Amenorré betyder att mensen uteblir. Det kan bero på allt från hormonell obalans till anatomiska avvikelser i livmoder/slida. Man skiljer på:
- Sann (”äkta”) amenorré – ägglossning uteblir och därmed också mens.
- Falsk (”obstruktiv”) amenorré/kryptomenorré – blödning finns i livmodern men kan inte rinna ut på grund av ett utflödeshinder.
Det finns också fysiologisk amenorré: under graviditet och ofta vid amning (laktationsamenorré).
Målet med utredningen är att hitta orsaken och lägga upp en riktad behandling.
Orsaker
Primär amenorré (mens har aldrig kommit i gång)
- Ärftliga/kromosomala avvikelser
- Medfödda missbildningar i könsorganen
- Försenad pubertetsutveckling, undervikt/energibrist
- Uttalad träning (t.ex. elitidrott)
- Långvarig stress/psykisk belastning
Sekundär amenorré (mens har funnits men upphört ≥3–6 mån)
- Anorexi/uttalad viktnedgång
- PCOS (polycystiskt ovariesyndrom) – ofta med akne, ökad kroppsbehåring, viktuppgång
- Hyperprolaktinemi (förhöjt prolaktin) – kan ge mjölkliknande bröstsekretion
- Tidigt klimakterium / prematur ovariell insufficiens (före 40 års ålder)
Obs! Graviditet ska alltid uteslutas tidigt i utredningen.
Klassificering
- Efter funktion
- Sann/äkta amenorré – ingen ägglossning/mens (kan vara fysiologisk före menarke, under graviditet/amning och efter menopaus).
- Falsk/obstruktiv amenorré – utflödeshinder i vagina/cervix/uterus.
- Efter debut
- Primär – ingen mens vid pubertetsålder.
- Sekundär – tidigare regelbunden mens har upphört.
Symtom
Huvudsymtomet är utebliven mens. Vid försenad pubertet kan också saknas könsbehåring i armhålor/ljumskar och bröstutveckling kan vara otillräcklig.
Tips: För mensdagbok (eller app) från start – det gör avvikelser lätta att upptäcka.
Möjliga följder
Viktigast är nedsatt fertilitet vid utebliven ägglossning. Långvarig östrogenbrist kan även bidra till benskörhet (osteoporos).
Utredning
- Anamnes och gynekologisk undersökning
- Mensmönster, vikt/träning/stress, tidigare sjukdomar, graviditetstest. Bedömning av pubertetsutveckling (Tannerstadier).
- Laboratorier (väljs efter misstanke)
- hCG (graviditet)
- FSH, LH, estradiol
- Prolaktin, TSH/tyreoideaprover
- Androgener (vid PCOS-misstanke)
- Vid förhöjt FSH: karyotypering kan bli aktuellt
Bilddiagnostik
- Ultraljud av lilla bäckenet (ofta transvaginalt)
- MR av hypofysen/sella vid misstanke om hypofystumör eller annan hypofysrubbning
Behandling (orsaksinriktad)
Primär amenorré
- Hormonell obalans: endokrin behandling enligt fynd
- Undervikt/anorexi: nutritionsplan + psykologiskt/psykiatriskt stöd
- Stress/överträning: belastningsreduktion, återhämtning, ev. stödbehandling
- Anatomiska hinder/missbildningar: kirurgi
Sekundär amenorré
- Snabb viktnedgång/energibrist: kost- och livsstilsstöd; ibland cykelreglerande gestagen/antikonception enligt läkarbedömning
- PCOS: livsstilsåtgärder; ofta p-piller/gestagen; ibland kirurgi
- Hyperprolaktinemi: prolaktinsänkande läkemedel; följ ovulationstest/ägglossning
- Hypofystumör: kirurgi och ev. tilläggsbehandling
- Menopaus/POI: fertiliteten kan inte återställas; HRT kan lindra symtom och skydda skelett – ordineras individuellt
Kompletterande åtgärder: Fysioterapi/rehab och stresshantering kan fungera som stöd men ersätter inte grundbehandlingen.
Prognos
Bäst när orsaken hittas och åtgärdas tidigt. Vänta inte med att söka vård vid utebliven mens.
Förebyggande
- Behandla gynekologiska och endokrina tillstånd i tid
- Balans i kost, sömn och träning; undvik rökning/nikotin och överdriven alkoholkonsumtion
- Vitaminer endast vid behov enligt läkarrekommendation
Vanliga frågor
När görs MR av ”turkiska sadeln” (sella/hypofysen)?
Vid misstanke om hypofysorsak (t.ex. prolaktinom, hormonbrist). MR kan kartlägga mycket små förändringar och deras relation till omgivande vävnad/kärl.
Vilka komplikationer är vanligast?
Främst ofrivillig barnlöshet på grund av utebliven ägglossning samt benskörhet vid långvarig östrogenbrist.
Hur ser utredningen ut i praktiken?
Anamnes + undersökning (inkl. pubertetsbedömning), graviditetstest, hormonprover och ultraljud. Vid behov genetisk analys och/eller MR hypofys.
Hur kan man ana amenorré hos en tonåring?
Sök vård om ingen mens vid 13–15 års ålder (eller 3 år efter bröstutvecklingens start), eller om pubertetstecken uteblir (bröst/könsbehåring).
Hur behandlas amenorré?
Helt orsaksstyrt: hormonell behandling, närings-/livsstilsstöd, läkemedel mot hyperprolaktinemi eller kirurgi vid missbildningar/tumörer – beroende på vad utredningen visar.
