Kronisk gastrit är en mycket vanlig sjukdom som innebär en långvarig inflammation i magslemhinnan. Den uppstår oftast på grund av en infektion eller annan skada på vävnaden i magen. Tillståndet är utbrett – enligt uppskattningar drabbas upp till 90 procent av alla med magsjukdomar av någon form av gastrit. Sjukdomen kan ge smärta, matsmältningsproblem och andra besvär, och i vissa fall kan kroniska former utvecklas till cancer i magsäcken, särskilt de atrofiska typerna. Därför krävs medicinsk behandling, ibland även sjukhusvård.
Utredning och behandling av kronisk gastrit utförs av specialistläkare, framför allt gastroenterologer. Typ av behandling beror på sjukdomsform och hur långt processen har gått.
Varför utvecklas kronisk gastrit?
Orsakerna till kronisk gastrit varierar och kan vara både infektiösa, kemiska, termiska eller mekaniska. Exakt vad som startar processen skiljer sig från person till person, och diagnos ställs genom medicinsk undersökning.
De vanligaste orsakerna är:
Inre faktorer
- Försämrad blodcirkulation i magslemhinnan och syrebrist i vävnaden.
- Galla som flödar tillbaka upp i magen (gallreflux).
- Störningar i ämnesomsättningen på grund av hormonella obalanser.
- Endokrina sjukdomar.
- Autoimmuna sjukdomar (autoimmun gastrit).
Yttre faktorer
- Långvarig användning av vissa läkemedel, exempelvis NSAID.
- Infektion med Helicobacter pylori.
- Hög alkoholkonsumtion.
- Infektioner i magsäck och tolvfingertarm av olika mikroorganismer.
Samtliga faktorer ska bedömas av läkare för att fastställa diagnos och behandlingsplan.
Riskfaktorer
Flera livsstils- och hälsorelaterade faktorer ökar risken att utveckla kronisk gastrit, bland annat:
- Dålig tuggförmåga och hård, svårsmält mat.
- Oregelbundna matvanor, snabbmat och låg kvalitet på kosten.
- Rökning.
- Alkoholmissbruk.
- Arbetsförhållanden som gör regelbundna måltider svåra eller innebär kemisk exponering.
- Läkemedel som irriterar magslemhinnan.
- Endokrina sjukdomar.
- Infektioner och inflammatoriska sjukdomar i munhålan.
- Metabola störningar.
- Autoimmuna tillstånd.
- Hjärtsjukdomar och lungsjukdomar som försämrar syretillförseln i vävnaderna.
- Andra kroniska mag–tarm-sjukdomar.
Många riskfaktorer kan korrigeras med hjälp av specialist.
Former av kronisk gastrit
Kronisk gastrit delas in på flera olika sätt beroende på orsak, lokalisation, syranivå och vävnadsförändringar.
Baserat på orsak
- Autoimmun gastrit – icke-infektiös inflammation.
- Infektiös gastrit – oftast orsakad av H. pylori.
- Iatrogen gastrit – utvecklas som följd av medicinska ingrepp eller långvarig läkemedelsbehandling.
Baserat på lokalisation
- Fundusgastrit – påverkar kropp och övre del av magsäcken.
- Antrumgastrit – påverkar nedre delen av magsäcken vid övergången till tolvfingertarmen.
Baserat på syranivå
- Hyperacid gastrit – hög saltsyraproduktion (vanligt).
- Hypoacid/atrofisk gastrit – låg syranivå, ökad risk för cellförändringar.
Klinisk klassificering
- Typ A – autoimmun, låg syraproduktion.
- Typ B – H. pylori-associerad, i antrum.
- Typ C – refluxgastrit, orsakas av gallreflux.
Gastrit kan vara ytlig eller djup, aktiv eller inaktiv, fokal eller utbredd. Erosiv gastrit innebär att slemhinnan utvecklar sår eller erosioner.
Symtom
Symtomen varierar mycket mellan patienter men vanligt förekommande tecken är:
- Halsbränna.
- Uppstötningar, ibland med dålig smak.
- Smärta i övre delen av buken, ofta tryckande eller brännande.
- Trötthet och nedsatt ork.
- Känsla av tyngd efter måltider, tidig mättnadskänsla.
- Oregelbunden avföring, oftare diarré än förstoppning.
Viktigt!
Symtom räcker inte för att fastställa diagnosen. För korrekt bedömning krävs medicinsk undersökning.
Komplikationer
Om kronisk gastrit inte behandlas kan följande komplikationer uppstå:
- Magblödningar, ibland livshotande.
- Magsår.
- Nedsatt upptag av näringsämnen.
- Brist på järn eller B-vitaminer.
- Atrofi av magslemhinnan – vilket kraftigt ökar risken för magcancer.
Atrofisk gastrit är särskilt riskfylld, medan icke-atrofiska former sällan leder till cancer.
Diagnos
Diagnos ställs av gastroenterolog genom:
- Ultraljud av mag–tarmkanalen.
- Gastroskopi (FGS/FGDS) – viktigaste metoden för att fastställa typ av gastrit.
- Tester för H. pylori.
Utredningen sker vanligtvis polikliniskt.
Behandling
Behandlingen är individuell och ordineras av läkare. Vanliga komponenter är:
Kost
Patienten får undvika stark, fet, stekt och irriterande mat. Kostråd ges av specialist.
Läkemedel
- H2-blockerare.
- Protonpumpshämmare.
- Antibiotika vid H. pylori-infektion.
- Cytoprotektorer och antioxidanter.
- Kramplösande läkemedel.
- Prokinetika.
- Enzympreparat.
Behandlingen kan behöva pågå under lång tid – ibland livslångt beroende på sjukdomens typ.
Prognos
Prognosen vid hyperacid gastrit är oftast god.
Atrofisk gastrit har sämre prognos på grund av snabbare utveckling och högre risk för cancerutveckling. Tidig behandling förbättrar utsikterna avsevärt.
Förebyggande
Förebyggande åtgärder inkluderar:
- Regelbundna och balanserade måltider.
- Avhållsamhet från alkohol och rökning.
- Tidig behandling av symtom och mag–tarmproblem.
Råd om behandling och förebyggande ges av specialistläkare.
Vanliga frågor
Kan gastrit vara livshotande?
Ja. Kraftiga blödningar och vissa former av kronisk gastrit kan utvecklas till magcancer.
Kan man dricka alkohol vid gastrit?
Nej. Alkohol irriterar slemhinnan och förvärrar inflammationen. Rökning bör också undvikas.
Kan kronisk gastrit botas helt?
Fullständig läkning är ovanlig, men långvarig remission är ett realistiskt mål och kan motsvara nästan full återhämtning.
Vilken läkare ska man kontakta?
Gastroenterolog är den specialist som behandlar kronisk gastrit.
Hur lång tid tar behandlingen?
Behandlingstiden varierar men ligger i genomsnitt mellan 1–2 månader, ibland längre.
