Allergisk rinit är en akut eller kronisk inflammation i nässlemhinnan som uppstår när näsan exponeras för ämnen som kroppen är sensibiliserad mot (allergen). Typiska besvär är rinnsnuva, täppa, klåda och nysningar. Vanliga utlösare är pollen, djurallergen (päls/saliv), kvalster, mögelsporer och damm.
Tillståndet kan vara säsongsbundet eller åretrunt och kan påverka livskvaliteten påtagligt. Utredning och behandling sköts av ÖNH-läkare och/eller allergolog. Kirurgi behövs sällan.
Orsak och mekanism
Allergisk rinit är en IgE-medierad överkänslighetsreaktion. När allergenet når nässlemhinnan frisätts bl.a. histamin från mastceller → vasodilatation, svullnad, ökad slemproduktion och nervretning (klåda/nysningar).
Vanliga allergen:
Pollen (träd, gräs, gråbo)
Djur (katt, hund m.fl.)
Husdammskvalster
Mögelsporer
Ibland läkemedel nasalt, parfymer/kemikalier
Riskfaktorer
Debut i barndom/ungdom
Atope i familjen eller egen allergihistoria (t.ex. astma, eksem)
Frekventa luftvägsinfektioner
Miljö med hög pollenbelastning, torrt/dammigt klimat eller inomhusallergen
Exponering på arbete/hemma (djur, damm, mögel)
Indelning
Säsongsbunden (pollensäsong) vs perenn (året runt, ofta kvalster/djur/mögel)
Intermittent (<4 dagar/vecka eller <4 veckor) vs persistant
Lindrig, måttlig eller svår beroende på symtomens påverkan (sömn, arbete/skola, dagliga aktiviteter)
Symtom
Nysningar i salvor
Nästäppa
Vattentunn rinorré
Klåda i näsa/ögon och rinnande/irriterade ögon (vanligt samtidigt)
Ibland nedsatt lukt och trötthet p.g.a. sömnstörning
Snabb debut efter exponering och snabb lindring när exponeringen upphör talar för allergi.
Möjliga komplikationer
Samtidig konjunktivit och sinuit
Försämrad astma eller astmadebut
Otit (framför allt hos barn)
Polypbildning och bestående hyposmi/anosmi vid långvarig inflammation
Sällsynt men allvarligt: angioödem/anafylaxi hos kraftigt sensibiliserade
Intranasala kortikosteroider (förstahandsval vid måttlig–svår rinit; bäst mot täppa).
Antihistamin: peroralt eller som intranasal spray (bra mot klåda/nysningar/rinorré).
Kombinationssprayer (steroid + antihistamin) vid otillräcklig kontroll.
Leukotrienhämmare (särskilt vid samtidig astma eller nattlig nästäppa).
Vasokonstriktor nasalt kan användas högst 3–5 dagar vid svår täppa (risk för rhinitis medicamentosa).
Specifik immunterapi (allergivaccination) övervägs vid verifierad sensibilisering och kvarstående besvär trots optimal behandling/undvikande.
Barn behandlas med preparat och doser anpassade till ålder. Följ läkares ordination.
Prognos
God med korrekt diagnos, undvikande och rätt behandling. Kroniska former kan kontrolleras väl; fullständig symtomfrihet beror på exponering och eventuell immunterapi.
Förebyggande
Identifiera och minimera allergenexponering
Följ pollenprognoser, planera utomhusaktivitet
God inomhusmiljö: vädra smart, städa, kvalsterreducerande åtgärder
Behandla samtidig allergi/astma
Vanliga frågor
Hur blir jag av med allergisk rinit för gott?
Genom allergenspecifik immunterapi vid bekräftad sensibilisering och konsekvent exponeringsreduktion. Symtomlindring fås med nässteroid/antihistamin.
Hur skiljer jag allergisk snuva från förkylning?
Allergi debuterar snabbt, ger klar, vattnig snuva, mycket klåda/nysningar och saknar oftast feber/värk. Besvären lättar snabbt när exponeringen upphör.
Hur länge varar behandlingen?
Säsongsvis under pollensäsong eller året runt vid perenn allergi. Immunterapi ges vanligtvis 3 år.
Vem ska jag kontakta?
Allergolog och/eller ÖNH-läkare. Vårdcentral kan initiera basbehandling och remittera vid behov.