Kronisk ytlig gastrit är en långvarig inflammation i magsäckens slemhinna. Vid denna form påverkas endast det innersta, skyddande slemhinnelagret, till skillnad från djupare former av gastrit där både under slemhinnan och ibland även muskelvävnaden skadas. Sjukdomen kan på sikt leda till atrofi, vilket ökar risken för cancerutveckling.
Tillståndet utvecklas gradvis och fortskrider långsamt. Många patienter upplever återkommande smärtor, obehag och matsmältningsbesvär. Utan behandling finns en risk för att utveckla magsår eller andra allvarliga komplikationer. Diagnostik och terapi vid kronisk, icke-atrofisk gastrit ska alltid utföras av en specialistläkare inom gastroenterologi. Behandlingen är i regel konservativ.
Orsaker till kronisk ytlig gastrit
Kronisk ytlig gastrit är ett multifaktoriellt tillstånd. Inflammationen utvecklas oftast i samband med en infektion, där Helicobacter pylori är den vanligaste orsaken, men även andra mikroorganismer kan spela roll. Sjukdomen kan också uppstå vid autoimmuna reaktioner som påverkar magsäckens slemhinna.
Andra utlösande faktorer kan vara:
- felaktiga kostvanor
- mekanisk, kemisk eller termisk irritation av magslemhinnan
- stress och oregelbundna måltider
- följdtillstånd efter en otillräckligt behandlad akut gastrit
I vissa fall debuterar sjukdomen utan en föregående akut fas, och utvecklingen kan därför upplevas som ”smygande”.
För att behandlingen ska bli effektiv behöver man förstå orsaken till inflammationen, vilket fastställs av en gastroenterolog genom riktad diagnostik.
Sjukdomsmekanismer
Det som driver sjukdomen är en inflammation i den ytliga delen av magsäckens slemhinna. Vanliga bakomliggande orsaker är:
- Infektion med Helicobacter pylori – den vanligaste orsaken till gastrit och duodenit. Bakterien kan påvisas med flera olika tester.
- Infektion med andra bakterier, till exempel streptokocker, stafylokocker eller tarmbakterier, särskilt om patientens immunförsvar är nedsatt.
- Autoimmuna reaktioner, där kroppen angriper sina egna vävnader. Detta kan ses vid exempelvis Crohns sjukdom, där inflammation kan drabba olika delar av mag-tarmkanalen.
Ofta börjar sjukdomen som en akut inflammation och övergår sedan i en kronisk form, men den kan också vara kronisk från början. Förutom direkta orsaker finns flera riskfaktorer som ökar sannolikheten att drabbas.
Riskfaktorer
Följande faktorer kan bidra till utvecklingen av kronisk ytlig gastrit:
- Rökning, som irriterar slemhinnan och försämrar det lokala immunförsvaret
- Alkoholkonsumtion, särskilt regelbunden och i större mängder
- Felaktig kost, mycket fett, stekt mat, processade livsmedel och tillsatser
- Oregelbundna måltider, snabbmat, att hoppa över måltider
- Läkemedel, särskilt NSAID-preparat, kortison och vissa antibiotika
- Hormonell obalans, naturlig (till exempel under graviditet) eller sjukdomsrelaterad
- Ärftlighet, en stark riskfaktor om nära släktingar haft gastrit eller andra mag-tarmsjukdomar
Bedömning av orsaker och riskfaktorer görs av specialist och kräver ofta både laboratorie- och instrumentella undersökningar.
Klassificering
Kronisk ytlig gastrit delas in enligt:
Efter lokalisation:
- Antral gastrit – inflammation i nedre delen av magsäcken
- Fundusgastrit – sitter i övre delen av magsäcken
- Gastrit i corpus – påverkar magsäckens mittdel
- Pangastrit – inflammation i flera områden eller hela magsäcken
Efter symtomdominerande bild:
- Smärtdominerad form
- Dyspepsidominerad form (illamående, uppblåsthet, rapningar etc.)
- Blandad form
Efter svårighetsgrad och komplikationer:
- Okomplicerad
- Komplicerad (t.ex. magsår, blödning, atrofi)
Efter sjukdomsförlopp:
- Remission – symtomfri period
- Skov – akuta eller återkommande symtom
Symtom
Under lugna perioder är symtomen ofta milda eller helt frånvarande. Vid skov uppstår vanligtvis:
- smärta i övre delen av magen (epigastriet)
- illamående och ibland kräkningar
- tidig mättnadskänsla
- diarré eller förstoppning
- uppblåsthet och gasbildning
- halsbränna
- sura uppstötningar
Symtomen tenderar att förvärras och bli mer långvariga om sjukdomen inte behandlas.
Möjliga komplikationer
Utan behandling kan kronisk gastrit leda till:
- erosioner och magsår
- blödningar, ibland kraftiga och akuta
- atrofiska förändringar i slemhinnan
- magcancer, särskilt vid långvarig atrofi
Vid hög syraproduktion kan även duodenit, kolit eller esofagit tillkomma. Dessa tillstånd kräver snabb medicinsk åtgärd.
Diagnostik
Diagnosen ställs av en gastroenterolog och inkluderar vanligtvis:
- röntgenundersökning av magsäcken
- gastroskopi (endoskopi) med eventuell biopsi
- ultraljud av bukorgan
- tester för Helicobacter pylori
Utredningen är oftast okomplicerad och går snabbt att genomföra.
Behandling
Behandlingen beror på typ och svårighetsgrad.
Kost och livsstil
Vid lindrig gastrit kan en anpassad kost ge god effekt. Patienten rekommenderas att undvika:
- stekt och fet mat
- starka kryddor
- stora mängder salt
- alkohol
Läkemedel
Vid mer uttalade besvär används bland annat:
- protonpumpshämmare
- antacida (vid översyra)
- läkemedel som stimulerar produktion av magsaft (vid låg syraproduktion)
- läkemedel som skyddar slemhinnan
Eftersom Helicobacter pylori är den vanligaste orsaken krävs ofta antibiotikabehandling enligt särskilda behandlingsscheman.
Prognos och förebyggande
Prognosen är i regel god om sjukdomen behandlas korrekt. Långvarig remission kan uppnås, även om fullständig läkning är ovanlig.
Förebyggande åtgärder:
- undvik rökning och alkohol
- håll en regelbunden och balanserad kost
- behandla samtidiga mag-tarmsjukdomar
- upprätthåll god hygien
Vanliga frågor
Tas man in i värnplikten med kronisk ytlig gastrit?
Ja, i de flesta fall. Tillståndet anses inte allvarligt i sig. Vanligtvis ges bedömning A (helt tjänstbar) eller B (tjänstbar med begränsningar). Endast vid dokumenterade, uttalade funktionsstörningar kan en lägre tjänstbarhetsgrad bli aktuell.
Skillnad mellan atrofisk och icke-atrofisk gastrit?
Vid atrofisk gastrit förstörs celler som producerar magsaft, vilket gör tillståndet förstadium till cancer.
Vid icke-atrofisk gastrit ses ingen sådan cellförlust.
Kan kronisk ytlig gastrit botas helt?
Fullständig läkning är svår att uppnå, men sjukdomen kan hållas under god kontroll i många år vid rätt behandling och livsstilsändringar.
Kan man behandla gastrit själv utan läkare?
Nej. Gastrit, både akut och kronisk, kräver läkarbedömning. Självmedicinering kan förvärra tillståndet.
