Sjukdomar

Sinuit

Sinuit är en inflammation i en eller flera av bihålorna i ansiktsskelettet. Dessa strukturer finns i käkbihålorna, silbenscellerna, pannbihålorna och kilbenshålan. Sjukdomen utvecklas ofta som en följd av en vanlig luftvägsinfektion. Behandlingen inriktas främst på att återställa dränagefunktionen och dämpa inflammationen. Om medicinsk hjälp inte söks i tid kan allvarliga komplikationer uppstå.

Orsaker till sinuit

Akut sinuit orsakas oftast av virus som drabbar de övre luftvägarna. Det kan röra sig om olika grupper av virus såsom RS-virus, parainfluensavirus, rhinovirus, coronavirus, influensa- och parainfluensavirus, adenovirus samt enterovirus.

Riskfaktorer

Följande faktorer kan bidra till utveckling av sinuit:
  • Avvikelser i nässkiljeväggen, förträngningar eller hypertrofi av näsmusslor
  • Nedsatt immunförsvar
  • Allergisk rinit eller faryngit
  • Ansiktstrauma
  • Tumörer eller polyper
  • Exponering för skadliga ämnen i arbetsmiljön
  • Dentala infektioner som sprider sig till bihålorna

Patogenes – hur sinuit utvecklas

Sinuit uppstår när virus infekterar nässlemhinnan, vilket leder till svullnad och ökad slemproduktion. När utflödet från bihålan blockeras stängs dränaget av, vilket skapar en gynnsam miljö för bakterietillväxt.
Beroende på vilken bihåla som är drabbad används specifika benämningar:
  • Käkbihåleinflammation (sinuit i maxillarsinus)
  • Pannbihåleinflammation (frontal sinuit)
  • Etmoidit (inflammation i silbenscellerna)
  • Sfenoidit (inflammation i kilbenshålan)

Typer av sinuit

Efter sjukdomsförlopp

  • Akut sinuit
  • Kronisk sinuit

Efter typ av sekret

  • Serös
  • Katarral
  • Purulent

Efter förändringar i bihåleslemhinnan

  • Polypös sinuit
  • Hyperplastisk sinuit

Efter uppkomstmekanism

  • Rinogen sinuit (utvecklad från näsan)
  • Odontogen sinuit (från tänder/käksystemet)
  • Traumatisk sinuit

Efter orsak

  • Viral, bakteriell eller svamporsakad sinuit
  • Allergisk sinuit
  • Odontogen sinuit

Symtom

Vanliga symtom vid sinuit är:

Smärta

Smärtan kan vara lokal eller stråla till överkäkens tänder, näsan eller kindbenen. Luktförmågan kan minska.

Nästäppa

Svullnad i slemhinnan hindrar luftflödet. Täppa som inte går över trots vanlig behandling kan tyda på kronisk inflammation. Vid långvarig etmoidit kan polyper utvecklas.

Nässekret

I början är sekretet klart och seröst. När bakterier tillkommer blir det tjockt och varigt.

Komplikationer

Bihålorna har nära anatomiska relationer till hjärnhinnor, ögon och mellanörat, vilket gör att infektionen kan sprida sig och orsaka allvarliga komplikationer såsom:
  • Arachnoidit
  • Meningoencefalit
  • Sinustrombos
  • Sepsis

Diagnostik

Diagnosen ställs genom klinisk undersökning, bilddiagnostik och laboratorietester.

Rinoskopi

En ÖNH-läkare undersöker näshålan med spekulum. Tecken på inflammation är seröst eller purulent sekret, rodnad och svullnad samt eventuella polyper.

Röntgen

Ger en snabb och säker överblick över bihålornas tillstånd. Bilder tas i olika projektioner beroende på vilken bihåla som behöver bedömas.

Endoskopi

Endoskopisk sinusskopi ger en tydlig bild av bihålornas insida och gör det möjligt att genomföra mindre behandlingar under samma undersökning.

Laboratorietester

Blodprov kan visa förhöjda leukocyter och sänka. Vid allergisk sinuit ses ofta förhöjda eosinofiler.

CT/MR

De mest informativa metoderna för att bedöma utbredning och strukturförändringar i bihålorna.

Behandling

Målet med behandlingen är att minska inflammationen och återställa dränaget.

Konservativ behandling

  • Avsvällande nässprayer (dekongestanter)
  • Mukolytika för att göra sekretet tunnare
  • Lokala kortikosteroider vid behov
  • Antibiotika vid bakteriell infektion
  • Antihistaminer vid allergisk genes
  • Sköljning av näsan med saltlösning
  • "Kukuschka"-metoden används ibland för att avlägsna sekret genom spolning
  • YAMIK-kateter används för att skapa ett kontrollerat tryck och avlägsna sekret
Fysioterapi som ultraljud, UV-ljus, magnetterapi eller värme kan förbättra återhämtningen.

Kirurgisk behandling

Rekommenderas vid svåra purulenta tillstånd eller om konservativ terapi inte hjälper.

Punktion

Under lokalbedövning punkteras käkbihålan och sekret sugs ut.

Endoskopisk näskirurgi

En modern, minimalt invasiv metod som återställer ventilationen och gör det möjligt att ta bort polyper och andra hinder.

Förebyggande

För att förebygga sinuit rekommenderas:
  • Stärka immunförsvaret
  • Undvika rökning och alkohol
  • Använda andningsskydd vid arbete med kemikalier, damm eller aerosoler
  • Ta vitaminer under höst och vår
  • Vaccinera sig mot influensa, coronavirus och pneumokocker
I rätt tid given vaccination minskar risken för infektion och komplikationer avsevärt.

Vanliga frågor

Hur behandlas sinuit?

Behandlingen anpassas individuellt av en läkare utifrån sjukdomstyp och svårighetsgrad.

Vad är skillnaden mellan sinuit och bihåleinflammation?

Bihåleinflammation (t.ex. maxillarsinuit) är en form av sinuit – därför finns ingen egentlig skillnad som begrepp.

Skillnad mellan rinit och sinuit?

Rinit är en inflammation i nässlemhinnan med rinnsnuva. Sinuit är inflammation i bihålorna där slemmet ofta stannar kvar och inte kan rinna ut lika lätt.

Är sinuit smittsamt?

Nej, sinuit i sig är inte smittsamt.
Sjukdomar i öron, hals och näsa
Made on
Tilda