Ovariellt hyperstimuleringssyndrom, OHSS, är ett potentiellt allvarligt tillstånd som kan uppstå i samband med medicinsk stimulering av kvinnans reproduktionssystem i syfte att öka antalet ägg som utvecklas. Infertilitet är ett vanligt problem, och efter utredning och behandling av eventuella bakomliggande orsaker kan det ändå hända att graviditet inte uppnås. I sådana fall väljer läkaren ibland att stimulera ägglossningen, vilket innebär att äggstockarna får arbeta betydligt intensivare än normalt.
Höga hormonhalter påverkar dock inte bara reproduktionsorganen. Förhöjda nivåer av östrogen och progesteron kan påverka i stort sett alla organ och vävnader i kroppen. Därför ökar risken för OHSS vid upprepad hormonstimulering. Lättare former är oftast behandlingsbara, förutsatt att kvinnan söker vård i tid och följer ordinerad behandling. Vid svårare former kan tillståndet vara svårt att kontrollera och i vissa fall till och med livshotande.
Orsaker till OHSS
OHSS uppstår som en patologisk reaktion på de läkemedel och medicinska åtgärder som används för att stimulera äggstockarna. Det kan ske vid både IVF-behandling och vid stimulering av spontan ägglossning. För att uppnå ägglossning och befruktning används bland annat:
- injektion av hCG i ägglossningsdos
- behandling med klomifencitrat eller andra stimulanter av hypofysens gonadotropinproduktion
- punktion av äggstockarna via bakre fornix vid IVF
Samtliga metoder syftar till att skapa en optimal ägglossningscykel och öka chansen för befruktning.
Riskfaktorer
Inför behandlingen gör läkaren en noggrann bedömning av hälsotillstånd och individuella riskfaktorer. Faktorer som ökar risken för OHSS inkluderar:
- kvinna under 30 års ålder
- lågt BMI
- polycystiskt ovariesyndrom (PCOS)
- tidigare OHSS
- många antrala folliklar (över 24)
- många mogna folliklar (över 14 med diameter 8–12 mm)
- hög mängd oocyter (över 20)
- förhöjd nivå av anti-Müllerskt hormon (AMH)
Patofysiologi
Stimulering av äggstockarna startar en rad fysiologiska reaktioner kopplade till ökade nivåer av östrogen och progesteron. Detta leder till:
- Skada på endotelet, det vill säga blodkärlens inre yta.
- Ökad kärlpermeabilitet, vilket gör att vätska läcker ut i vävnader och kroppshålor.
- Vätskeansamling i bukhålan, brösthålan eller diffust i kroppen.
- Tryckökning som kan påverka organens funktion, särskilt hjärtat och den nedre hålvenen.
- Påverkan på cirkulationen, med minskat venöst återflöde och förändrad blodvolym.
Njurfunktionen kan försämras när trycket ökar mot njurparenkymet, vilket leder till minskad urinproduktion och risk för akut njurskada.
Ansamling av vätska i brösthålan kan försämra lungfunktionen och orsaka andnöd och syrebrist.
Lindrig
- Svullnad och obehag i buken, illamående, lös avföring.
- Äggstockar upp till ca 8 cm³.
- Normal blodbild, hematokrit under 40%.
Måttlig
- Intensivare symtom, ultraljud visar fri vätska i buken.
- Vitalparametrar är oftast normala.
- Lätt viktökning.
- Äggstockar 8–12 cm³, hematokrit 40–45%.
Svår
- Markant försämring av allmäntillståndet.
- Mycket vätska i buken och ibland även i brösthålan.
- Lågt blodtryck, hög puls och andningsfrekvens, feber.
- Kraftigt minskad urinproduktion.
- Hematokrit 45–55%.
Mycket svår (kritisk)
- Förekommer hos cirka 1% av fallen.
- Allvarlig påverkan på njurar, hjärta och lungor.
- Hög risk för trombos och multiorgansvikt.
Symtom
OHSS påverkar kroppen systemiskt eftersom blodkärl finns överallt i kroppen. Vanliga symtom:
- Gastrointestinala: illamående, kräkningar, diarré, kraftigt bukobehag.
- Andningspåverkan: andfåddhet, minskad syresättning, blekhet eller cyanos.
- Cirkulation: hypo- eller hypertoni, takykardi, arytmier.
- Ökad risk för blodproppar på grund av förtjockat blod.
- Njursymtom: minskad urinproduktion, tecken på metabol påverkan.
Komplikationer
Allvarliga komplikationer kan omfatta:
- akut njurskada
- andningssvikt
- hjärt- och kärlkomplikationer
- tromboembolier
- tidigt missfall
- nedsatt äggstocksfunktion och svårigheter att bli gravid i framtiden
Diagnostik
Vid lindriga former kan diagnostiken börja i hemmet genom att notera symtomutvecklingen. Läkaren gör sedan:
- klinisk undersökning (vikt, midjemått, bukpalpation, lungauskultation, blodtryck, puls, andningsfrekvens)
- laboratorieprov
- ultraljud av buk och bäcken
- ultraljud av pleurahålor
- EKG
- hjärtultraljud
- lungröntgen
- bedömning av relevanta specialister vid behov
Denna utredning är normalt tillräcklig för att ställa diagnosen och planera behandlingen.
Behandling av OHSS
Behandlingen beror på svårighetsgraden.
Lindrig OHSS
Kan ofta behandlas hemma med regelbundna kontroller, vila och adekvat vätskeintag.
Måttlig till svår OHSS
Kräver sjukhusvård. Behandlingen är främst konservativ och innefattar:
- Vätskekorrigering beroende på elektrolytstatus och blodvolym.
- Smärtlindring, helst paracetamolbaserade preparat.
- Förebyggande av blodproppar med lågmolekylärt heparin.
- Diuretika används med stor försiktighet först när blodvolymen normaliserats.
- Kompressionsstrumpor och kost med tillräckligt proteinintag.
- Regelbunden kontroll av urinmängd och vätskebalans.
Invasiva åtgärder vid behov
Vid svår vätskeansamling kan läkaren utföra:
- laparocentes för att dränera ascites
- thoracocentes vid pleuravätska
Dessa ingrepp minskar trycket på diafragma, lungor och njurar.
Prognos och förebyggande
Prognosen är i de flesta fall god. Allvarliga eller kritiska former är ovanliga. I majoriteten av fallen återhämtar sig kvinnan helt och kan fortsätta graviditeten.
Förebyggande åtgärder
- noggrann medicinsk bedömning innan behandling
- anpassning av stimuleringsprotokoll
- vila och balanserad kost efter ägguttag
- tillräckligt vätskeintag
- avhållsamhet från sexuell aktivitet de första dagarna efter embryoöverföring
Vanliga frågor
Går det att helt undvika OHSS vid IVF?
Att helt eliminera risken går inte, men den kan minimeras genom korrekt val av läkemedel, dosering och noggrann uppföljning av patientens tillstånd.
Kan graviditeten bevaras om OHSS utvecklas?
Ja. Graviditeten kan oftast fortsätta, förutom vid mycket svåra eller kritiska former där moderns liv hotas.
Påverkar OHSS graviditeten?
Ja, risken för komplikationer ökar. Under första och andra trimestern finns risk för missfall. Under tredje trimestern kan förtidsbörd och placentainsufficiens förekomma. Dessutom kan behandlingen påverka fostret, varför noggrann övervakning krävs.
Hur länge varar OHSS?
Det finns två former:
- tidig OHSS, som uppstår inom en vecka efter ägguttag
- sen OHSS, som orsakas av embryots implantation och kan pågå fram till cirka 12:e graviditetsveckan
Om graviditet inte inträffar avtar symtomen när menstruationen börjar.
