Sjukdomar
2025-11-24 11:49

Aftös stomatit

Aftös stomatit är en akut eller kronisk inflammation i munnens slemhinnor som ger små, smärtsamma sår (aftor). Vanligast sitter de på insidan av läppar och kinder, ibland på tunga eller gom. Sjukdomen är vanlig och kan komma tillbaka i skov.
Behandlingen sköts i första hand av tandläkare/tandhygienist. Målet är att lindra smärta, dämpa inflammationen, förebygga sekundär infektion och minska risken för återfall.

Varför uppstår det?

Orsaken är ofta multifaktoriell – en blandning av infektiösa, immunologiska och miljömässiga faktorer. Vanliga utlösare/medverkande orsaker:
  • Infektioner (framför allt virus som herpes simplex; ibland bakterier; svamp mer sällan).
  • Allergi/överkänslighet (t.ex. citrusskal, nötter, choklad, starka kryddor; vissa läkemedel; material i tänder/proteser).
  • Systemfaktorer: brist på järn, B12 eller folat, sjukdomar i mag–tarmkanalen, hormonella svängningar, nedsatt immunförsvar.
  • Slemhinnetrauma: bett i kinden, tandställning, vassa kanter, het mat/dryck.
  • Livsstil och omgivning: stress, sömnbrist, rökning, alkohol, bristande munhygien.
  • Ärftlighet: ökad benägenhet i vissa familjer.

Vad händer i slemhinnan? (patogenes i korthet)

  1. Trigger (t.ex. mikrotrauma, infektion eller allergen).
  2. Överaktiverat immunsvar lokalt → inflammationsämnen frisätts.
  3. Ytlig slemhinneskada bildas → typisk afta med gulvit beläggning och röd kant.
  4. När inflammationen avtar läker aftan vanligen utan ärr på 1–2 veckor (svåra former kan ta längre tid och ibland ge ärr).

Vem riskerar att drabbas?

  • Tidigare aftor, släktingar med aftor.
  • Återkommande infektioner, stress, järn/B12/folatbrist.
  • Mag–tarmsjukdom, celiaki, IBD.
  • Rökning/alkohol, starkt kryddad eller mycket sur mat.
  • Nya tandmaterial/proteser som skaver eller inte tolereras.
Många riskfaktorer går att åtgärda.

Former och svårighetsgrad

  • Akut: plötsligt utbrott med smärta, svullnad, ibland lätt feber.
  • Kronisk recidiverande: återkommande skov med symtomfria perioder.
Svårighetsgrad
  • Lindrig: enstaka små aftor, måttligt besvär.
  • Måttlig: flera aftor, tydlig smärta och ät-/talsvårigheter.
  • Svår: stora/djupa sår, kraftig smärta, ibland allmänpåverkan.
Kliniska varianter (för vårdpersonal): fibrinös (vanligast), nekrotisk (immunsupprimerade), körtelrelaterad, ärrbildande/deformerande, lichen-liknande.

Vanliga symtom

  • Små, runda/ovala sår med vit–gul yta och röd randzon.
  • Sveda och smärta, särskilt vid sur, stark eller het mat/dryck.
  • Rodnad och svullnad i omgivande slemhinna.
  • Vid kraftiga skov: trötthet, lätt feber, svårt att äta och prata.

Möjliga komplikationer (ovanliga)

  • Kroniskt återfallsmönster med påverkan på livskvalitet.
  • Parodontala problem om munhygienen försämras av smärta.
  • Djupa/nekrotiska sår hos immunsupprimerade (kräver utredning/åtgärd).
Sök vård om du får stora, många eller långdragna sår, eller om du ofta får återfall.

Diagnos

  • Klinisk undersökning i munnen (antal, läge, storlek, utseende).
  • Anamnes: utlösare, läkemedel, kost, stress, tandmaterial, systemsjukdom.
  • Vid recidiv/svår sjukdom: prover för järn, B12, folat, ev. celiakiutredning; ibland mikrobiologi eller biopsi för att utesluta annat.
  • Differentialdiagnoser: herpesstomatit, oral lichen planus, svamp, pemfigoid/pemfigus, Behçets, m.m.

Behandling (anpassas efter svårighetsgrad)

Egenvård och lokala åtgärder
  • Skonsam munhygien; mjuk tandborste, undvik starka tandkrämer (SLS kan irritera).
  • Undvik triggers: starkt/surt/hett, alkohol, tobak; justera skavande protes/tandkant.
  • Smärtlindring lokalt: lidokain-gel/viskös lösning kortvarigt vid måltid.
  • Antiseptiska skölj (klorhexidin i kort kur) kan minska bakteriebelastning.
  • Lokala kortikosteroider (t.ex. triamcinolon/klobetason i gel/munhålepasta) vid måttliga–svåra besvär – dämpar inflammationen och påskyndar läkning.
  • Mjukgörande/skylande preparat (hyaluronsyra, karboximetylcellulosa) kan lindra.
Systemiska åtgärder (vid svår/recidiverande) – via läkare
  • Korrigera brister (järn, B12, folat).
  • Behandla grundsjukdom (t.ex. celiaki, IBD).
  • Vid täta, svåra skov kan specialist överväga receptbelagd anti-inflammatorisk/immunmodulerande behandling. (Görs efter utredning; antibiotika har sällan plats.)
Kost & livsstil
  • Välj mjuk, ljummen, mild mat (soppor, puré, gröt).
  • Säkerställ intag av vitamin B-grupp, C och E via kost; kosttillskott endast vid konstaterad brist.
  • Stressreduktion och god sömn.
När ska jag söka vård?
– Om såren inte läker inom 2 veckor.
– Om du får mycket stora/många sår, svår smärta, feber eller svårt att äta/dricka.
– Om du har återkommande skov (flera per år).
Vänd dig till Folktandvården/tandläkare eller ring 1177 för råd. Vid allmänpåverkan/dehydreringsrisk – kontakta vården akut.

Prognos

De flesta aftor läker på 7–14 dagar utan ärr. En del får återkommande skov; med rätt egenvård, identifierade triggers och riktad behandling kan frekvens och svårighet minska tydligt.

Förebyggande tips

  • Skonsam munvård och regelbundna tandbesök.
  • Åtgärda skav från protes/tandkant.
  • Rökstopp, måttlig alkoholkonsumtion.
  • Identifiera och undvik egna mat-trigger.
  • Ta upp mag–tarmbesvär, trötthet eller tecken på brist med vården.
  • Stresshantering och regelbunden sömn.

Vanliga frågor

Hur behandlar man aftös stomatit?
Med lokal smärtlindring, antiinflammatorisk behandling (ofta kortison i munhålepasta/gel), antiseptiska skölj kortvarigt och genom att undvika triggers. Vid återfall/svår sjukdom utreder man brister och grundsjukdom samt kan ge mer riktad behandling.
Hur länge varar ett skov?
Ofta 1–2 veckor. Lindriga aftor kan läka på 4–5 dagar; svåra kan ta längre tid.
Vem ska jag vända mig till?
Tandläkare/tandhygienist i första hand. Vid misstänkt systemorsak kan läkare (t.ex. vårdcentral, gastroenterolog, allergolog) kopplas in.
Kan jag ”bota” det själv?
Du kan lindra och förebygga mycket själv. Men vid täta eller långdragna besvär behövs vårdbedömning för utredning och rätt behandling.