Prostatacancer är en cancersjukdom hos män där en elakartad tumör börjar utvecklas i prostatans vävnad. Prostatakörteln ligger under urinblåsan. I de tidiga stadierna ger sjukdomen ofta inga symtom, vilket gör att den kan vara svår att upptäcka i tid. När tumören växer kan cancerceller sprida sig från prostata till andra organ och delar av kroppen.
När sjukdomen går vidare uppstår besvär som problem med urinering, erektionssvårigheter och smärta i bäckenområdet. Dessa symtom förekommer även vid andra prostatasjukdomar, därför krävs alltid en noggrann medicinsk utredning för att ställa diagnos.
Orsaker till prostatacancer
Orsakerna är ofta multifaktoriella och kan omfatta flera olika faktorer. Prostatacancer kan bland annat utvecklas på grund av:
- Ärftlig benägenhet.
- Hög konsumtion av animaliska fetter samt brist på kostfiber och växtbaserad kost.
- Otillräcklig fysisk aktivitet.
- Långvarig exponering för kemikalier eller strålning, exempelvis i arbetsmiljön.
- Andra prostatasjukdomar som påverkar körtelns funktion.
- Förhöjda testosteronnivåer som förändrar cellernas biokemiska processer.
Patogenes
Utvecklingen av prostatacancer är en komplex process där genetiska, molekylära och yttre faktorer samverkar.
- Första steget består av DNA-mutationer i prostatans celler, ofta orsakade av genetiska förändringar eller cancerframkallande ämnen.
- Mutationerna påverkar gener som styr celldelning och apoptos, vilket leder till okontrollerad celltillväxt.
- Tumören växer gradvis och kan sprida sig utanför prostata till närliggande vävnader och organ.
- I senare stadier kan cancern metastasera via blodet eller lymfsystemet, vilket försämrar prognosen och gör behandlingen mer komplicerad.
Riskfaktorer
Risken för prostatacancer ökar vid:
- Ålder över 50 år.
- Sjukdom i nära manliga släktingar (far eller bror).
- Stillastående arbete eller lång tid i sittande position.
- Godartad prostataförstoring (BPH).
- Regelbunden exponering för vissa cancerframkallande ämnen.
- Obalanserad kost och brist på vitamin A.
- Övervikt.
Observera:
Riskfaktorer innebär inte att man säkert utvecklar cancer. Män i riskgrupp bör däremot genomgå regelbundna hälsokontroller.
Typer av prostatacancer
Klassificeringen baseras på vilken typ av celler tumören utgår från:
- Adenokarcinom – den vanligaste formen (cirka 95 procent av alla fall).
- Sarkom – en ovanlig typ som utgår från muskel- eller bindväv.
- Urotelial cancer – börjar i celler som täcker urinblåsan och urinledarna.
- Odifferentierad cancer – en mycket aggressiv och sällsynt form.
- Adenoskvamös cancer – en ovanlig typ som kombinerar två sorters tumörvävnad och ofta ger tidiga metastaser.
Symtom på prostatacancer
I tidiga stadier saknas ofta symtom. Vid vidare utveckling kan följande besvär uppstå:
- Täta urinträngningar, särskilt nattetid.
- Svårigheter att starta urineringen, svag stråle, avbrott eller smärta.
- Tryck eller smärta i bäckenområdet, ibland utstrålande mot rygg eller ändtarm.
- Blod i urin eller sperma.
- Erektionsproblem eller nedsatt fertilitet.
- Skelettsmärtor, särskilt i bäcken, höfter, ryggrad eller revben.
Dessa symtom kan även bero på andra sjukdomar, därför krävs alltid en medicinsk utredning.
Möjliga komplikationer
Utan behandling eller vid avancerad cancer kan följande komplikationer uppstå:
- Metastaser till ben, lever, lungor eller andra organ.
- Blockering i urinvägarna på grund av förstorad prostata eller infiltration av vävnader.
- Erektionssvårigheter – ibland som bieffekt av behandlingen.
- Psykisk belastning, stress och ångest.
- Uttalad smärta, särskilt vid skelettmetastaser.
Diagnostik
Utredningen kan omfatta:
- Rektalundersökning (DRE) – läkaren bedömer prostatans form och storlek.
- PSA-blodprov – höga nivåer kan tyda på cancer eller andra prostatasjukdomar.
- Biopsi – vävnadsprov tas och analyseras mikroskopiskt.
- Ultraljud av prostata – ofta som stöd vid biopsi.
- MR – ger detaljerade bilder av prostata och omgivande vävnader.
- CT eller skelettscintigrafi – används för att upptäcka eventuell spridning.
Diagnosen baseras ofta på en kombination av dessa metoder.
Behandling av prostatacancer
Valet av behandling är individuellt och beror på tumörens stadium, patientens ålder, hälsa och andra faktorer. En kombination av olika metoder används ofta.
Konservativa metoder
- Aktiv monitorering – vid långsamt växande tumörer, särskilt hos äldre patienter.
- Kemoterapi – vid spridd sjukdom eller om andra behandlingar inte fungerar.
- Hormonbehandling – sänker testosteronnivåerna som driver cancerns tillväxt.
- Strålbehandling – minskar tumörstorlek och lindrar smärta, exempelvis vid skelettmetastaser.
Kirurgisk behandling
Den vanligaste operationen är radikal prostatektomi, där prostata och ibland lymfkörtlar avlägsnas.
- Öppen prostatektomi – traditionell metod via ett snitt i buken.
- Laparoskopisk/robotassisterad prostatektomi – mindre invasiv metod med snabbare återhämtning.
Kirurgi används främst när cancern är lokaliserad till prostata.
Förebyggande åtgärder
Rekommendationer för att minska risken:
- Regelbundna medicinska kontroller.
- Rökstopp och regelbunden fysisk aktivitet.
- Minskad konsumtion av fettrika animaliska produkter.
- Näringsrik och varierad kost.
- Hälsosam kroppsvikt.
- Minst 150 minuter fysisk aktivitet per vecka, exempelvis promenader, cykling eller simning.
Även om dessa åtgärder inte helt kan förhindra prostatacancer, minskar de risken och förbättrar möjligheten till tidig upptäckt.
Rehabilitering
Rehabiliteringen syftar till att återställa hälsa och livskvalitet efter behandlingen.
- Regelbundna besök hos urolog, särskilt vid urinbesvär.
- Fysisk träning för styrka, uthållighet och förbättrat välmående.
- Psykologiskt stöd vid behov.
- Hälsosam livsstil och avhållsamhet från skadliga vanor.
- Återkommande kontroller och uppföljning för att upptäcka eventuella recidiv.
Frågor och svar
Kan en man få barn efter prostatacancer?
Radikal prostatektomi eller strålbehandling kan påverka fertiliteten negativt. Genom att frysa sperma innan behandling (kryokonservering) kan möjligheten till framtida graviditet bevaras. Detta bör diskuteras med behandlande läkare.
Vilken läkare behandlar prostatacancer?
Behandlingen sker vanligtvis i samarbete mellan urologer och onkologer. Vid spridd cancer krävs ofta ett multidisciplinärt team, inklusive kirurger vid behov av operation.
Hur ser prognosen ut?
Prognosen beror på sjukdomens stadium, tumörtyp, patientens ålder och allmänna hälsotillstånd samt behandlingsrespons. Vid tidig upptäckt är prognosen ofta mycket god. Vid avancerad cancer eller metastaser är utsikterna mer osäkra.
