild- och instrumentell diagnostik
- kolposkopi med eventuell biopsi
- ultraljud för att utesluta andra tillstånd
Behandling
Behandlingen riktas mot den bakomliggande orsaken. Vid bakteriell infektion används antibiotika, initialt bredspektrum och därefter anpassat efter provsvar. Virusinfektioner behandlas med antivirala läkemedel.
Vid svåra eller långdragna fall kan lokala ingrepp som laser, diatermi eller kryobehandling bli aktuella.
Viktigt
Under behandlingen bör sexuella kontakter undvikas för att minska risken för smittspridning.
Prognos
Vid tidig diagnos är prognosen god och sjukdomen kan oftast botas helt. Behandlingsresultatet vid bakteriell endocervicit beror på bakteriernas antibiotikakänslighet. Svampinfektioner kan kräva längre behandlingstid.
Vid kronisk endocervicit är prognosen beroende av hur snabbt den bakomliggande orsaken identifieras och behandlas.
Hos gravida kvinnor är behandlingsmöjligheterna mer begränsade, eftersom vissa läkemedel kan påverka fostret.
Förebyggande åtgärder
För att förebygga endocervicit rekommenderas:
- undvikande av oskyddade och tillfälliga sexuella kontakter
- regelbunden testning för könssjukdomar
- god intimhygien
- rådgivning hos specialist vid val av preventivmedel eller intimprodukter
Vid minsta besvär från underlivet bör gynekolog kontaktas för undersökning.
Vanliga frågor
Kan endocervicit drabba tonåringar?
Det är ovanligt men möjligt, särskilt vid nedsatt immunförsvar eller efter användning av irriterande intimprodukter.
Jag har fått diagnosen men inga symtom, är det normalt?
Ja. Många fall är symtomfria. Regelbunden uppföljning hos gynekolog är därför mycket viktig.
Kan jag behandla endocervicit själv?
Nej. Behandlingen måste anpassas efter orsak. Självmedicinering kan förvärra tillståndet.
Är endocervicit farligt?
Utan behandling kan det leda till allvarliga komplikationer, inklusive cellförändringar och spridning av infektion.
Är endocervicit smittsamt?
I många fall ja. De flesta orsaker är sexuellt överförbara infektioner, och även partner kan behöva undersökas och behandlas.
Går endocervicit att bota?
Ja. I de flesta fall kan sjukdomen botas helt inom några veckor med rätt behandling.
