Sjukdomar

Äggstocksapoplexi (ovarialruptur)

Vad är det?
Äggstocksapoplexi är ett akut gynekologiskt tillstånd där blod läcker in i äggstockens vävnad och/eller ut i bukhålan på grund av bristning i äggstocken (oftast i samband med corpus luteum). Det ger plötslig, stark buksmärta och kan i svåra fall leda till inre blödning och hemorragisk chock.
Detta kräver snabb bedömning av gynekolog och ibland intensivvård. Behandlingen kan vara konservativ (övervakning/läkemedel) eller kirurgisk (främst laparoskopi).

Varför händer det? (orsaker)

Tillståndet är multifaktoriellt – ofta samverkar flera orsaker:
  • Inflammation i lilla bäckenet/äggstockar (t.ex. salpingo-ooforit)
  • Ärr- eller bindvävsomvandling i äggstocken
  • Kärlvidgning/venös stas i bäckenet
  • Koagulationsrubbningar
  • Medfödda eller förvärvade anatomiska avvikelser i reproduktionsorganen
  • Tidigare abort/graviditetsavbrott
  • Genetisk predisposition
  • Immunologiska reaktioner (över- eller underreaktivitet i vävnaden)

Utlösande/riskfaktorer

  • Kraftig fysisk ansträngning runt ovulation eller strax före mens
  • Mycket intensivt samlag
  • Stress (stegrat kortisol/prolaktin)
  • Trubbigt buktrauma
  • Hormonella obalanser (FSH/LH)
  • Iatrogena orsaker (sällsynt): tryck/punktion vid laparoskopi, kraftigt bimanuellt palpationsfynd etc.
Återfall är vanliga (20–70 % i olika serier). Att identifiera och åtgärda bakomliggande faktorer minskar risken för ny episod.

Vad händer i kroppen? (patogenes)

Oftast sker blödningen i corpus luteum-cysta; mer sällan i dominant follikel eller äggstockens parenkym. En störd angiogenes (nybildning av blodkärl) och lägre aktivitet av VEGF kan ge sköra kärl → hematom → ökande tryck → ruptur och blod i bukhålan (hemoperitoneum).
I lindriga förlopp stannar det vid ett hematom som resorberas inom 1–2 veckor.

Indelning

Kliniska former

  • Smärtform: Liten vävnadsskada, ingen blödning i buken. Stabil patient. Övervakning och upprepat ultraljud; operation vid försämring.
  • Hemorragisk form: Ruptur med inre blödning. Tecken på hemoperitoneum/chock från lindrig till svår. Kräver akut operation och vätske/blod-behandling.
  • Blandform: Beskrivs mer sällan som egen kategori.

Svårighetsgrad efter blödningsmängd

  • Lindrig: <150 ml – lätt svaghet, vitalparametrar oftast normala.
  • Måttlig: Upp till ~500 ml – tydlig svaghet, yrsel/svimningstendens, blekhet; puls/andning ökar, BT kan börja sjunka.
  • Svår: >500 ml – livshotande: trådfin puls, medvetandepåverkan, uttalad blekhet/akrocyanos, snabb ytlig andning, hypotermi.

Symtom

  • Plötslig, stark ensidig nedre buksmärta (höger eller vänster), ofta utan lindring av analgetika eller lägesändring
  • Ibland successivt tilltagande smärta vid kapselsträckning av ett hematom → blir akut vid ruptur
  • Vid större blödning: yrsel, svimning, kallsvett, svaghet, hjärtklappning, blekhet, ev. illamående/kräkningar
  • Obehandlat kan tillståndet leda till chock och död
Sök akut vid plötslig svår buksmärta, yrsel/svimning, kallsvett, blekhet eller om smärtan snabbt tilltar.

Möjliga följder

  • Hemorragisk chock och organsvikt vid fördröjd vård
  • Lång återhämtning efter stor blödning/operation
  • I vissa fall påverkan på fertilitet (bindvävsärr i äggstocken); många blir dock gravida senare

Diagnos

Ställs akut på sjukhus.
  1. Samtal och status: plötslig ensidig smärta, bukömhet/muskelförsvar, ev. svimningstendens.
  2. Gynekologisk undersökning: öm, förstorad äggstock, ingen vaginal blödning nödvändig.
  3. Blodprover: ofta leukocytos, ev. anemi; hCG för att utesluta ektopisk graviditet.
  4. Ultraljud (transvaginalt): förstorad ovarie, fri vätska bakom livmodern (Douglas), uppskattning av blödningsmängd.
  5. Diagnostisk laparoskopi: vid oklarhet/instabilitet – bekräftar diagnosen och möjliggör behandling direkt.

Behandling

All behandling sker inneliggande.

Konservativ (endast smärtform utan tecken på blödning)

  • Strikt vila, smärtlindring
  • Hemostatiska läkemedel
  • Tät övervakning och upprepade ultraljud
  • Om minsta försämring → diagnostisk/terapeutisk laparoskopi

Kirurgisk (vid hemoperitoneum eller försämring)

Laparoskopi är förstahandsval:
  1. Koagulera blödande kärl
  2. Sug/evakuera blod och koagler
  3. Skölja bukhålan
  4. Suturera ovariekapseln; ev. ta bort cysta
  5. Ooforektomi (ta bort hela äggstocken) undviks i möjligaste mån.
Postoperativt: vätska/blod, hemostatika, smärtlindring; ibland autotransfusion.

Prognos och uppföljning

  • Generellt god om adekvat vård ges snabbt.
  • Uppföljning hos gynekolog i ca 6 månader rekommenderas.
  • Återfall är relativt vanligt; arbeta med orsaksutredning och prevention.

Förebyggande råd (individanpassas)

  • Följ läkarens ordinationer och gå på regelbundna kontroller (minst 2 ggr/år vid risk).
  • Behandla kroniska bäckeninfektioner och hormonella rubbningar.
  • Minska tung fysisk aktivitet kring ovulation om du haft apoplexi.
  • Diskutera cykelreglerande/hormonell behandling vid behov.

Vanliga frågor

Kan man dö av äggstocksapoplexi?
Tyvärr ja – vid stor inre blödning och fördröjd vård kan hemorragisk chock vara livshotande. Akut vård minskar risken dramatiskt.
Kan det gå över av sig själv?
Endast om det inte skett någon ruptur, utan bara ett mindre hematom som kroppen kan ta hand om. Misstänker du apoplexi ska du ändå sökas akut.
Kan jag bli gravid efter en ruptur?
Ofta ja. En del funktion kan gå förlorad lokalt, men många blir spontant gravida efter korrekt behandling och läkning.
Hur skiljer man från blindtarmsinflammation?
Det är svårt enbart kliniskt (båda kan ge höger fossa-smärta). Ultraljud och vid behov laparoskopi avgör – och möjliggör samtidig behandling.