En dermoidcysta i äggstocken är en godartad tumör som utvecklas från ovarial vävnad och innehåller tidiga embryonala strukturer (celler från ektoderm, mesoderm och endoderm). Cystan kan även innehålla delar av organ och vävnader som normalt bildas från dessa lager. Andra benämningar är dermoid eller mogen teratom. Dermoidcystor utgör cirka 15–20 % av alla äggstockscystor. De är oftast runda eller ovala, har en tjock kapsel och varierar i storlek från några millimeter upp till 15–20 cm – ibland till och med upp till 40 cm. Innehållet kan vara mycket varierande.
Moget teratom förekommer hos flickor och kvinnor i alla åldrar – från nyföddhetsperioden till 50–60 år och äldre. Ungefär en fjärdedel av fallen diagnostiseras hos kvinnor i postmenopaus.
Orsaker till dermoidcysta i äggstocken
Grunden till utvecklingen av ett teratom är en störning i fostrets embryonala utveckling, närmare bestämt en onormal differentiering av de germinala cellerna i äggstocken. Exakt vad som utlöser dessa förändringar är ännu inte helt klarlagt.
Riskfaktorer
Man antar att följande faktorer under graviditeten kan öka risken för störd embryonal utveckling:
Infektioner vid befruktningen eller tidig graviditet
Toxiska ämnen (nikotin, alkohol, droger)
Allvarliga somatiska sjukdomar och hormonella rubbningar
Läkemedel som kan vara skadliga för fostret
Frekvent stress och psykisk belastning
Fysisk överansträngning
Obalanserad kost, brist på vitaminer och mineraler
Patogenes
Under påverkan av ogynnsamma faktorer börjar en dermoidcysta utvecklas. Alla tre groddblad – ektoderm, mesoderm och endoderm – kan bidra till att bilda tumören.
Ektoderm kan ge upphov till hud, hår, naglar, nervvävnad och blodkärl.
Mesoderm kan bilda fettvävnad, muskelvävnad, ben och brosk.
Endoderm kan ge upphov till epitel från mag–tarmkanalen eller luftvägarna samt fragment av lever eller bukspottkörtel.
I sällsynta fall är vävnaderna så differentierade att cystan liknar ett “foster i fostret”.
Typer av dermoidcystor
Efter lokalisering:
I höger äggstock
I vänster äggstock
Bilateral (10–15 % av fallen)
Efter morfologisk struktur:
Solid teratom – ovanligt, främst hos barn, består av mogen vävnad.
Kystiskt teratom – vanligast, kan uppstå i alla åldrar, ibland i båda äggstockarna.
Kystiskt teratom med malign transformation – sällsynt, vanligare i postmenopaus.
Symtom på dermoidcysta
En liten dermoidcysta ger oftast inga symtom och upptäcks av en slump vid ultraljud eller CT.
Cystan kan finnas i äggstocken redan från födseln och vara mycket liten i många år. Tillväxten kan starta senare, ofta på grund av hormonella förändringar:
Puberteten
Graviditet
Klimakteriet
Endokrina sjukdomar
Större cystor (10–15 cm eller mer) kan ge:
Tyngdkänsla i nedre delen av buken
Tryckkänsla eller utspändhet
Smärta vid samlag eller vid tarmtömning
Urinvägsbesvär eller förstoppning om cystan trycker mot organ
Synlig förstoring av buken
Komplikationer
Utan behandling kan följande komplikationer uppstå:
Inflammation i cystan
Smärta
Feber (38–39 °C)
Allmän sjukdomskänsla
Vridning av cystans stjälk
Ger akut buksmärta, illamående, kräkningar och feber. Ett potentiellt livshotande tillstånd.
⚠️ Vid plötsliga buksmärtor ska man omedelbart söka akut vård.
Diagnostik
Större dermoidcystor kan upptäckas vid gynekologisk undersökning. De känns som runda, elastiska, rörliga och oftast smärtfria förändringar.
För att fastställa diagnosen används:
Graviditetstest / HCG i blod
Ultraljud (transabdominellt + transvaginalt)
Doppler-ultraljud – visar vanligtvis inget blodflöde i cystan
CT eller MR vid oklara fall
Laparoskopi vid komplikationer
Tumörmarkörer för att utesluta malignitet
Behandling av dermoidcysta
Det finns ingen effektiv medicinsk behandling.
Operation är den enda behandlingsmetoden.
Vanligaste metoden – laparoskopi:
Genom tre små snitt förs kamera och instrument in, och tumören avlägsnas under direkt visuell kontroll.
Val av operation beror på:
Kvinnans ålder
Reproduktionsplaner
Cystans storlek och typ
Hos unga kvinnor:
Man försöker bevara äggstocksvävnaden – cystektomi + kilresektion.
Hos äldre kvinnor:
Man avlägsnar ofta cystan tillsammans med äggstocken (ooforektomi) eller även äggledaren (adnexektomi).
Vid komplicerade cystor görs ibland öppen kirurgi (laparotomi).
Efter avlägsnande skickas cystan på histologisk analys.
Vid godartat resultat avslutas behandlingen.
Vid malignitet remitteras patienten till gynekologisk onkolog och får cytostatika och/eller strålbehandling.
Prognos
Efter korrekt kirurgisk behandling är prognosen mycket god.
Fertiliteten, menstruationscykeln och äggstockarnas funktion bevaras i de flesta fall.
Återfall förekommer i 3–4 %, oftast vid ofullständig borttagning av cystan.
En obehandlad cysta innebär hög risk för:
inflammation
vridning av cystans stjälk
malign transformation (sällsynt men möjligt)
Förebyggande
Det finns ingen specifik förebyggande metod eftersom orsakerna inte är helt kända.
För att minska risken för embryonala utvecklingsstörningar rekommenderas kvinnor som planerar graviditet att:
Undvika rökning, alkohol och droger
Behandla sjukdomar före befruktning
Undvika farliga läkemedel under graviditet
Ha tillräcklig vila
Äta en näringsrik och balanserad kost
Hålla sig fysiskt aktiva
Vanliga frågor
Varifrån kommer dermoidcystor?
Orsaken är inte helt klar, men man tror att teratogena faktorer påverkar embryonal vävnad som sedan kan hamna i äggstocken och där bilda en cysta.
Kan man bli gravid med en dermoidcysta?
Ja. Dermoidcystor påverkar inte fertiliteten.
Vad gör man om cystan upptäcks under graviditet?
Om cystan är liten och okomplicerad följs den regelbundet under hela graviditeten och tas bort efter förlossningen. I mer komplicerade fall beslutas behandling individuellt.
Varför måste cystan tas bort?
Den kan växa och orsaka komplikationer, därför rekommenderas operation även om den inte ger symtom.
När kan man försöka bli gravid efter operationen?
Det rekommenderas att vänta 6–12 månader så att vävnaderna hinner läka helt.