Godartad prostatahyperplasi (BPH) är mycket vanlig hos män med stigande ålder. Körtelvävnaden runt urinröret växer långsamt och ojämnt, vilket klämmer åt urinröret och ger lagrings- och tömningsbesvär från urinvägarna. De första tecknen kan märkas redan vid 40–50 år, men uttalade symtom är typiska efter 60. Utan behandling tenderar besvären att tillta och risken för komplikationer ökar.
Bedömning och behandling sköts av urolog (ibland androlog).
Varför uppstår BPH?
Exakt orsak är inte helt klarlagd. Tillståndet är multifaktoriellt, men hormonomställningen vid åldrande spelar huvudrollen:
sjunkande testosteron, relativt mer östrogen;
ökad lokal omvandling av testosteron till dihydrotestosteron (DHT) i prostatans parauretrala körtlar → cellproliferation (godartad, ej cancer).
Andra utlösande faktorer kan vara tidigare bäckentrauma och (möjligen) kroniska inflammationer i prostata.
Riskfaktorer
Ålder >60 år
Övervikt/obesitas
Endokrina rubbningar (hormonella sjukdomar)
Hereditet (BPH hos nära släktingar)
Tidigare ingrepp/trauma i prostataområdet
Stadier och förlopp
BPH graderas bl.a. efter mängd residualurin (urin som blir kvar efter miktion) och organpåverkan:
Kompenserat – små strukturella förändringar, ingen residualurin eller ringa mängd.
Subkompenserat – tydlig residualurin, men ingen njurpåverkan.
Dekompesserat – stor residualurin (ibland upp till liter), kraftigt utspänd blåsa, hög komplikationsrisk.
Vanliga symtom (LUTS)
Täta trängningar, även nattetid (nokturi)
Plötsliga, svårkontrollerade trängningar
Svag stråle, startsvårigheter, avbruten miktion
Känsla av ofullständig tömning
Efterdropp
Sveda/obehag vid miktion (ej alltid)
Enures (nattlig urinläckage) eller annan inkontinens
Symtomen tilltar ofta gradvis i takt med att obstruktionen ökar.
Möjliga komplikationer
Akut eller kronisk urinretention
UVI (cystit), pyelonefrit
Blås- och njursten
Hydronefros och kronisk njursvikt vid långvarig avflödeshinder
Diagnostik
Samtal och symtombedömning (ev. dagbok/IPSS-formulär)
Palpation per rektum (DRE) – prostatans storlek/konsistens
PSA i blod (0,19–4,0 ng/ml anses ofta normalt; påverkas även av prostatit/cancer m.m.)
Urinprov/odling, ibland kreatinin/eGFR
Ultraljud av prostata och njurar, mätning av residualurin
Vid behov: flödesmätning (uroflow), transrektalt UL, cystoskopi
PSA är ospecifikt: förhöjning kan ses vid BPH, prostatit och cancer. Resultat tolkas alltid i helhetsbilden.
Behandling
Livsstil/icke-farmakologiskt
Minska koffein och alkohol, särskilt kvällstid
Undvik att dricka större mängder sent på kvällen
Rökstopp, viktnedgång vid övervikt
Läkemedelsöversyn (vissa preparat kan förvärra LUTS)
Läkemedel
Alfa-1-blockerare (t.ex. tamsulosin, alfuzosin) – slappnar av glatt muskulatur i prostata/blåshals → bättre flöde
5-alfa-reduktashämmare (finasterid, dutasterid) – minskar prostatan över tid
PDE-5-hämmare (tadalafil) – kan lindra LUTS, särskilt vid samtidig erektil dysfunktion
Vid lagringsdominerade besvär kan antimuskarina eller β3-agonist (mirabegron) övervägas
Val och kombination görs av urolog utifrån symtombild, prostata storlek, PSA m.m.
Kirurgi/minimalt invasivt
Indikation: terapiresistenta besvär, stora residualvolymer, återkommande retention/infektion, njurpåverkan m.m.
Lasertekniker: HoLEP (enukleation), PVP/”GreenLight” (vaporation) – effektiva alternativ
TUVP/TUI (snitt), värme-/nålablation m.fl. – selekterade fall
Öppen adenom ektomi – vid mycket stor prostata
Minimalt invasiva metoder ger ofta snabb återhämtning men kan kräva ombehandling; öppen kirurgi är mest definitiv men innebär längre konvalescens.
Prognos och förebyggande
BPH är godartat och kan nästan alltid behandlas effektivt. Prognosen beror främst på tidig upptäckt och att man förebygger njur- och infektionskomplikationer.
Förebyggande råd:
Rökstopp, vikthantering, måttlig koffein/alkohol
Regelbundna urologiska kontroller från ca 50 års ålder eller tidigare vid symtom/hereditet
Sök vård vid nytillkomna eller tilltagande LUTS
Vanliga frågor
Hur farligt är BPH?
I sig är tillståndet inte cancer men kan ge betydande besvär och leda till urinretention, infektioner, stenar och njurpåverkan om det lämnas obehandlat.
Är prostatamassage lämpligt vid BPH?
Nej. Det rekommenderas inte – kan öka obehag och blodgenomströmning i vävnaden utan nytta, och potentiellt förvärra symtom.
Skillnad mellan prostatit och BPH?
Prostatit = inflammatoriskt tillstånd (ofta smärta, ömhet, ibland feber).
BPH = godartad vävnadstillväxt som ger mekaniskt avflödeshinder och LUTS. Olika mekanismer och behandling.
Blir BPH till cancer?
Nej. BPH ökar inte risken för prostatacancer i sig och metastaserar inte. Däremot kan BPH och cancer samexistera – därför följs PSA och klinik.
Vilken operation är ”bäst”?
Det beror på prostatans storlek, dina symtom, samtidiga sjukdomar och lokala erfarenheter. TUR-P och moderna lasertekniker (t.ex. HoLEP) är välstuderade och effektiva; val görs tillsammans med urologen.