En Bartholins cysta är en godartad förändring som uppstår i området vid slidöppningens förgård. Cystan är fylld med segt sekret från Bartholins körtel. Det är ett vanligt tillstånd som oftast uppträder på ena sidan, mer sällan på båda. I många fall ger cystan inga symtom alls och upptäcks av en slump. Först när den växer sig större kan den orsaka obehag eller leda till inflammation och varbildning (abscess), ibland även till ett kroniskt förlopp.
Diagnos och behandling utförs av gynekolog. Mindre cystor följs med regelbundna kontroller. Större cystor, framför allt över 3 cm, brukar behöva opereras – själva körteln bevaras dock i regel, liksom dess funktion.
Orsaker till Bartholins cysta
Bartholins körtlar är två små körtlar som sitter vid slidöppningen och producerar ett slemmigt sekret som hjälper till att fukta slidområdet, särskilt vid sexuell aktivitet. Sekretet töms genom en liten gång som mynnar i de inre blygdläpparna.
Vid en blockering av utförsgången fortsätter körteln att producera sekret, som då samlas och kapslas in – en cysta bildas.
De exakta orsakerna till blockeringen är inte helt klarlagda, men flera faktorer kan bidra:
- skador på vulva (vid förlossning, kraftigt sexuellt samlag eller införsel av föremål i slidan)
- tidigare operationer i vulvaområdet, inkl. intimkirurgi
- upprepade inflammationsperioder i Bartholins körtel (bartholinit)
- infektioner i vulva eller vagina, både orsakade av ”vanliga” bakterier (t.ex. streptokocker, stafylokocker) och sexuellt överförbara bakterier (gonokocker, klamydia)
Riskfaktorer
Riskfaktorerna liknar dem vid andra gynekologiska infektioner:
- frekvent byte av sexuella partners
- oskyddade samlag
- bristande underlivshygien
- användning av dagliga trosskydd
- syntetiskt, tätt åtsittande underkläder
- tidigare kirurgi i underlivet
- intensiv intimrakning eller vaxning
- hormonella förändringar
Patogenes (sjukdomsmekanism)
Utvecklingen av Bartholins cysta börjar med en tilltäppt utförsgång. Väggen förtjockas, öppningen smalnar och sekretet får svårare att passera. Med tiden blir sekretet segare och mer trögflytande, vilket ytterligare hindrar dräneringen. När utförsgången slutligen täpps till helt fortsätter sekretet att samlas – en cysta växer fram.
Klassificering
Efter lokalisation:
- ensidig
- dubbelsidig (mer ovanligt)
Efter förlopp:
- okomplicerad
- komplicerad (t.ex. infekterad)
Symtom
I de flesta fall är Bartholins cysta helt symtomfri och upptäcks vid rutinundersökning.
Större cystor, oftast över 3 cm, kan ge:
- känsla av en knöl vid slidöppningen
- asymmetri i blygdläpparna
- irritation vid rakning
- obehag vid gång och samlag
- känsla av ”främmande kropp” i slidan
- tillfällig förstoring efter samlag (p.g.a. ökad sekretion)
När dessa symtom uppstår söker kvinnor oftast vård av oro för cancer. Diagnosen bekräftas då hos gynekolog.
Komplikationer
En cysta som funnits länge och är stor kan orsaka komplikationer, bland annat:
Abscess i Bartholins körtel
En akut infektion då cystan fylls med var. Området blir rött, svullet, spänt och mycket smärtsamt. Smärtan är bultande och tryckande. Patienten får ofta feber och allmän sjukdomskänsla.
Abscessen kan spricka spontant, vilket kortvarigt lindrar symtomen – men utan behandling återkommer besvären.
Enda effektiva behandlingen är öppning och dränering av abscessen, följt av antibiotikabehandling och övervakning på sjukhus.
Kronisk bartholinit
En växelvis återkommande inflammation med perioder av besvär och perioder utan symtom. Vid skov upplever patienten smärta, svullnad och flytningar. Besvären kan påverka livskvaliteten och kräver behandling för att undvika att abscess bildas.
Diagnos
Diagnosen är oftast enkel. Gynekologen gör följande:
- Samtal: kartläggning av symtom, varaktighet, tidigare sjukdomar och eventuella riskfaktorer.
- Gynekologisk undersökning: en mjuk, rörlig och smärtfri knöl vid slidöppningen, vanligen 1–10 cm i diameter.
- Ytterligare tester vid behov:
- vaginalt prov (”bakterieodling”)
- test för sexuellt överförbara infektioner
- hormonprover
- ultraljud
- cytologi om läkaren misstänker annan typ av förändring
Inför operation tas rutinmässiga blodprover, urinprov och EKG.
Behandling
Behandlingen beror på cystans storlek:
- Upp till ca 2–3 cm: regelbundna kontroller räcker.
- Större än 3 cm eller med besvär: kirurgisk åtgärd rekommenderas.
Operationsmetoder
1. Enukleation (bortskärning av cystan)
Utförs under narkos. Läkaren gör ett litet snitt, frilägger cystan med kapsel och tar bort den helt. Såret sys inifrån och ut för bästa läkning.
2. Marsupialisation
Görs under lokalbedövning. Cystan öppnas, töms och kanterna sys upp mot huden för att bilda en permanent dränageöppning.
3. Laserbehandling / vaporisering
En modern, snabb och skonsam metod. Cystans vävnad ”förångas” av laserenergi. Körtelns utförsgång bevaras. Kräver ingen sjukhusvistelse och tar ca 20 minuter.
4. Öppning vid infektion
Vid abscess görs ett snitt, var töms ut och en dränageslang lämnas kvar i några dagar.
5. Total borttagning av körteln
Används endast vid svåra, återkommande fall när andra metoder inte hjälper.
Särskilt om gravida
Bartholins cysta är vanligare under graviditet på grund av hormonella förändringar. Kirurgi undviks under graviditeten, därför utförs oftast endast punktion — vätskan töms med en tunn nål för att lindra symtomen.
Prognos och förebyggande
Prognosen är mycket god. Många cystor slutar växa efter en viss storlek och ger aldrig besvär. Andra behandlas effektivt med operation.
För att minska risken för cysta rekommenderas:
- en stabil sexpartner
- undvika skador på vulva
- behandla gynekologiska infektioner i tid
- årliga gynekologiska kontroller
- god intimhygien
- testning och behandling av sexuellt överförbara infektioner
Vanliga frågor
Kan Bartholins cysta försvinna av sig själv?
Ja, små cystor (upp till ca 1–1,5 cm) kan tömmas spontant när utförsgången öppnas igen. Men återfall är vanliga, därför bör en läkare utreda orsaken.
Hur länge ska man avstå från sex efter operation?
Rekommendationen är att undvika sex i cirka 1 månad. Vid kontroll efter 3–4 veckor beslutar gynekologen om området läkt tillräckligt.
Behöver man rehabilitering efter operation?
Ja, även efter mindre ingrepp behövs viss eftervård:
- daglig rengöring med antiseptisk lösning
- god intimhygien
- avstå från sex
- undvika fysisk ansträngning
- använda luftiga underkläder i bomull
- följa ordinerad läkemedelsbehandling
Gör operationen ont?
Nej. Ingreppet görs alltid med lokalbedövning eller narkos. Efteråt kan lätt sveda eller tryckkänsla uppstå, men detta lindras med smärtstillande.
