Sjukdomar

Amenorré (utebliven mens)

Amenorré betyder att mensen uteblir. Det kan bero på allt från hormonell obalans till anatomiska avvikelser i livmoder/slida. Man skiljer på:
  • Sann (”äkta”) amenorré – ägglossning uteblir och därmed också mens.
  • Falsk (”obstruktiv”) amenorré/kryptomenorré – blödning finns i livmodern men kan inte rinna ut på grund av ett utflödeshinder.
Det finns också fysiologisk amenorré: under graviditet och ofta vid amning (laktationsamenorré).
Målet med utredningen är att hitta orsaken och lägga upp en riktad behandling.

Orsaker

Primär amenorré (mens har aldrig kommit i gång)

  • Ärftliga/kromosomala avvikelser
  • Medfödda missbildningar i könsorganen
  • Försenad pubertetsutveckling, undervikt/energibrist
  • Uttalad träning (t.ex. elitidrott)
  • Långvarig stress/psykisk belastning

Sekundär amenorré (mens har funnits men upphört ≥3–6 mån)

  • Anorexi/uttalad viktnedgång
  • PCOS (polycystiskt ovariesyndrom) – ofta med akne, ökad kroppsbehåring, viktuppgång
  • Hyperprolaktinemi (förhöjt prolaktin) – kan ge mjölkliknande bröstsekretion
  • Tidigt klimakterium / prematur ovariell insufficiens (före 40 års ålder)
Obs! Graviditet ska alltid uteslutas tidigt i utredningen.

Klassificering

  • Efter funktion
  • Sann/äkta amenorré – ingen ägglossning/mens (kan vara fysiologisk före menarke, under graviditet/amning och efter menopaus).
  • Falsk/obstruktiv amenorré – utflödeshinder i vagina/cervix/uterus.
  • Efter debut
  • Primär – ingen mens vid pubertetsålder.
  • Sekundär – tidigare regelbunden mens har upphört.

Symtom

Huvudsymtomet är utebliven mens. Vid försenad pubertet kan också saknas könsbehåring i armhålor/ljumskar och bröstutveckling kan vara otillräcklig.
Tips: För mensdagbok (eller app) från start – det gör avvikelser lätta att upptäcka.

Möjliga följder

Viktigast är nedsatt fertilitet vid utebliven ägglossning. Långvarig östrogenbrist kan även bidra till benskörhet (osteoporos).

Utredning

  1. Anamnes och gynekologisk undersökning
  2. Mensmönster, vikt/träning/stress, tidigare sjukdomar, graviditetstest. Bedömning av pubertetsutveckling (Tannerstadier).
  3. Laboratorier (väljs efter misstanke)
  • hCG (graviditet)
  • FSH, LH, estradiol
  • Prolaktin, TSH/tyreoideaprover
  • Androgener (vid PCOS-misstanke)
  • Vid förhöjt FSH: karyotypering kan bli aktuellt
Bilddiagnostik
  • Ultraljud av lilla bäckenet (ofta transvaginalt)
  • MR av hypofysen/sella vid misstanke om hypofystumör eller annan hypofysrubbning

Behandling (orsaksinriktad)

Primär amenorré

  • Hormonell obalans: endokrin behandling enligt fynd
  • Undervikt/anorexi: nutritionsplan + psykologiskt/psykiatriskt stöd
  • Stress/överträning: belastningsreduktion, återhämtning, ev. stödbehandling
  • Anatomiska hinder/missbildningar: kirurgi

Sekundär amenorré

  • Snabb viktnedgång/energibrist: kost- och livsstilsstöd; ibland cykelreglerande gestagen/antikonception enligt läkarbedömning
  • PCOS: livsstilsåtgärder; ofta p-piller/gestagen; ibland kirurgi
  • Hyperprolaktinemi: prolaktinsänkande läkemedel; följ ovulationstest/ägglossning
  • Hypofystumör: kirurgi och ev. tilläggsbehandling
  • Menopaus/POI: fertiliteten kan inte återställas; HRT kan lindra symtom och skydda skelett – ordineras individuellt
Kompletterande åtgärder: Fysioterapi/rehab och stresshantering kan fungera som stöd men ersätter inte grundbehandlingen.

Prognos

Bäst när orsaken hittas och åtgärdas tidigt. Vänta inte med att söka vård vid utebliven mens.

Förebyggande

  • Behandla gynekologiska och endokrina tillstånd i tid
  • Balans i kost, sömn och träning; undvik rökning/nikotin och överdriven alkoholkonsumtion
  • Vitaminer endast vid behov enligt läkarrekommendation

Vanliga frågor

När görs MR av ”turkiska sadeln” (sella/hypofysen)?

Vid misstanke om hypofysorsak (t.ex. prolaktinom, hormonbrist). MR kan kartlägga mycket små förändringar och deras relation till omgivande vävnad/kärl.

Vilka komplikationer är vanligast?

Främst ofrivillig barnlöshet på grund av utebliven ägglossning samt benskörhet vid långvarig östrogenbrist.

Hur ser utredningen ut i praktiken?

Anamnes + undersökning (inkl. pubertetsbedömning), graviditetstest, hormonprover och ultraljud. Vid behov genetisk analys och/eller MR hypofys.

Hur kan man ana amenorré hos en tonåring?

Sök vård om ingen mens vid 13–15 års ålder (eller 3 år efter bröstutvecklingens start), eller om pubertetstecken uteblir (bröst/könsbehåring).

Hur behandlas amenorré?

Helt orsaksstyrt: hormonell behandling, närings-/livsstilsstöd, läkemedel mot hyperprolaktinemi eller kirurgi vid missbildningar/tumörer – beroende på vad utredningen visar.
2025-09-16 09:00 Kvinnosjukdomar