Anisokori betyder att pupillernas storlek skiljer sig mellan ögonen. Det är inte en egen sjukdom utan ett symtom på ett ögon- eller neurologiskt tillstånd eller en följd av skada/irritation. Orsaken måste utredas med riktade undersökningar av ögonläkare och ofta neurolog. Utan rätt behandling kan synen påverkas.
Vanliga orsaker
- Horners syndrom – skada på sympatiska nerver på ena ansiktshalvan; ger liten pupill, lätt hängande ögonlock och nedsatt svettning på samma sida.
- Adies pupill – oftare hos kvinnor; skada i ciliargangliet ger stor, segt reagerande pupill och närseendebesvär.
- Irit/uveit – inflammation i regnbågshinnan; sammanväxningar kan ”låsa” pupillen.
- Robertsons tecken – pupillen reagerar dåligt på ljus men bättre på närseende; kan ses vid t.ex. neurosyfilis, ibland efter annan neuroinfektion.
- Oculomotoriuspares (III-pares) – påverkar ögonrörelser, ögonlocksptos och pupill; ofta allvarlig orsak som kräver akut bedömning.
- Läkemedel/ämnen – antikolinergika, kolinerga droppar, ergotaminer, vissa psykofarmaka, narkotika; ger oftast övergående anisokori.
- Trauma/operation i öga, orbita eller hjärna.
Riskfaktorer
Huvud- eller ögonskada, intrakraniella tumörer/hematom, nylig hjärnkirurgi, hormonella störningar, autonom dysfunktion, diabetes, tidigare TB eller syfilis, långvarig läkemedels-/drogexponering.
Typer och förlopp
- Medfödd eller förvärvad.
- Intermittent (övergående) – funktionellt, utlöses av t.ex. läkemedel; går ofta tillbaka.
- Bestående – talar oftare för strukturell skada och kräver utredning.
Obs: En liten skillnad upp till ≤1 mm kan förekomma hos friska (fysiologisk anisokori).
Symtom
- Synoskärpa och suddig syn, svårighet att bedöma avstånd/djup.
- Bländningskänslighet eller nedsatt mörkerseende (beroende på vilken pupill som är störst/mest trång).
- Huvudvärk, ögontrötthet; ibland yrsel.
- Tydlig kosmetisk asymmetri i pupillstorlek.
- Tecken från grundorsaken: t.ex. ptos och ögonrörelsestörning vid III-pares, smärta/ljuskänslighet vid irit.
Möjliga följder
Spasm av ackommodationen (”pseudo-närsynthet”), migränliknande huvudvärk, återkommande inflammation i uvea. Hos barn risk för amblyopi (”lat öga”) om orsaken kvarstår.
När ska man söka vård akut?
- Nytillkommen anisokori + huvudvärk, dubbelseende, hängande ögonlock, svaghet/domning, medvetandepåverkan eller efter trauma.
- Intensiv ögonsmärta eller röd öm pupill (misstänkt irit/akut vinkelslutning).
Utredning
- Anamnes & status – debut, variation över dygnet/ljus, läkemedel/droppar, trauma, infektioner, neurologiska symtom.
- Ögonundersökning
- Visus (synskärpa), perimetri (synfält).
- Spaltlampa/biomikroskopi och oftalmoskopi (näthinna, synnerv).
- Farmakologiska tester (t.ex. kolinerg stimulering vid Adies pupill).
- Neurologisk bedömning vid misstanke om central orsak.
- Bilddiagnostik – MR hjärna/orbita (ibland med kontrast) vid misstanke om tumör, aneurysm, demyelinisering eller neurogen orsak.
Behandling (beror på orsak)
- Horners syndrom: behandla bakomliggande nervskada/orsak; ibland neurorehab.
- Irit/uveit: antiinflammatoriska droppar (steroid + cykloplegika), ev. kirurgi/laser vid sammanväxningar.
- Adies pupill: kolinergiska droppar kan lindra närseendebesvär; ibland ingen åtgärd.
- III-pares: akut utredning; behandling riktas mot aneurysm/infarkt/inflammation; ögonlock/strabismkirurgi i utvalda fall.
- Infektioner: antibiotika/antivirala medel enligt riktlinje (t.ex. neurosyfilis).
- Läkemedelsutlöst: avsluta/justera preparat – anisokorin går ofta över.
- Trauma: konservativt eller kirurgiskt enligt ögon-/neurokirurg.
Målet är att behandla grundorsaken; vid idiopatisk, mild och stabil anisokori kan man ofta avvakta med enbart uppföljning.
Prognos
Beror på orsaken och hur snabbt den åtgärdas. Lindriga former har god prognos. Strukturella/neurologiska orsaker kräver tät uppföljning men kan stabiliseras om behandling sätts in i tid.
Förebyggande råd
Skydda ögon och huvud mot skador, undvik drogbruk och olämplig användning av ögondroppar, behandla inflammationer och metabola sjukdomar (diabetes) i tid och gå på regelbundna kontroller om du har kända riskfaktorer.
Vanliga frågor
Kan anisokori ge bestående synnedsättning?
Ja, om orsaken är allvarlig eller obehandlad (t.ex. kronisk uveit). Tidig utredning minskar risken.
Behöver alla opereras?
Nej. De flesta fall behandlas konservativt; kirurgi/laser behövs endast vid specifika orsaker (t.ex. sammanväxningar, tumörer).
Kan det vara ”normalt”?
En liten, stabil skillnad ≤1 mm utan andra symtom kan vara fysiologisk