Adnexit är ett samlingsnamn för infektion/inflammation i livmoderns bihang – äggledare (salpingit) och äggstockar (ooforit). När båda strukturerna är engagerade talar man om salpingo-ooforit.
Sjukdomen drabbar ofta båda sidor och ger i akut fas nedre buksmärta, feber/allmänpåverkan och flytningar. Tillståndet kan övergå i kronisk form med mildare men mer långdragna besvär och risk för följder i lilla bäckenet, bl.a. infertilitet och menstruationsrubbningar.
Diagnostik och behandling sköts av gynekolog. Behandlingen är i första hand konservativ med antibiotika och stödjande åtgärder.
Orsaker
Adnexit är en infektiös-inflammatorisk sjukdom. Vanliga agens:
- Specifika STI (≈85 %): Neisseria gonorrhoeae, Chlamydia trachomatis, Trichomonas vaginalis.
- Ospecifik flora (≈15 %): överväxt av vaginal normalflora – t.ex. gardnerella, anaerober, E. coli. Ofta krävs predisponerande faktorer för att dessa ska ge sjukdom.
Riskfaktorer
- Nyligen gjorda invasiva gynekologiska ingrepp (ex. IUD-insättning)
- Oskyddade samlag, flera partners, tidig sexualdebut
- Vaginal dysbios/bakteriell vaginos
- Nedsatt immunförsvar, kroniska systemsjukdomar, diabetes
- Obehandlade STI hos patient eller partner
- Omdiskuterat/överanvänt antibiotika i historiken
Patogenes (översikt)
Patogener ascenderar från vulva/vagina till cervix, äggledare och äggstockar → inflammation med ödem, hyperemi och exsudat i äggledarna. Fibrin avlagras och adherenser (sammanväxningar) kan bildas → tubarskada, nedsatt passage, ektopisk graviditet och infertilitet.
Klassifikation
- Tidsförlopp: akut, subakut, kronisk
- Etiologi: specifik (STI) / ospecifik
- Lokalisation: uni- eller bilateralt
- Komplikationer: okomplicerad / komplicerad (abscess, pelvipertonit)
- Svårighetsgrad: lätt, måttlig, svår
Symtom
Akut adnexit
- Smärta i nedre buken, ofta bilateralt; samlagssmärta
- Feber (ofta 38–39 °C), allmän sjukdomskänsla
- Flytningar (ibland purulenta), ibland miktionssveda
- Vid engagemang av endometrium/cervix: intermenstruella blödningar
Kronisk adnexit
- Molande, intermittent bäckensmärta, sämre libido
- Subfebrilitet (37–37,5 °C)
- Mensrubbningar, dysfunktionella blödningar
- Infertilitet är en vanlig kontaktorsak
- Vid skov liknar symtomen det akuta förloppet men är ofta mildare
Komplikationer
Akut fas
- Tubo-ovariell abscess: hög feber (ofta ≥40 °C), stark smärta, svår allmänpåverkan; kräver ofta dränering
- Pelveperitonit (spridning till bukhinnan): livshotande; kräver akut kirurgi och dränage
Kronisk fas
- Mensrubbningar (hyper-/hypomenorré, oregelbundna blödningar)
- Infertilitet (tubär obstruktion, nedsatt ovariefunktion)
- Kronisk bäckensmärta
- Ektopisk graviditet
- Under graviditet: risk för korioamnionit, prematurbörd, missfall
Diagnostik
- Anamnes: symtom, STI-risk, preventivmedel, tidigare gynekologiska ingrepp
- Status: bukpalpation; gynekologisk undersökning med spekulum och bimanuell palpation (ömma/adderade adnex, cervixrörelsesmärta, flytningar)
- Provtagning: våtutstryk/mikroskopi, NAAT/PCR för klamydia/gonorré, odling vid behov
- Blodprover: CRP, LPK (icke-specifikt inflammatoriskt svar)
- Ultraljud lilla bäckenet: förtjockade äggledare, svullna adnex, vätska/abscess
- Laparoskopi: vid oklar diagnos eller misstänkt komplikation; samtidig åtgärd möjlig
Behandling
Konservativ (förstahandsval)
- Empirisk bredspektrum-antibiotika som täcker sannolika STI och anaerober; justeras efter odling/NAAT.
- – Exempelprinciper: cefalosporin vid gonorré; makrolid/tetracyklin/fluorokinolon mot klamydia; penicillin + β-laktamashämmare mot ospecifik flora (exakta regimer ordineras av behandlande läkare).
- NSAID för smärta/inflammation
- Vätsketerapi vid svår sjukdom, antiemetika, trombosprofylax vid behov
- Avhållsamhet från sex tills patient och partner är färdigbehandlade och symtomfria
- Partnerbehandling/screening för STI (alla partners senaste 6 månaderna)
Kirurgi
- Vid tubo-ovariell abscess eller pelveperitonit: laparoskopisk dränering, spolning och drän. Överväg radiologisk dränering i utvalda fall.
Prognos och prevention
Med tidig adekvat behandling är prognosen god och komplikationer kan ofta undvikas.
Förebyggande råd:
- Kondom vid nya/icke-monogama relationer
- Regelbundna gyn-kontroller och STI-screening vid riskexponering
- Aseptik vid gynekologiska ingrepp; korrekt handläggning efter IUD-insättning
- Minska riskfaktorer: stress, nedkylning, överansträngning; optimera kontroll av systemsjukdomar
Vanliga frågor
Ger adnexit cancer?
Det finns ingen direkt koppling. Långvarig inflammation kan dock i teorin bidra till mutationsmiljö. Att behandla och förebygga skov är därför viktigt.
Kan adnexit vara tyst?
Ja. Besvären kan vara diskreta (lätt värk, låg feber). Sök vård vid ihållande bäckensmärta, flytningar eller cykelrubbningar.
Ska man avstå sex vid adnexit?
Ja, under behandling och tills både du och partner/partners är testade/behandlade och symtomfria – för att minska smitta och förvärra inte smärta.
Kan kronisk salpingo-ooforit uppstå utan tydlig akut episod?
Det händer. Patienten söker då ofta för infertilitet, cykelrubbning eller kronisk smärta. Diagnosen ställs med klinik, prover och ultraljud.