Mastit är en akut eller kronisk inflammatorisk process som utvecklas till följd av infektiösa eller icke-infektiösa faktorer. Det finns flera olika former av bröstinflammation, som skiljer sig åt i svårighetsgrad, behandling och förlopp. Inflammationen drabbar en betydande andel förstföderskor, och förekomsten varierar mellan 1 och 16 procent. Sjukdomen uppstår ofta plötsligt och kan ge kraftig smärta och uttalat obehag. I vissa fall finns risk för komplikationer.
Diagnos och behandling utförs av bröstspecialist (mammolog). Behandlingen kan vara konservativ eller, mer sällan, kirurgisk beroende på sjukdomens svårighetsgrad och förlopp.
Orsaker till mastit
Mastit är ett tillstånd med många möjliga orsaker och kan drabba både unga kvinnor som ammar för första gången och kvinnor som får sitt andra eller tredje barn. Sjukdomen kräver alltid utredning och bedömning av en specialist.
Patogenes
Mastit delas in i två huvudtyper beroende på hur inflammationen uppstår. Den vanligaste formen är infektiös mastit, som är mer riskfylld eftersom den kan leda till abscess, flegmone och spridning av infektionen. Vanliga orsaker till infektiös mastit:
- bakterieinfektion (oftast stafylokocker, streptokocker eller annan pyogen flora)
- nedsatt lokalt eller generellt immunförsvar
- flera samtidiga riskfaktorer såsom såriga bröstvårtor eller bristande hygien
Icke-infektiös mastit beror främst på mjölkstockning, otillräcklig amningsteknik eller felaktig urpumpning av bröstmjölk. Av denna anledning drabbas förstföderskor oftare än andra.
Mastit kan även utvecklas hos kvinnor som inte ammar. I sådana fall orsakas den exempelvis av anatomiska förändringar eller sekundära infektioner från andra delar av kroppen.
Riskfaktorer
Risken att utveckla mastit ökar om kvinnan:
- ammar sitt första barn (upp till 85 procent av alla mastitfall)
- får sitt första barn efter 30 års ålder
- har kroniska infektioner i kroppen (tandinfektioner, tonsillit, tuberkulos)
- har haft mjölkstockning tidigare
- har bröstsjukdomar eller missbildningar i bröstvävnaden
- har hormonella eller endokrina störningar (t.ex. sköldkörtel- eller hypofysrubbningar)
- har metabola sjukdomar, framför allt diabetes
Underernäring, bröstcystor och tumörer kan också öka risken.
Klassificering av mastit
Mastit delas in enligt flera kriterier:
Efter inflammationskaraktär
- Varig mastit — alltid infektiös och förenad med kraftiga symtom, risk för abscess eller flegmone.
- Icke-varig mastit — kan vara infektiös eller icke-infektiös. Kan ibland behandlas konservativt.
Efter förlopp
- Akut mastit — symtomen utvecklas inom timmar eller en dag.
- Subakut mastit — långsammare förlopp med mildare symtom.
- Kronisk mastit — svaga eller långvariga symtom, ofta följd av obehandlad akut mastit.
Efter orsak
- Laktationsmastit — uppstår under amning.
- Icke-laktationsmastit — utvecklas oberoende av amning.
Efter lokalisation
- subkutan
- total
- retromammär (inflammation bakom bröstkörteln)
- intramammär
- subareolär
Efter stadium
- serös fas
- infiltrativ fas
- varig fas
Serös mastit är det första stadiet och kännetecknas av smärta och obehag utan varbildning. Infiltrativ fas (dag 2–3) innebär ökad inflammation och lokal värme. Varig mastit (dag 3–5) innebär att en abscess utvecklas.
Endast serös och infiltrativ mastit kan i regel behandlas konservativt. Varig mastit kräver nästan alltid kirurgisk behandling.
Symtom
De vanligaste symtomen vid mastit är:
- smärta i det drabbade bröstet
- förhårdnad eller knöl
- lokal värmeökning
- rodnad
- svullnad
- allmänpåverkan (feber, trötthet, huvudvärk, illamående)
Smärtan orsakas av bröstkörtelns svullnad och inflammation. Knölen kan kännas redan i början och kan öka i storlek om inflammationen fortskrider.
Rodnad och värme är tecken på inflammatoriskt svar. Vid infektiös mastit sprids bakterietoxiner i blodet, vilket ger feber och andra tecken på allmän infektion.
Komplikationer
Mastit är ett potentiellt farligt tillstånd både för mor och barn. Vid misstanke om infektiös mastit ska amningen ofta avbrytas tillfälligt, eftersom bakterier och toxiner kan nå barnet.
Möjliga komplikationer:
- abscess (varansamling som kräver kirurgi)
- flegmone eller gangrän
- fistelbildning — ett öppet förbindelsegång från bröstet utåt, kräver alltid operation
- sepsis eller toxisk chock hos kraftigt påverkade patienter (mycket ovanligt men livshotande)
Diagnostik
Diagnosen ställs med hjälp av:
- samtal och undersökning
- analys av sjukdomshistoria
- mammografi eller ultraljud
- MR eller CT vid behov
- blodprov (CRP, blodstatus, biokemi)
- bakterieodlingar
En erfaren mammolog kan oftast fastställa diagnosen snabbt.
Behandling
Konservativ behandling (vid serös eller infiltrativ mastit):
- antiinflammatoriska läkemedel
- antibiotika
- smärtstillande och kramplösande medel
- rekommendationer kring amning eller tillfälligt amningsuppehåll
Kirurgisk behandling (vid varig mastit):
- öppning och dränering av abscess
- avlägsnande av skadad vävnad
- antiseptisk behandling av såret
Vid svåra fall kan en mindre resektion av bröstvävnad krävas.
Behandlingen väljs individuellt beroende på sjukdomens svårighetsgrad och patientens hälsotillstånd.
Prognos
Vid tidig behandling är prognosen god, och de flesta återhämtar sig helt. Varig mastit kräver mer omfattande behandling och ibland sjukhusvård.
Förebyggande
Förebyggande åtgärder inkluderar:
- regelbunden och fullständig tömning av bröstet
- korrekt amningsteknik
- förebyggande av mjölkstockning
- behandling av infektioner i kroppen
- egenkontroll av brösten
Vanliga frågor
Kan mastit gå över av sig själv?
Nej. Utan behandling riskerar mastiten att bli kronisk och orsaka komplikationer.
Kan man få mastit utan att amma?
Ja. Icke-laktationsmastit utgör cirka en fjärdedel av alla fall.
Kan man slippa operation?
Ja, om mastiten inte är varig. Kirurgi krävs endast när konservativ behandling inte hjälper eller om en abscess har utvecklats.
Hur lång tid tar behandlingen?
Konservativ behandling tar vanligtvis 2–3 veckor. Kirurgisk behandling med återhämtning kan ta upp till en månad.
Kan man amma efter behandlingen?
Amning rekommenderas oftast först efter att inflammationen har läkt helt. Vid mildare former kan amning fortsätta enligt läkarens rekommendation.
