Urinblåsecancer är en relativt vanlig diagnos inom urologin. Av alla tumörer i urinvägarna står den för cirka 30–50 procent. Bland alla maligna tumörer utgör blåscancer omkring 1,5–3 procent av fallen. Sjukdomen drabbar främst män över 50–65 års ålder. Hos kvinnor förekommer den omkring fyra gånger mer sällan.
I tidiga stadier ger urinblåsecancer vanligtvis inga symtom. Sjukdomen utvecklas långsamt, och patientens allmäntillstånd försämras gradvis. Trots detta har cancern ofta ett relativt långsamt förlopp och svarar i många fall bra på behandling.
Orsaker
Exakta orsaker till urinblåsecancer är ännu inte helt klarlagda. Forskare menar att både genetisk predisposition och olika skadliga yttre faktorer kan bidra till sjukdomens utveckling.
Riskfaktorer
Följande faktorer ökar risken för urinblåsecancer:
- Ålder över 50 år
- Manligt kön
- Rökning (ämnen i tobaksrök skadar blodkärlens endotel och kan främja malign omvandling av celler)
- Sällsynt urinering och vana att “hålla sig”
- Konsumtion av klorerat vatten
- Arbete med kemikalier (färgämnen, lacker, läkemedelsproduktion, petroleum- och textilindustri, läderbearbetning)
- Strålningsexponering
- Kroniska inflammationer i urinblåsan, långvarig kateterisering
- Tidigare cancerdiagnos
- Infektioner som schistosomiasis
Former av urinblåsecancer
Beroende på tumörens växtsätt skiljer man mellan:
- Platta, ytliga tumörer som växer längs blåsväggen
- Papillära tumörer som växer in i blåsans hålrum
Efter cellernas mognadsgrad delas tumörer in i låg-, medel- och högt differentierade cancerceller. Ju mindre mogna cellerna är, desto sämre svarar tumören på behandling och desto högre är risken för återfall.
Utifrån vävnadstyp förekommer:
- Övergångsepitelcancer (den vanligaste formen)
- Skivepitelcancer
- Sarkom
- Adenokarcinom och karcinom
- Papillom (mycket ovanligt)
TNM-klassificering
- T (tumor): hur djupt tumören växer in i blåsväggen
- N (nodus): spridning till lymfkörtlar
- M (metastasis): förekomst av fjärrmetastaser
Stadier
- Stadium I: tumören är begränsad till slemhinnan, ingen spridning
- Stadium II: tumören växer in i muskelväggen, ingen spridning
- Stadium III: tumören växer utanför blåsan eller ger små metastaser (vanligen till lungorna)
- Stadium IV: utbredd spridning till avlägsna organ och lymfkörtlar
Symtom
Tidiga stadier är ofta asymtomatiska. De första tecknen visar sig vanligen i slutet av stadium II eller under stadium III.
Vanliga symtom:
- Rosa eller blodblandad urin (hematuri) – ofta första tecknet
- Smärtsam eller täta urinträngningar
- Falska trängningar
- Svårigheter att tömma blåsan
- Molande smärta eller tyngdkänsla i nedre delen av buken, ljumsken eller korsryggen
- Vid avancerade stadier – allmän cancerrelaterad trötthet, blek eller gråaktig hudfärg, huvudvärk m.m.
Obs: ibland kan endast enstaka röda blodkroppar upptäckas i urinprov trots att urinen ser normal ut. Detta kräver vidare utredning.
Komplikationer
Utan behandling kan urinblåsecancer leda till:
- Blåstamponad (ansamling av blod i blåsan)
- Akut urinretention
- Järnbristanemi till följd av blödningar
- Hydronefros
- Återkommande urinvägsinfektioner
- Kronisk njursvikt
- Fistelbildning
Diagnostik
För att bekräfta diagnosen och fastställa stadium används:
- Urinprov (mikro- eller makrohematuri)
- Cytologisk undersökning av urinsediment
- Urinodling
- Tumörmarkör BTA
- Ultraljud av urinblåsan
- Röntgenundersökningar som urografi eller cystografi
- Cystoskopi med biopsi (viktigast för diagnos)
- Datortomografi eller magnetkameraundersökning
- PET
Metastaser kan upptäckas med röntgen, ultraljud, skelettscintigrafi och andra metoder.
Obs: ett negativt test för tumörmarkörer utesluter inte cancer – vidare utredning kan behövas.
Behandling
Behandlingen består oftast av kirurgi i kombination med andra terapimetoder såsom cytostatika, strålning eller immunterapi.
Kirurgiska metoder:
- Transuretral resektion (TUR): tumören tas bort via urinröret med endoskopisk teknik
- Laserresektion
- Cystektomi (delvis eller total): avlägsnande av blåsan; vid behov tas även lymfkörtlar och närliggande organ bort, och en ny urinavledning skapas
Kompletterande behandling:
- Kemoterapi
- Strålbehandling
- Immunterapi
- BCG-instillation i blåsan
- Fotodynamisk terapi
Prognos
Vid diagnos i stadium I–II är prognosen god: cirka 85 procent når remission och överlever minst fem år. Vid avancerad sjukdom med metastaser är prognosen betydligt sämre, och behandlingsresultaten mindre gynnsamma.
Förebyggande åtgärder
För att minska risken för urinblåsecancer rekommenderas:
- Sluta röka
- Dricka 1,5–2 liter vätska per dag
- Gå på toaletten vid behov – undvik att hålla sig
- Undvika klorerat vatten
- Minimera exponering för skadliga kemikalier
- Behandla urinvägsinfektioner och avflödeshinder i tid
- Genomgå årliga urologiska kontroller
- Vid symtom – sök urolog så tidigt som möjligt
Vanliga frågor
Vilken läkare ska man kontakta vid misstänkt urinblåsecancer?
En urolog-onkolog ansvarar för diagnostik och behandling.
Kan felaktig kost öka risken för urinblåsecancer?
Ja, i viss utsträckning. Vissa kostfaktorer som animaliska fetter och stekt kött är kopplade till högre cancerrisk.
Vad påverkar smärtans intensitet?
Ju djupare tumören växer in i blåsväggen, desto starkare blir smärtan.
Vilka urinprovresultat kan tyda på cancer?
Framför allt förekomst av röda blodkroppar (hematuri), vilket kan bero på tumörinducerad kärlskada.
Hur ser prognosen ut efter total cystektomi?
Femårsöverlevnaden är cirka 50 procent.
