Bihåleinflammation (maxillarsinusit / sinusit i käkhålan)
Bihåleinflammation är en infektiös och inflammatorisk process som drabbar de maxillära bihålorna (käkhålorna). Tillståndet är en form av sinuit, förekommer hos personer i alla åldrar och kan vara både akut och kronisk.
Akut bihåleinflammation uppstår oftast i samband med olika luftvägsinfektioner. Den kroniska formen utvecklas vanligtvis efter otillräcklig eller försenad behandling av akuta symtom.
Orsaker till bihåleinflammation
Akut inflammation i maxillarsinus utvecklas oftast som ett resultat av en virus- eller bakterieinfektion:
Vanliga virus
Adenovirus, rinovirus, pikornavirus, parvovirus samt influensa- och parainfluensavirus.
Vanliga bakterier
Stafylokocker, streptokocker, pneumokocker och Corynebacterium.
Kronisk bihåleinflammation uppstår ofta efter långdragna eller återkommande episoder av akut sinuit.
Riskfaktorer
Följande faktorer ökar risken för att utveckla sinuit:
Försämrat immunförsvar
Polyper i näsan
Avvikande eller sned nässkiljevägg
Dålig munhygien samt tand- och tandköttssjukdomar
Kroniska sjukdomar i öron–näsa–hals-området
Individuella anatomiska variationer i käkhålorna eller ansiktsskelettet
Underliggande tillstånd såsom cystisk fibros, ciliär dyskinesi, refluxsjukdom eller granulomatös sjukdom
Sjukdomsutveckling (patogenes)
Käkhålorna är parvisa hålrum bredvid näsan som är beklädda med slemhinna. De står i förbindelse med näshålan via små öppningar. Vid infektion svullnar slemhinnan och producerar mer slem, samtidigt som öppningarna tätas. Vätska ansamlas i bihålorna, vilket skapar en miljö för bakterietillväxt och leder till inflammation.
Observera!
Utan behandling kan slemmet övergå i var och orsaka varig bihåleinflammation.
Olika typer av bihåleinflammation
Efter omfattning
Ensidig – endast en bihåla är drabbad.
Dubbelsidig – båda bihålorna är inflammerade.
Efter orsak
Bakteriell
Viral
Svamprelaterad
Allergisk
Traumainducerad
Efter förlopp
Akut – utvecklas ofta efter en förkylning (ÖLI). Ger täppt näsa, huvudvärk, smärta över bihålorna och ibland purulent sekret.
Kronisk – symtomen är svagare och kan pågå i månader: trötthet, återkommande huvudvärk på kvällen och nästäppa.
Efter symtomens natur
Katarral – svullnad i slemhinnan, få eller inga nässekret; lindrig sjukdomskänsla.
Purulent (varig) – uppstår ofta vid bristfällig behandling av katarral fas. Ger varigt sekret, feber och trycksmärta över bihålorna.
Atrofisk – slemhinnan förtunnas och fungerar sämre.
Hyperplastisk – slemhinnan förtjockas och fyller bihålan.
Polypos – polyper blockerar flödet från bihålorna.
Symtom
Typiska symtom vid akut bihåleinflammation:
Nästäppa
Huvudvärk
Smärta eller tryck över käkhålorna
Slem, varigt eller slem-varigt nässekret
Huvudvärk
Uppstår på grund av bihålornas närhet till hjärnan och nervstrukturer samt på grund av toxiner från virus och bakterier.
Nästäppa
Beror på svullnad och förtjockning av slemhinnan som blockerar luftflödet. Detta påverkar sömn, ork och vardagsfunktioner.
Viktigt!
Smärtan i bihålorna kan öka vid framåtböjning av huvudet.
Möjliga komplikationer
Utan behandling kan akut bihåleinflammation övergå till kronisk eller ge komplikationer:
Öroninfektioner, faryngit
Inflammation runt ögat, orbitala infektioner
Meningit eller encefalit
Sepsis
Osteomyelit i ansiktsbenen
Spridningen beror på bihålornas nära läge till ögonhåla och hjärnskål.
Diagnos
Diagnosen ställs genom:
Anamnes och klinisk undersökning
Läkaren går igenom symtom, tidsförlopp, tidigare infektioner, allergier, yrkesexponering och eventuell nästrauma. Därefter bedöms ansiktets symmetri, svullnad och lokala smärtreaktioner.
Laboratorietester
Blodstatus
CRP
Används för att bedöma inflammation och behov av antibiotika.
Bild- och instrumentdiagnostik
Rinoskopi – bedömning av näsans slemhinna och sekret.
Endoskopi – detaljerad undersökning med kamera.
Röntgen – visar vätskenivåer i bihålorna.
CT – mest informativt, används vid komplicerade fall.
Behandling av akut bihåleinflammation
I tidiga stadier används konservativ behandling:
Antivirala, antibiotika eller antimykotiska läkemedel
Avsvällande nässprayer
Antihistaminer vid behov
Nasal sköljning
Smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel (NSAID)
Nasal sköljning hos läkare (“Cuckoo-metoden”)
En effektiv metod att avlägsna slem och var genom vakuumspolning.
Punktion av bihålan
Utförs vid uttalad varansamling, ökande smärta eller vätskenivåer på röntgen/CT.
Behandling av kronisk bihåleinflammation
Kräver att grundorsaken identifieras:
Sanering av munhålan vid tandrelaterad infektion
Antibiotikabehandling vid skov
Punktion och spolning av bihålorna
Vid utebliven effekt – kirurgi (Caldwell-Luc-operation)
Fysioterapi
Kan användas vid både akut och kronisk sinuit: laser, magnetterapi, UV-ljus, vibrationsterapi.
Prognos
Vid tidig behandling är prognosen mycket god. Akut bihåleinflammation går vanligtvis över inom 1–2 veckor.
Förebyggande
Det finns ingen specifik prevention, men läkare rekommenderar:
Stärka immunförsvaret (vitaminer enligt ordination, bra kost)
Tillräcklig sömn och motion
Undvika rökning
Behandla förkylningar i tid
God munhygien
Bedömning av ÖNH-läkare vid polyper eller avvikande nässkiljevägg
Vanliga frågor
Hur behandlar man bihåleinflammation hemma?
Enligt läkarens rekommendationer: nässköljning, avsvällande droppar, ofta även antibiotika.
Kan bihåleinflammation gå över utan punktion?
Ja, i de flesta fall. Punktion behövs endast vid uttalat varigt förlopp och vätskenivåer i bihålan.
Är bihåleinflammation farligt?
Kan ge komplikationer som meningit om den inte behandlas, men med korrekt terapi är prognosen god.
Är bihåleinflammation smittsamt?
Själva bihåleinflammationen smittar inte. Däremot smittar viruset som ofta ligger bakom förkylningen.
Kan man ha bihåleinflammation utan snuva?
Ja, vid katarral sinuit kan sekret saknas eller vara mycket sparsamt.