Hypotyreos är ett tillstånd där kroppen har en långvarig brist på sköldkörtelhormoner. Symtomen kan vara mycket varierande och inkluderar trötthet, frusenhet, svullnad, förstoppning, håravfall, viktökning och menstruationsrubbningar. Diagnosen ställs genom blodprov som mäter nivåerna av sköldkörtelhormoner. Behandlingen består av dagligt intag av levotyroxin.
Förekomsten av hypotyreos hos vuxna uppskattas till cirka 2 %. Kvinnor drabbas 8–10 gånger oftare än män. Efter 60 års ålder ökar risken markant.
Orsaker till hypotyreos
Enligt den ryska föreningen för endokrinologer delas hypotyreos upp i primär och sekundär:
Primär hypotyreos
Orsaken sitter i själva sköldkörteln och står för 99 % av alla fall. Vanliga orsaker är:
Kirurgiskt avlägsnande av sköldkörteln
Behandling med radioaktivt jod
Tyreoiditer (t.ex. postpartum-, subakut- eller tyst tyreoidit)
Uttalad jodbrist
Autoimmun tyreoidit (Hashimotos sjukdom)
Medfödda avvikelser i sköldkörteln
Sekundär hypotyreos
Utvecklas på grund av sjukdomar i hypofysen eller hypotalamus, vilket leder till brist på TSH – hormonet som styr sköldkörtelns funktion. Orsaker kan vara:
Tumörer i hypofysen/hypotalamus
Operation eller strålning mot området
Traumatisk hjärnskada
Cirkulationsstörningar såsom stroke eller aneurysm
Inflammatoriska processer (abscesser, tuberkulos)
Medfödd hypotyreos
Upptäcks vid födseln och orsakas oftast av missbildningar i sköldkörteln eller störd hormonsyntes. Utan snabb behandling kan tillståndet orsaka allvarliga utvecklingsstörningar.
Riskfaktorer
Faktorer som ökar risken för att utveckla hypotyreos:
Kvinnligt kön
Ålder över 60 år
Autoimmun tyreoidit
Andra autoimmuna sjukdomar (t.ex. Addisons sjukdom, typ 1-diabetes)
Strålbehandling mot huvud, hals eller bröstkorg
Rökning
Användning av vissa läkemedel (t.ex. amiodaron, litium, jodhaltiga preparat)
Ärftliga sköldkörtelsjukdomar
Personer i riskgrupp rekommenderas regelbundna kontroller hos endokrinolog.
Sjukdomsmekanism
Vid primär hypotyreos förstörs sköldkörtelvävnaden gradvis, vilket leder till att kroppen producerar mer TSH för att kompensera. Under en period kan T4 hållas normalt (subklinisk hypotyreos). När kompensationen inte längre räcker sjunker T4 och tydliga symtom utvecklas.
Vid sekundär hypotyreos produceras för lite TSH, vilket gör att sköldkörteln inte får tillräcklig stimulans och därför minskar hormonproduktionen.
Sköldkörtelhormoner styr cellernas ämnesomsättning. När de saknas går kroppens processer långsammare, vätska ansamlas i vävnaderna (myxödem), ämnesomsättningen sänks och flera organsystem påverkas – nervsystemet, hjärta och kärl, matsmältning, njurar, blodbildning och hormonbalans.
Hos nyfödda kan brist på hormoner orsaka irreversibla hjärnskador.
Symtom på hypotyreos
Subklinisk hypotyreos:
Inga eller mycket vaga symtom. T4 är normalt, TSH är förhöjt.
Manifest hypotyreos:
Tydliga symtom, förhöjt TSH och lågt fritt T4.
Komplikationsstadium:
Allvarliga symtom och komplikationer såsom hjärtsvikt eller koma.
Vanliga symtom:
Muskeltrötthet
Frusenhet
Dåsighet
Nedstämdhet
Minnesproblem
Torr hud
Håravfall
Svullnad i ansikte och ben
Förstoppning
Minskad sexlust
Oregelbundna menstruationer
Vid undersökning är typiska tecken: svullen och blek hud, bred tunga, svullna ögonlock, grov röst, torr och kall hud, håravfall och viktuppgång.
Hypotyreos kan också ”maskera” sig som sjukdomar i andra organsystem – neurologiska, hjärt-kärl, dermatologiska, gastrointestinala m.fl.
Medfödd hypotyreos
Typiska tecken hos nyfödda: hög födelsevikt, svullet ansikte, låg och grov gråt, förlängd gulsot, sen avföring av mekonium och långsam läkning av naveln.
Vid 3–4 månaders ålder ses dålig aptit, förstoppning, torr hud, håravfall och låg kroppstemperatur.
Utan behandling utvecklas försenad fysisk, mental och sexuell utveckling.
Komplikationer
Den allvarligaste, men sällsynta komplikationen är hypotyreoid koma. Den drabbar oftast äldre personer utan behandling. Symtom är låg kroppstemperatur, långsamt andetag, bradykardi, lågt blodtryck, urinretention och demensliknande tillstånd. Dödligheten kan uppgå till 80 %.
Diagnostik
Diagnosen ställs genom:
Blodprov: TSH och fritt T4
Antikroppar mot sköldkörteln (anti-TPO)
Ultraljud av sköldkörteln
Nyföddhetsscreening (dag 3–5)
Behandling
Grunden för behandling är levotyroxin, som tas dagligen på morgonen, helst en timme före frukost. Doseringen justeras efter kroppsvikt och hälsotillstånd.
Yngre personer: full dos direkt
Äldre eller hjärtsjuka: låg startdos som höjs gradvis
Kontroll av TSH efter 6–8 veckor
Behandlingen är oftast livslång.
Under graviditet:
Doseringen ökas med 20–30 %, eftersom hormonbehovet stiger.
Vid medfödd hypotyreos:
Behandlingen påbörjas direkt efter diagnos.
Prognos
Vid tidig diagnos och regelbunden behandling är prognosen utmärkt. Vid medfödd hypotyreos förhindras utvecklingsstörningar om behandlingen startas inom de första 1–2 veckorna.
Förebyggande
Det finns inga specifika åtgärder, men rekommendationer inkluderar:
Tillräckligt jodintag
Regelbundna kontroller för riskgrupper
Rökstopp
Kontroll av hormonvärden vid behandling med läkemedel som påverkar sköldkörteln (t.ex. amiodaron)
Vanliga frågor
Vad bör man undvika vid hypotyreos?
Ingen särskild diet krävs. Man kan äta som vanligt.
Kan hypotyreos botas helt?
Nej, hypotyreos kan inte botas permanent. Men med korrekt hormonbehandling kan man leva helt normalt.
Är hypotyreos farligt?
Utan behandling kan tillståndet leda till många obehagliga symtom och komplikationer.
Obehandlad medfödd hypotyreos leder till svår utvecklingsstörning.