Esofaguscancer är en malign tumör i matstrupen som uppstår när cellerna i slemhinnan förändras och börjar växa okontrollerat. Sjukdomen utvecklas ofta efter långvarig irritation eller inflammation i matstrupens vävnader. Problemet med esofaguscancer är att symtomen i tidiga stadier vanligtvis är mycket vaga eller helt saknas. I vår kliniska erfarenhet söker många patienter vård först vid stadium 3–4, då möjligheterna till effektiv behandling är starkt begränsade. Detta är också anledningen till att dödligheten vid esofaguscancer är hög. Bland cancerformer kopplade till matsmältningssystemet är esofaguscancer en av de vanligare.
Behandling bör inledas så snart tumören upptäcks, eftersom chanserna till återhämtning då är störst. Valet av behandling görs alltid av en onkolog.
Orsaker till esofaguscancer
Grunden till sjukdomens utveckling är långvarig irritation eller annat negativt påverkan på matstrupens slemhinna. Patologin är relativt vanlig och utgör cirka 15 procent av alla cancerfall i mag–tarmkanalen. I många fall upptäcks sjukdomen sent, ofta först när den nått stadium 3 eller 4. Nästan 60 procent av patienterna avlider inom ett år efter diagnos, vilket gör kunskap om orsaker och riskfaktorer mycket viktig.
Patogenes
Flera typer av skadliga faktorer kan ligga bakom:
mekanisk påverkan på matstrupen
kemisk irritation
värmerelaterad påverkan
andra typer av långvarig belastning
Mekanisk påverkan uppstår ofta genom dåligt tuggad mat eller andra återkommande sår i matstrupen.
Kemisk irritation är den vanligaste orsaken och uppstår vid konsumtion av starkt kryddad, mycket salt eller sur mat. En betydligt vanligare anledning är dock refluxesofagit och GERD, där magsyra regelbundet tränger upp i matstrupen och orsakar kroniska skador, vilket med tiden kan leda till cancer.
Temperaturrelaterad påverkan – mycket varm eller mycket kall mat – kan också bidra, även om det inte är den främsta orsaken.
Andra mekaniska faktorer kan vara upprepade medicinska ingrepp, såsom endoskopier, eller kirurgi i området. Ett enstaka trauma leder dock sällan till cancer.
Värt att notera:
Vissa läkemedel – exempelvis hormoner, antibiotika eller antiinflammatoriska preparat – kan också påverka matstrupens vävnad negativt och bidra till tumörutveckling.
Riskfaktorer
Riskfaktorer orsakar inte cancer i sig, men ökar sannolikheten att sjukdomen utvecklas:
rökning i alla former
alkoholmissbruk
manligt kön (män drabbas oftare, delvis på grund av livsstilsfaktorer)
arbete i miljöer med farliga partiklar eller föroreningar
dåliga kostvanor
hög ålder, särskilt 50+
Riskbedömningen görs alltid samlat utifrån flera faktorer.
Klassificering och stadieindelning
Esofaguscancer delas in i fyra stadier:
Stadium 1: liten tumör som begränsas till slemhinnan. Behandlingen ger mycket goda resultat.
Stadium 2: tumören växer in i muskelväggen men är fortfarande behandlingsbar.
Stadium 3A: tumören växer genom samtliga lager i matstrupen utan metastaser.
Stadium 3B: spridning till närliggande lymfkörtlar.
Stadium 4: fjärrmetastaser.
Tidiga stadier svarar bäst på behandling. Vid avancerad sjukdom kan endast palliativ vård, fokuserad på livskvalitet, erbjudas.
Histologiska typer
adenokarcinom (utgår från körtelceller)
skivepitelcancer (den mest aggressiva formen)
neuroendokrina tumörer
Symtom
Symtomen varierar men är ofta ospecifika i början:
smärta i bröstet eller bakom bröstbenet
halsbränna och sura uppstötningar
tyngdkänsla i övre delen av magen
sväljbesvär (ofta milda i början)
Allvarliga symtom uppkommer först när tumören blockerar en stor del av matstrupen:
uttalad dysfagi – svårigheter att svälja mat och även vätska
kraftiga bröstsmärtor
tecken på allmänpåverkan: feber, svaghet, trötthet
Symtombilden är densamma hos män och kvinnor.
Möjliga komplikationer
Komplikationer uppträder ofta i sena stadier:
perforation av matstrupen och mediastinit
blödningar, även livshotande
ruptur av matstrupen
undernäring på grund av svårigheter att äta
Diagnostik
Utredningen sker av onkolog och gastroenterolog och bygger på instrumentell diagnostik:
MRT med kontrast för att visualisera tumören
Endoskopi med biopsi, där vävnadsprov analyseras histologiskt
Resultaten används för att bedöma tumörens typ, malignitetsgrad och utbredning.
Behandling
Behandlingen omfattar vanligtvis:
kirurgi, där den drabbade delen av matstrupen avlägsnas
strålbehandling och cytostatika, beroende på tumörens typ och stadium
I vissa fall är tumören inoperabel. Då ges palliativ behandling för att minska symtom och förbättra livskvalitet, även om den inte kan bota sjukdomen.
Rehabiliteringen efter behandling är ofta lång och innebär kost- och livsstilsanpassningar.
Prognos
Prognosen beror på stadium och tumörtyp:
överlevnaden i stadium 1 är cirka 90 %
i stadium 4 understiger den 10 %
Tidigt ingripande är avgörande för möjligheten att överleva.
Förebyggande åtgärder
Förebyggande insatser inkluderar:
rökstopp
begränsat alkoholintag
behandling av reflux och andra sjukdomar i mag–tarmkanalen
balanserad och skonsam kost
Vanliga frågor
Kan esofaguscancer orsakas av felaktig kost?
Felaktig kost är en riskfaktor men sällan ensam orsak. Däremot kan dåliga matvanor leda till reflux, som i sin tur kan skada matstrupen och bidra till cancerutveckling.
Kan man överleva om cancern spridit sig?
Vid metastaser är prognosen begränsad, men det finns dokumenterade fall där behandling varit framgångsrik. Man bör aldrig ge upp hoppet.
Hur snabbt utvecklas sjukdomen?
Det varierar. I genomsnitt tar det 2–5 år från tidiga förändringar till avancerat stadium. Aggressiva tumörer utvecklas snabbare.
Drabbas män eller kvinnor oftare?
Symtomen är lika hos båda könen. Däremot är sjukdomen vanligare hos män, huvudsakligen på grund av livsstils- och arbetsrelaterade faktorer.
Kan man klara sig utan operation?
Kirurgi rekommenderas som förstahandsbehandling. Andra metoder används som kompletterande behandling, men ersätter normalt inte kirurgi.