Prostataabscess är en akut varbildande infektion i prostatakörteln. Tillståndet kan drabba män i alla åldrar men är vanligare efter 30. Ofta uppstår det som en komplikation till prostatit, men infektion kan också spridas till prostatan via blod- eller lymfbanor från ett annat fokus. Vid tidig mognad av abscessen kan behandling vara konservativ; när en varhåla har bildats krävs kirurgisk dränering. Handläggning sker av urolog/urolog-androlog.
Orsaker
- Infektiös prostatit (vanligast): bakterier som E. coli, stafylokocker, streptokocker och annan tarm-/hudflora.
- Mer sällan: svamp (t.ex. Candida) eller virus.
- Hematogen/lymfatisk spridning från annan infektion (t.ex. urinvägar, tonsillit, hud).
- Iatrogen orsak: efter instrumentella ingrepp (t.ex. cystoskopi), kateterisering eller lokal skada.
- Obstruktion av utförsgångar (stenar i prostatan, BPH) med sekretstagnation.
Patogenes (förlopp)
Infektionen ger ett septiskt, varbildande svar i prostatavävnaden. Processen kan:
- börja som en kraftig inflammatorisk fas (infiltration),
- övergå i abscessbildning (avgränsad varhåla),
- ge genombrott och fistelbildning om dränering uteblir.
Riskfaktorer
- Akut urinretention, miktionsstörningar, uretrasjukdomar
- Njur-/urinvägsinfektioner (t.ex. pyelonefrit)
- Oskyddade sexuella kontakter, STI
- Immunbrist (inkl. diabetes, cytostatika, HIV), nedkylning, rökning
- Kroniska infektionsfokus (tonsillit, hudinfektioner, dental infektion)
- Invasiva urologiska ingrepp/kateterisering, rektal sjukdom/obstipation
Klassificering
- Lokalisation: intraprostatiskt eller paraprostatiskt (i vävnaden runt prostatan).
- Uppkomst: primär (i prostatan) eller sekundär (spridning från annat fokus).
- Förlopp: akut (vanligast) eller kroniskt recidiverande.
Symtom
- Intensiv smärta i perineum/ändtarm, ofta strålande mot genitalier och nedre buk; förvärras vid rörelse, miktion och defekation
- Svårt att kissa upp till akut urinretention; grumlig/illaluktande urin
- Avföringssvårigheter, uppspänd och öm bukvägg
- Feber, frossa, takykardi, allmänpåverkan – ibland preschock/shock
- Vid mognad: mer ensidig, avgränsad smärta; palpabel fluktuation på rektal undersökning
Komplikationer
- Fistel mot uretra, rektum eller bukhåla → uretrit, paraproktit, peritonit
- Flegmon i omgivande vävnad
- Urosepsis och organsvikt
- Infertilitet/sexuell dysfunktion sekundärt till vävnadsskada
Alla komplikationer kräver akut handläggning – fördröj inte vård.
Diagnostik
- Anamnes och status; rektal palpation (öm, svullen prostata; fluktuation vid abscess)
- TRUL/ultraljud för storlek och läge; ofta även MR för kartläggning
- Urin-, blodprover (CRP, LPK), blödnings- och odlingsprover (urin, blod, punktat)
- Differentialdiagnoser: akut bakteriell prostatit, epididymit/orchit, tumör, perinealt hematom, appendicit/paraproktit, Fourniergangrän
Behandling
Konservativ (tidig, pre-abscessfas)
- Bredspektrumantibiotika (t.ex. fluorokinolon/cefalosporin enligt lokal praxis), justering efter odling
- Smärtlindring/NSAID, vätska och dämpning av toxisk påverkan
- Stöd för miktion (kateter/suprapubisk kateter vid retention)
- Immunstödjande åtgärder enligt bedömning
Kirurgisk (vid abscesshåla) – förstahandsval
- Dränering via transuretral, perineal eller transrektal åtkomst; sköljning och drän
- Fortsatt antibiotikabehandling och sårvård tills klinisk och radiologisk regress
Tidig dränering förbättrar prognosen och bevarar organfunktionen.
Prognos och prevention
Prognosen är oftast god vid snabb diagnos och adekvat behandling. Utan behandling progredierar tillståndet och kan bli livshotande.
Förebyggande:
- Behandla och förebygg prostatit och urinvägsinfektioner
- Säker sex, rökstopp, undvik nedkylning
- Strikt hygien och aseptik vid urologiska ingrepp/kateterisering
- Tidig handläggning av kroniska infektionsfokus (munhåla, hals, hud)
- Optimera kroniska sjukdomar och immunstatus
Vanliga frågor (FAQ)
Kan en prostataabscess gå över av sig själv?
Nej. En verifierad abscess kräver professionell behandling – annars hög risk för vävnadsskada, fistlar och sepsis.
Hur länge varar behandlingen?
Diagnos ställs vanligen inom ett dygn. Behandlingen (antibiotika + ev. dränering) tar ofta 1–2 veckor, med gradvis symtomlindring. Svåra fall kan kräva längre tid.
Går det att klara sig utan operation?
Endast i tidig fas innan hålbildning. I >50 % av fallen behövs omedelbar dränering. Onödig fördröjning ökar mortalitets- och komplikationsrisk.
Vilken läkare ska man vända sig till?
Urolog i första hand; ibland behövs även proktolog. Sök vård akut vid feber, svår smärta, urinstopp eller allmänpåverkan.
