Akut nasofaryngit är en inflammatorisk process som drabbar näshålan och den bakre delen av svalget, inklusive gom- och svalgbågarna. Tillståndet är en kombination av rinit och faryngit och orsakas oftast av en infektion. I vissa fall kan inflammation uppstå vid allergiska reaktioner, toxisk påverkan på slemhinnorna eller mekaniska skador. Sjukdomen kan bli långdragen och återkommande om den inte behandlas korrekt. Vid bristfällig behandling kan komplikationer utvecklas, ibland allvarliga hos personer med svagare immunförsvar. Diagnos och behandling utförs av öron-, näs- och halsspecialist. Behandlingen är i regel konservativ och inriktad på både orsaken och symtomen.
Orsaker till akut nasofaryngit
Inflammationen uppstår när slemhinnan i nässvalget, näspassagerna och svalget irriteras eller infekteras. Vanligast är virusinfektioner, men även bakterier och svamp kan orsaka sjukdomen. Hos en del patienter utlöses tillståndet av allergi. Mer sällan beror det på toxisk exponering eller mekaniskt trauma.
Inflammationen uppträder ofta i samband med andra luftvägsinfektioner som influensa, parainfluensa eller andra former av förkylning (ÖLI).
Exakt orsak och vilket smittämne som ligger bakom avgörs av läkare, barn- eller vuxen-ÖNH-specialist.
Patogenes
Grunden i sjukdomsutvecklingen är irritation av nässlemhinna, näshåla, svalget samt den bakre svalgväggen. I ungefär 80 procent av fallen är orsaken virus. Vanliga virus är:
- influensavirus
- parainfluensavirus
- adenovirus
- rinovirus
- coronavirus
- RSV
Mer sällan orsakas inflammationen av bakterier som stafylokocker, streptokocker, klamydia och mykoplasma, eller av svamp (t.ex. Candida).
Att fastställa smittämnet och typ av inflammation är läkarens uppgift. Egendiagnostik kan leda till komplikationer.
Riskfaktorer
Vissa faktorer ökar sannolikheten att utveckla akut nasofaryngit eller få ett svårare förlopp:
- nedsatt immunförsvar
- återkommande luftvägsinfektioner
- nedkylning
- barnålder: hos barn är svalg och luftvägar mer känsliga och immunförsvaret omoget
- arbete i miljöer med kemiska eller mekaniska irritanter (t.ex. textil- eller kemisk industri)
- nyligen genomgången infektion
- rökning
- långvarig användning av avsvällande näsdroppar
Genom att minska riskfaktorer kan man avsevärt minska risken att bli sjuk.
Klassificering
Efter orsak:
- viral
- bakteriell
- svamporsakad
- toxisk
- mekanisk
- allergisk
- termisk (pga hetta, ånga, gas)
Efter sjukdomsfas:
- inkubationstid: virus eller bakterier har trängt in men ger ännu inga tydliga symtom
- prodromal fas: lätt snuva och milda svalgkänningar
- akut fas: tydliga symtom som snuva, halsont, feber, hosta
- återhämtningsfas: symtomen minskar successivt tills full återhämtning
Virusinfektioner brukar läka på 7–8 dagar. Allergiska former går ofta över inom 1–2 dygn med korrekt behandling. Toxiska eller mekaniska orsaker tar oftast ungefär en vecka.
Efter slemhinneförändringar:
- kataral form: vanligast, läker ofta snabbt med korrekt behandling
- hypertrofisk form: förtjockning av slemhinnan, ofta uttalad nästäppa
- atrofisk form: uttunnad slemhinna, mindre typiska symtom
- purulent form: varbildning vid bakteriell infektion
Indelningen görs efter undersökning och eventuella laboratorieprov.
Symtom
Akut nasofaryngit ger symtom som liknar förkylning men omfattar både näsa och svalg. De vanligaste symtomen är:
- brännande eller skärande smärta i näsa och hals, ibland med utstrålning mot öronen
- torrhosta utan slem
- känsla av sveda och irritation i halsen som utlöser hosta
- nästäppa och försämrad näsandning
- riklig slembildning, även längs bakre svalgväggen
- tryckkänsla eller "sprängande" känsla i näsan
- rodnad och svullnad i slemhinnorna
- feber
- heshet eller röstbortfall
- allmänpåverkan: huvudvärk, trötthet, muskelvärk
Virusinfektioner är oftast mildare. Bakterie- eller svampinfektion kan ge svårare symtom och lättare leda till komplikationer, t.ex. tonsillit.
Symtomen är inte unika för nasofaryngit och kan likna andra luftvägsinfektioner.
Komplikationer
Komplikationer uppstår oftare om behandlingen försenas eller om immunförsvaret är nedsatt. Möjliga följder är:
- öroninflammation (yttre, mellan- eller inneröra)
- eustachit (inflammation i örontrumpeten)
- tonsillit (halsfluss), ofta med risk för kronisk utveckling
- sinuit, särskilt bihåleinflammation i käkhålorna (sinuit/gaymorit)
- laryngit
- nedre luftvägsinfektioner såsom trakeit, bronkit eller i svåra fall lunginflammation
Komplikationerna kan förekomma även vid allergisk eller traumatisk slemhinneskada, eftersom sekundärinfektioner lätt tillkommer när slemhinnan är försvagad.
Diagnostik
Diagnosen ställs av en öron-, näs- och halsspecialist. Undersökningen omfattar:
- anamnes och symtombeskrivning
- klinisk undersökning av näsa och svalg
- rinoskopi och laryngoskopi
- halsprov/odling, PCR eller andra tester för att identifiera virus eller bakterier
- allergitest vid misstänkt allergisk genes
- röntgen eller datortomografi vid misstänkt bihålepåverkan
- blodprover för att bedöma graden av inflammation
Utredningen går vanligtvis snabbt.
Behandling
Behandlingen anpassas individuellt efter orsak och svårighetsgrad.
Vid infektion:
- antivirala läkemedel (vid vissa virus)
- antiinflammatoriska läkemedel
- antibiotika vid säkerställd bakteriell infektion
- immunstärkande behandling vid behov
- slemlösande medel eller febernedsättande vid symtom
Vid allergisk nasofaryngit:
- antihistaminer
- kortisonpreparat (lokala eller systemiska)
- undvikande av allergener
Vid toxisk, mekanisk eller termisk skada:
- antiseptiska medel
- antiinflammatoriska läkemedel
- antibiotika vid risk för sekundärinfektion
Vuxna har oftast fler behandlingsalternativ än barn, men även barn återhämtar sig väl med korrekt behandling.
Viktigt om symtomlindring
Avsvällande näsdroppar kan användas kortvarigt (3–5 dagar beroende på preparat). Längre användning leder till beroende och kronisk nästäppa. All medicinsk behandling bör diskuteras med läkare.
Prognos och förebyggande
Prognosen är god vid korrekt och tidig behandling. Full återhämtning är möjlig oavsett orsak.
Förebyggande åtgärder:
- god handhygien
- undvik att röra ansiktet med otvättade händer
- undvik nära kontakt med sjuka personer
- använd munskydd under perioder med hög smittspridning
- stärk immunförsvaret genom hälsosamma levnadsvanor
Vanliga frågor
Hur behandlas nasofaryngit hos vuxna?
Med antivirala medel, antiinflammatoriska läkemedel, antibiotika vid bakterieinfektion samt symtomlindrande preparat som avsvällande näsdroppar eller febernedsättande. All behandling ska styras av läkare.
Är nasofaryngit smittsamt?
Sjukdomen i sig smittar inte, men de virus eller bakterier som orsakar den gör det. Vilket tillstånd en smittad person utvecklar beror på immunförsvar och hälsotillstånd.
Kan man bli helt frisk?
Ja. Full återhämtning är möjlig. Utan behandling finns risk att sjukdomen blir kronisk, vilket är betydligt svårare att behandla.
Vilken läkare ska man vända sig till?
Vid symtom från näsa eller svalg ska man kontakta en ÖNH-specialist. Vuxna kan även söka vård hos allmänläkare, och barn hos barnläkare eller barnmedicinsk mottagning.
