Bakteriell vaginos är en vanlig åkomma som uppstår när balansen mellan de naturliga bakterierna i slidan rubbas. De goda bakterierna (laktobaciller) minskar, medan de skadliga bakterierna får möjlighet att växa till. Nästan alla kvinnor drabbas någon gång i livet. Hos vissa går det över snabbt, medan andra får återkommande besvär.
Symtomen kan vara milda eller till och med obefintliga, men obehandlad bakteriell vaginos kan leda till komplikationer såsom inflammationer, infektioner och problem under graviditet. Behandlingen sker alltid hos en gynekolog.
Orsaker till bakteriell vaginos
Det finns flera faktorer som kan leda till att den naturliga bakteriefloran i slidan kommer i obalans:
- Hormonella förändringar – till exempel under graviditet, efter förlossning, efter abort, i puberteten eller under klimakteriet.
- Sexuella faktorer – oskyddat sex och täta partnerbyten ökar risken.
- Infektioner i bäckenområdet – särskilt sexuellt överförbara sjukdomar.
- Antibiotikabehandling – långvarig eller frekvent användning kan slå ut de goda bakterierna.
- Tarmproblem – som förstoppning eller rubbad tarmflora.
- Hygien – både för dålig och för överdriven hygien (t.ex. vaginala sköljningar) kan irritera slemhinnan.
- Klimatförändringar – till exempel vid resor till varmare länder.
- Stress och nedsatt immunförsvar – vid sjukdom, dålig kost eller kyla.
Riskfaktorer
Den normala mikrofloran i slidan skyddar mot infektioner. Vissa faktorer kan dock störa denna balans, såsom:
- Förlossningsskador eller operationer i underlivet
- Aborter eller hormonella störningar
- Överanvändning av antibiotika och antiseptika
När balansen rubbas blir det lättare för skadliga bakterier att orsaka inflammation och infektion.
Sjukdomsmekanism
Bakteriell vaginos uppstår när flera olika bakterier samtidigt börjar föröka sig. Normalt har slidan ett pH mellan 3,5 och 4,5 – en svagt sur miljö som skapas av laktobacillerna. När pH-värdet stiger minskar laktobacillerna och skyddet försvagas.
Skadliga bakterier bildar då biofilmer, tunna skyddande lager på slidväggarna, vilket gör dem svårare att behandla. Därför kan infektionen ofta återkomma.
Klassificering
Enligt den internationella sjukdomsklassifikationen (ICD-10) räknas bakteriell vaginos som ett icke-inflammatoriskt tillstånd i slidan orsakat av rubbad bakterieflora.
Tre grader av obalans brukar beskrivas:
- Kompensationsfas: Laktobacillerna minskar men de skadliga bakterierna har ännu inte tagit över.
- Subkompensationsfas: De goda bakterierna minskar ytterligare och de skadliga ökar, vilket ger milda symtom.
- Dekompensationsfas: Laktobacillerna försvinner nästan helt, och besvären blir tydliga – illaluktande flytningar, klåda, sveda och irritation.
Symtom
När mängden skadliga bakterier ökar uppstår inflammation i slemhinnorna, vilket kan leda till vaginit (inflammation i slidan) eller cervicit (inflammation i livmoderhalsen).
Vanliga symtom:
- Ökade flytningar
- Illaluktande lukt (ofta fiskliknande)
- Klåda, sveda eller irritation
- Smärta eller torrhet vid samlag
Om infektionen sprider sig kan även andra organ påverkas:
- Livmodern: endometrit
- Äggledarna: adnexit
- Urinvägarna: uretrit eller cystit
Unga flickor med intakt mödomshinna har ofta mildare symtom eftersom sekretet inte alltid rinner ut. När sexlivet påbörjas kan bakterier föras till urinblåsan, vilket ibland orsakar så kallad ”honeymoon-cystit”.
Komplikationer
Förutom fysiskt obehag kan bakteriell vaginos även påverka det psykiska välbefinnandet. Obehagliga symtom kan skapa stress, osäkerhet och påverka relationer. Kvinnan kan börja undvika intimitet och känna sig nedstämd.
Långvariga besvär bör alltid behandlas – en gynekolog kan fastställa orsaken och hjälpa till att återställa balansen.
Diagnos
Diagnosen ställs efter undersökning hos gynekolog och laboratorietester, såsom:
- Gynekologisk undersökning av slemhinnan
- Mikroskopisk analys av vaginalprov
- PCR-test för att upptäcka skadliga bakterier
- Odling av flytningar för att välja rätt antibiotika
- Analys av bakteriefloran för att bedöma balansen
Behandling
Självbehandling rekommenderas inte. En läkare ordinerar behandling som ofta sker i flera steg:
- Eliminering av skadliga bakterier – vanligen med antibiotika eller antiseptika.
- Återställning av normal flora – laktobaciller tillförs via kapslar eller vaginaltabletter.
- Stärkning av immunförsvaret – lokalt eller systemiskt.
Vid infektioner som överförs sexuellt krävs antibiotika, men i andra fall räcker ofta lokala antiseptiska medel.
Livsstil under behandling
Under behandlingen bör alkohol undvikas, eftersom det kan minska effekten av läkemedlen och belasta levern. En balanserad kost och tillräckligt med vila påskyndar återhämtningen.
Prognos och förebyggande
Det finns inget sätt att helt undvika bakteriell vaginos, men risken minskar om man:
- Sköter intimhygienen varsamt men noggrant
- Undviker vaginala sköljningar och starka tvålar
- Använder kondom vid nya partners
- Behandlar infektioner i underlivet i tid
- Undviker onödig antibiotikaanvändning
- Äter hälsosamt, rör på sig och undviker stress
Vanliga frågor
Kan män få bakteriell vaginos?
Nej. Sjukdomen förekommer bara hos kvinnor, men män kan bära på bakterier som orsakar obalans hos partnern.
Är bakteriell vaginos en könssjukdom?
Nej, det är inte en klassisk könssjukdom, men obalansen kan påverkas av sexuella kontakter. Kondomanvändning minskar risken för återfall.
Kan man bli gravid om man har bakteriell vaginos?
Ja, men obehandlad vaginos kan öka risken för komplikationer som missfall, för tidig födsel eller infektion i fosterhinnorna.
Går det över av sig själv?
Sällan. Utan behandling kan tillståndet leda till inflammationer, problem under graviditet och ökad mottaglighet för infektioner som klamydia eller HIV.
