Sjukdomar

Azoospermi

Azoospermi är en form av manlig infertilitet där inga spermier påvisas i sädesvätskan. Tillståndet beror vanligen på hormonella störningar, nedsatt spermieproduktion eller blockering i sädesavgångsvägarna. Azoospermi är oftast sekundär till en annan sjukdom/process och kan i många fall behandlas. Utredning och behandling sköts av urolog/androlog; målet är att korrigera grundorsaken.

Orsaker

Azoospermi uppstår genom två huvudmekanismer:
Nedsatt produktion (sekretorisk/icke-obstruktiv azoospermi)
  • Inflammation i testikel/bitestikel (orkit, epididymit)
  • Kryptorkism (särskilt bilateral)
  • Tumörer i testikel/lilla bäckenet
  • Toxisk påverkan (tungmetaller, bekämpningsmedel, lösningsmedel)
  • Strålning/cytostatika
  • Hormonella rubbningar (t.ex. östrogendominans, hypogonadism)
Avflödeshinder (obstruktiv azoospermi)
  • Tidigare kirurgi i pung/ljumskar, inguinalbråck
  • Uretrastriktur
  • Varikocele, långvarig hydrocele
  • Trauma mot pung/testiklar
  • Medfödda avvikelser i sädesledare/bitestikel
  • Sjukdomar i prostata eller sädesblåsor
  • Genomgångna genitala infektioner

Riskfaktorer

  • Ärftlig predisposition
  • Erektil dysfunktion/ejakulationsstörning
  • Tidigare prostatit eller STI
  • Hög sexuell exponering utan skydd
  • Sjukdomar i hypofys/ändokrina organ (inkl. diabetes)
  • Långvarig läkemedels- eller toxinpåverkan
  • Kroniska systemsjukdomar, kraftig övervikt

Klassifikation

  • Obstruktiv vs. icke-obstruktiv (sekretorisk)
  • Tillfällig (övergående) form vid t.ex. feber/toxisk påverkan
  • Isolerad azoospermi eller i kombination med
  • Oligozoospermi (för få spermier om/ när de återkommer)
  • Asthenozoospermi (nedsatt rörlighet)
  • Teratozoospermi (onormal morfologi)

Symtom

Tillståndet är oftast symtomlöst förutom infertilitet. Associerade tecken beror på grundorsaken och kan omfatta:
  • Smärta/tyngdkänsla i pung/ljumskar, svullnad/rodnad
  • Nedsatt libido, erektil- eller ejakulationsproblem
  • Tecken på infektion eller prostatabesvär
  • Förstorade ljumskslymfknutor, allmänpåverkan vid inflammation

Möjliga följder

  • Oförmåga att få biologiska barn utan medicinsk hjälp
  • I övrigt få direkta komplikationer, men obehandlad grundsjukdom kan progrediera.

Diagnostik

Görs av urolog/androlog och omfattar vanligtvis:
  • Anamnes och status (pung, testiklar, prostata)
  • Spermaprov (spermiogram) – upprepas; vid azoospermi kompletteras ofta med MAR-test/immunologisk bedömning
  • Hormonprover (FSH, LH, totaltestosteron, prolaktin ± TSH)
  • Ultraljud av pung och prostata/ sädesblåsor
  • Genetik vid misstanke (CFTR, Y-kromosom-deleter m.m.)
  • Biopsi/TESE (testikulär spermieextraktion) för att bedöma spermatogenes och ev. hämta spermier för ART
  • Ytterligare utredning av misstänkt obstruktion (t.ex. TRUL, genomlysning)

Behandling

Riktas mot orsaken och kan vara medicinsk, kirurgisk eller assisterad reproduktion.
Konservativt
  • Hormonell behandling vid endokrin rubbning (individuell regim)
  • Livsstilsåtgärder: rökstopp, viktnedgång vid behov, minskad toxexponering, optimerad kost och fysisk aktivitet, alkoholmåttlighet
  • Behandling av infektion/inflammation
Kirurgiskt
  • Åtgärd av obstruktion (rekanalisering/rekonstruktion)
  • Varikokelekirurgi i utvalda fall
  • TESE/mikro-TESE för att hämta spermier vid icke-obstruktiv form
Assisterad befruktning (ART)
  • ICSI med partnerns kirurgiskt utvunna spermier (TESE/PESA/MESA) eller donerade spermier vid behov

Prognos och prevention

Prognosen beror på orsak, ålder och hormonprofil. Obstruktiva former har ofta god behandlingsbarhet; vid icke-obstruktiv azoospermi kan mikro-TESE + ICSI ge graviditetsmöjlighet.
Förebygg genom skyddat sex, STI-screening, toxreduktion, normal vikt, rökstopp och god kontroll av endokrina/kroniska sjukdomar.

Vanliga frågor

Kan azoospermi gå över av sig själv?

I regel nej. Spontan normalisering av spermatogenes eller avflöde är ovanlig – orsaken måste behandlas.

Vem ska jag kontakta?

Urolog/androlog (ibland reproduktionsmedicin). De planerar utredning och behandling.

Hur lång tid tar behandlingen?

Beror på orsaken. Hormonell optimering/spermatogenes tar ofta 3–6 månader (motsvarar en eller flera spermatogenescykler). Kirurgi och ART följer separata tidsplaner.

Räcker medicinering?

Vid sekretorisk eller tillfällig störning kan medicinsk/livsstilsinriktad behandling räcka. Vid obstruktion krävs oftast kirurgi eller spermieutvinning + ICSI.
2025-09-16 09:00 Manssjukdomar