Allergisk rinit är en akut eller kronisk inflammation i nässlemhinnan som uppstår när näsan exponeras för ämnen som kroppen är sensibiliserad mot (allergen). Typiska besvär är rinnsnuva, täppa, klåda och nysningar. Vanliga utlösare är pollen, djurallergen (päls/saliv), kvalster, mögelsporer och damm.
Tillståndet kan vara säsongsbundet eller åretrunt och kan påverka livskvaliteten påtagligt. Utredning och behandling sköts av ÖNH-läkare och/eller allergolog. Kirurgi behövs sällan.
Orsak och mekanism
Allergisk rinit är en IgE-medierad överkänslighetsreaktion. När allergenet når nässlemhinnan frisätts bl.a. histamin från mastceller → vasodilatation, svullnad, ökad slemproduktion och nervretning (klåda/nysningar).
Vanliga allergen:
- Pollen (träd, gräs, gråbo)
- Djur (katt, hund m.fl.)
- Husdammskvalster
- Mögelsporer
- Ibland läkemedel nasalt, parfymer/kemikalier
Riskfaktorer
- Debut i barndom/ungdom
- Atope i familjen eller egen allergihistoria (t.ex. astma, eksem)
- Frekventa luftvägsinfektioner
- Miljö med hög pollenbelastning, torrt/dammigt klimat eller inomhusallergen
- Exponering på arbete/hemma (djur, damm, mögel)
Indelning
- Säsongsbunden (pollensäsong) vs perenn (året runt, ofta kvalster/djur/mögel)
- Intermittent (<4 dagar/vecka eller <4 veckor) vs persistant
- Lindrig, måttlig eller svår beroende på symtomens påverkan (sömn, arbete/skola, dagliga aktiviteter)
Symtom
- Nysningar i salvor
- Nästäppa
- Vattentunn rinorré
- Klåda i näsa/ögon och rinnande/irriterade ögon (vanligt samtidigt)
- Ibland nedsatt lukt och trötthet p.g.a. sömnstörning
Snabb debut efter exponering och snabb lindring när exponeringen upphör talar för allergi.
Möjliga komplikationer
- Samtidig konjunktivit och sinuit
- Försämrad astma eller astmadebut
- Otit (framför allt hos barn)
- Polypbildning och bestående hyposmi/anosmi vid långvarig inflammation
- Sällsynt men allvarligt: angioödem/anafylaxi hos kraftigt sensibiliserade
Diagnostik
- Anamnes (säsongsvariation, djur/kvalster/mögel, yrke, läkemedel)
- Rinoskopi/ÖNH-status
- Allergiutredning: pricktest och/eller specifikt IgE i blod
- Bedöm samsjuklighet: astma, allergisk konjunktivit
- Vid oklarhet/komplikationer: endoskopi, bilddiagnostik av bihålor
Behandling
Icke-farmakologiskt
- Undvik exponering: pollenråd (stäng fönster, duscha/byta kläder), kvalsteråtgärder, minska djurkontakt, mögelsanering.
- Nässköljning med isoton koksalt kan lindra.
Läkemedel (stegvis)
- Intranasala kortikosteroider (förstahandsval vid måttlig–svår rinit; bäst mot täppa).
- Antihistamin: peroralt eller som intranasal spray (bra mot klåda/nysningar/rinorré).
- Kombinationssprayer (steroid + antihistamin) vid otillräcklig kontroll.
- Leukotrienhämmare (särskilt vid samtidig astma eller nattlig nästäppa).
- Vasokonstriktor nasalt kan användas högst 3–5 dagar vid svår täppa (risk för rhinitis medicamentosa).
- Specifik immunterapi (allergivaccination) övervägs vid verifierad sensibilisering och kvarstående besvär trots optimal behandling/undvikande.
Barn behandlas med preparat och doser anpassade till ålder. Följ läkares ordination.
Prognos
God med korrekt diagnos, undvikande och rätt behandling. Kroniska former kan kontrolleras väl; fullständig symtomfrihet beror på exponering och eventuell immunterapi.
Förebyggande
- Identifiera och minimera allergenexponering
- Följ pollenprognoser, planera utomhusaktivitet
- God inomhusmiljö: vädra smart, städa, kvalsterreducerande åtgärder
- Behandla samtidig allergi/astma
Vanliga frågor
Hur blir jag av med allergisk rinit för gott?
Genom allergenspecifik immunterapi vid bekräftad sensibilisering och konsekvent exponeringsreduktion. Symtomlindring fås med nässteroid/antihistamin.
Hur skiljer jag allergisk snuva från förkylning?
Allergi debuterar snabbt, ger klar, vattnig snuva, mycket klåda/nysningar och saknar oftast feber/värk. Besvären lättar snabbt när exponeringen upphör.
Hur länge varar behandlingen?
Säsongsvis under pollensäsong eller året runt vid perenn allergi. Immunterapi ges vanligtvis 3 år.
Vem ska jag kontakta?
Allergolog och/eller ÖNH-läkare. Vårdcentral kan initiera basbehandling och remittera vid behov.
