Sjukdomar

Gangrän

Gangrän är ett allvarligt medicinskt tillstånd där vävnader snabbt dör. Vanligtvis drabbas armar och ben, men även inre organ kan påverkas (till exempel finns många fall av tarmgangrän). Den kliniska bilden beror på vilken form av gangrän som utvecklas. Tillståndet är farligt och kräver omedelbar sjukhusvård på kirurgisk avdelning. Behandlingen är kirurgisk och innebär borttagning av skadad vävnad. Vidare åtgärder beror på situationen och omfattningen av skadorna.
Diagnostik och fastställande av orsaker görs av en kirurg, men ofta behövs även andra specialister. Utan snabb behandling uppstår komplikationer – många av dem är livshotande.

Orsaker till gangrän

Gangrän kan utvecklas av en rad olika skadliga faktorer: termiska, elektriska, mekaniska, ischemiska och flera andra.

Patogenes

Det finns många orsaker till gangrän, men de kan delas in i fyra huvudgrupper:
  • ischemiska faktorer
  • fysiska skador
  • infektiösa (septiska) faktorer
  • kemiska påverkan
Ischemiska orsaker är vanligast. Här störs blodcirkulationen lokalt, till exempel på grund av blodproppar eller aterosklerotiska plack. Blodflödet kan också minska vid hjärtsvikt. I princip kan vilken kroppsdel som helst drabbas.
Fysiska orsaker omfattar omfattande skador, mekaniska trauman, kraftig värme eller kyla (frostskador och brännskador). Även elskador kan leda till gangrän. Orsaken är massiv cellskada och avstötning av död vävnad.
Infektiös gangrän utvecklas vid infektion av sår, nedsatt immunförsvar eller dålig sårläkning. Streptokocker, stafylokocker, E.coli eller klostridier (som orsakar gasgangrän) är vanliga orsaker.
Kemisk gangrän uppstår vid kontakt med starka syror eller baser. Risken avgörs av hur djupt ämnet tränger in och hur stor vävnadsskadan blir.

Riskfaktorer

Följande tillstånd ökar risken för gangrän:
  • vitaminbrist
  • cirkulationsrubbningar
  • hjärt–kärlsjukdomar
  • förgiftningstillstånd
  • allmän svaghet
  • långvarigt sängläge
  • diabetes (ofta drabbas fötter och ben vid diabetesgangrän)
  • kärlsjukdomar
Dessa faktorer orsakar inte gangrän direkt, men gör tillståndet mer sannolikt om en utlösande faktor tillkommer (t.ex. skada). De förvärrar också sjukdomsförloppet.

Klassificering

Gangrän delas in efter orsak:
  • iskemisk gangrän (orsakad av otillräcklig blodtillförsel)
  • infektiös gangrän (orsakad av bakterier)
  • allergisk form (sällsynt)
  • kemisk/toxisk form
Vissa speciella typer förekommer, t.ex. Fourniergangrän, som drabbar könsorganen och har både infektiös och ischemisk komponent. Den förekommer endast hos män.
Efter lokalisation kan gangrän delas in i:
  • ansikte
  • hårbotten
  • inre organ (oftast tarmarna)
  • armar
  • ben
  • könsorgan
För benen finns mer detaljerade underkategorier som:
  • fötter
  • hälar
  • tår
  • naglar
Efter sjukdomskaraktär skiljer man på:
  • torr gangrän
  • våt gangrän
Torr gangrän kan ibland avgränsa sig själv utan allmän förgiftning. Våt gangrän är betydligt farligare och leder snabbt till kraftig intoxikation och död om den inte behandlas omedelbart.

Viktigt

Behandlingsstrategin beror helt på vilken typ av gangrän som föreligger. Tillståndet är akut och kräver snabb diagnos och omedelbar behandling.

Symtom på gangrän

Symtomen beror på typen av gangrän. Generellt skiljer man på tre former: torr, våt och gangrän i inre organ.
Torr gangrän
Börjar med stark smärta i den drabbade kroppsdelen. Symtomen utvecklas långsamt. Först blir huden blek, marmorerad och kall. Sedan mörknar den och blir svart. Smärtan försvinner när nerverna dör tillsammans med vävnaden. Efter ett tag mumifieras vävnaden och avstötningen stannar vid en tydlig demarkationslinje.
Våt gangrän
Har en mycket snabbare och mer dramatisk utveckling. Huden blir först blek, sedan röd och senare blåviolett. Vävnaderna svullnar upp. Patienten får stark smärta, tyngdkänsla och symtom på allmän förgiftning eftersom nedbrytningsprodukter går ut i blodet. Risken för chock är mycket hög. Utan behandling fortskrider processen snabbt och dödligheten är mycket hög.
Gangrän i inre organ
Kombinerar symtom från våt gangrän med organspecifika besvär. I början dominerar lokal smärta, men senare dominerar allmänna förgiftningstillstånd, feber och försämrat allmäntillstånd. På sena stadier finns risk för septisk chock.

Möjliga komplikationer

Komplikationer uppstår om patienten inte får vård i tid. Bland de vanligaste:
  • organsvikt
  • sepsis (blodförgiftning)
  • chocktillstånd
Även med behandling finns risk för komplikationer. Amputation är ibland den enda möjliga livräddande åtgärden, särskilt vid avancerad vävnadsnekros.

Diagnostik

Diagnosen är ofta uppenbar vid gangrän i extremiteterna. Vid misstänkt gangrän i inre organ används ultraljud, MRT eller CT beroende på lokalisation. Eftersom tillståndet är akut finns ingen tid för omfattande diagnostik. Laboratorietester kan användas för att bedöma allmäntillstånd och infektion.
Vid torr gangrän finns mer tid för undersökningar och kontakt med andra specialister.

Behandling

Behandlingen är alltid kirurgisk. Vilken typ av kirurg behövs bestäms av var gangränen sitter:
  • allmänkirurg eller ortoped vid gangrän i armar och ben
  • bukkirurg vid gangrän i buken
  • thoraxkirurg vid gangrän i bröstkorgen
  • urolog vid gangrän i underlivet
  • kärlkirurg om orsaken är kärlsjukdom
Den huvudsakliga åtgärden är att avlägsna död vävnad. I vissa fall kan man rädda kroppsdelar eller organ, men endast vid gynnsamt förlopp.
Kirurgi bör inte fördröjas. Att avstå från operation när läkaren rekommenderar den utgör en livsfara.
Utöver kirurgi används läkemedel för att förbättra mikrocirkulationen och ämnesomsättningen. Lokala preparat som hjälper till att snabbare avgränsa död vävnad kan också användas.
Behandlingen sker på sjukhus. Patienten behöver vila och efter utskrivning krävs ofta rehabilitering.

Prognos

Prognosen beror på patientens allmäntillstånd, form av gangrän, omfattning samt hur tidigt behandlingen startas. Torr gangrän har i regel bättre prognos. Våt gangrän kräver omedelbar insats – annars är dödligheten mycket hög. Även vid överlevnad är följderna ofta allvarliga.

Förebyggande

Det finns ingen specifik prevention. Det viktigaste är att behandla skador och sjukdomar som kan leda till vävnadsnekros. Vid alla öppna sår bör man omedelbart rengöra och desinficera området.

Vanliga frågor

Kan gangrän gå över av sig själv?
Nästan aldrig. Torr gangrän kan ibland avgränsas spontant, men risken för att den övergår i våt gangrän är stor – och det är ett livshotande tillstånd.
Kan man klara sig utan operation?
Det beror på typen och lokalisationen. I de flesta fall behövs kirurgi för att rädda livet.
Hur farligt är gangrän?
Extremt farligt. Vid sen behandling överstiger dödligheten 50 %, och vid vissa former är den nästan 100 %. Risken ökar ju längre processen fortgår.
Kan en liten skråma orsaka gangrän?
Teoretiskt ja, men endast om immunförsvaret är kraftigt försvagat eller vid diabetes. Personer i riskgrupper bör vara extra försiktiga.
Måste man alltid amputera?
Nej, amputation görs bara när det är absolut nödvändigt. Men i många fall är det enda sättet att rädda livet. Efteråt kan rekonstruktiv kirurgi eller proteser behövas.