Syfilis är en kronisk infektionssjukdom som kan påverka många av kroppens inre organ. Den kännetecknas av ett vågformigt förlopp med tydliga sjukdomsperioder som avlöser varandra. Sjukdomen börjar vanligtvis med ett litet, smärtfritt sår. När infektionen utvecklas sprider sig bakterien i kroppen och kan involvera flera organ. Obehandlade eller sent upptäckta former leder ofta till bestående funktionsnedsättningar och kan ge svåra följder. Därför är tidig diagnostik och behandling avgörande inom modern medicin.
Orsaker till syfilis
Smittkällan är alltid en infekterad person, som är mest smittsam under de två första sjukdomsåren. För att smitta ska ske krävs två förutsättningar:
Tillräcklig mängd av bakterien Treponema pallidum i den smittades kroppsvätskor.
Skadad hud eller slemhinna hos den person som utsätts för smittan.
Syfilis kan spridas på tre sätt: direkt, indirekt och via placenta.
Direkt smitta
Sexuell kontakt – cirka 95 procent av alla fall överförs vid någon form av sexuellt umgänge, inklusive oralt och analt sex. Smittan överförs via kontakt med syfilitiska sår eller hudförändringar. Särskilt smittsamma är hårda schankrar och papler med erosioner på könsorganen eller i munhålan.
Blodtransfusion – smitta via blod är idag mycket ovanligt tack vare noggranna kontroller av blodgivare och blodprodukter.
Indirekt smitta
Kontakt i vardagen – smitta via handdukar, porslin eller nära hudkontakt anses i dag mycket sällsynt.
Yrkesmässig exponering – kan förekomma bland laboratoriepersonal och vårdpersonal vid kontakt med infekterat material.
Vertikal smitta
En infekterad gravid kvinna kan överföra bakterien till fostret genom moderkakan. Detta kan ske från ungefär graviditetsvecka 10, men oftast mellan månad 4 och 5.
Sjukdomsmekanism (patogenes)
Syfilis orsakas av Treponema pallidum, en spiralformad bakterie som rör sig mycket aktivt och därför lätt kan tränga in i kroppens vävnader och spridas. Den förökar sig genom delning var 30:e timme och trivs endast i temperaturer runt 36–37 °C, vilket gör människokroppen till en optimal miljö.
Bakterien är en obligat parasit – den kan inte överleva utanför människokroppen eller odlas på vanliga laboratoriemedium. Den är känslig för uttorkning, värme över 55 °C, alkohol och antiseptika, men är relativt tålig mot kyla.
Former av syfilis
Efter lokalisation av schanker
Syfilis kan förekomma på halsen, i munnen, på läpparna, tungan, könsorganen, pubis, huden, händerna, ansiktet samt i hjärnan eller skelettet.
Efter sjukdomsstadium
Inkubationsstadiet
Primär syfilis
Sekundär syfilis
Tertiär syfilis
Efter typ av smitta
Medfödd syfilis
Förvärvad syfilis
{$co}
Symtomen beror på sjukdomens stadium och i vilken grad inre organ är påverkade. Den klassiska formen har ett tydligt stadieindelat förlopp från inkubationsperiod till tertiär syfilis.
Inkubationstid
Varar oftast 21–28 dagar men kan variera från en vecka till sex månader. Kortare inkubation ses vid massiv smittexponering eller nedsatt immunförsvar (t.ex. vid HIV). Längre inkubationstid förekommer hos äldre eller hos personer som fått antibiotika av andra orsaker.
Primär syfilis
Det första tecknet är ett hårt schanker – en liten, oftast smärtfri sårbildning med fasta kanter. Den sitter oftast på könsorganen men kan även finnas i munnen, på läpparna eller runt anus. Förstorade, smärtfria lymfkörtlar på samma sida är typiska.
Sekundär syfilis
I detta stadium har bakterien spridit sig i kroppen, vilket kan ge:
feber
huvudvärk, muskel- och ledvärk
trötthet
typiska hudutslag: roseoler, papler eller pustler
håravfall i fläckar
pigmentförändringar
Hudutslagen kommer i vågor och försvinner ofta utan ärr. Sekundär syfilis är mycket smittsam.
Tertiär syfilis
Förekommer idag sällan tack vare tidig behandling. Kan uppstå 3–6 år efter smitta hos obehandlade personer. Kan leda till:
djupa hudsår och knölar (gummas)
skador på hjärta, blodkärl, skelett
neurosyfilis – skador på hjärnan eller ryggmärgen
Komplikationer
Syfilis kan orsaka skador på hjärta, stora kärl, lever, njurar och nervsystem. Obehandlad sjukdom kan leda till hjärtsvikt, cirros, neurologiska funktionsnedsättningar eller invaliditet.
Diagnostik av syfilis
Diagnosen ställs alltid med hjälp av laboratorietester:
Direkt påvisning av bakterien
Mörkfältsmikroskopi av vätska från ett sår.
PCR-diagnostik
Påvisar bakteriens DNA med mycket hög noggrannhet.
Serologiska tester
Screeningtester: RPR, TRUST, mikropresipitation, RSK. Dessa kan ge falskt positiva resultat.
Används vid misstanke om neurosyfilis eller för att följa upp behandling.
Behandling av syfilis
Behandlingen påbörjas omedelbart efter bekräftad diagnos. Standardbehandling är penicillin, som ges intramuskulärt enligt specifika scheman beroende på stadium. Vid penicillinallergi kan cefalosporiner, makrolider eller tetracykliner användas.
Kontrollprov tas efter 3–6 månader och uppföljning sker i 3–5 år.
Prognos
Vid tidig behandling är prognosen mycket god. Obehandlad syfilis kan däremot orsaka allvarliga organskador och neurologiska problem.
Förebyggande
Det viktigaste är att undvika oskyddade sexuella kontakter med okända partners. Regelbundna kontroller rekommenderas vid riskbeteende.
Vanliga frågor
Hur smittar syfilis?
Genom sexuell kontakt eller via blod. Indirekt smitta genom vardagliga föremål är mycket ovanligt. Yrkesmässig smitta kan förekomma i vården.
Är syfilis en bakterie eller ett virus?
Det är en bakterie – Treponema pallidum. Därför är antibiotika grunden i behandlingen.
Kan syfilis överföras genom kyssar?
Endast om personen har ett schanker på läppen. I praktiken är risken låg.
Är syfilis farligt under graviditet?
Ja, infektionen kan överföras till fostret och leda till medfödd syfilis.
Hur länge lever man med syfilis?
Med rätt behandling påverkas inte livslängden. Utan behandling kan sjukdomen leda till svåra komplikationer och invaliditet.