Sjukdomar

Crohns sjukdom

Crohns sjukdom

Crohns sjukdom, även kallad terminal ileit, är en kronisk, återkommande inflammatorisk tarmsjukdom som uppstår till följd av störd reglering av immunsystemet. Inflammationen kan drabba hela mag-tarmkanalen, men vanligen påverkas övergången mellan tunntarmen och tjocktarmen. Typiska symtom är diarré, buksmärtor och ibland viktnedgång. Sjukdomen är uppkallad efter den amerikanske gastroenterologen Burrill B. Crohn, som på 1930-talet beskrev en grupp patienter med denna typ av tarminflammation.
Crohns sjukdom kan uppträda i alla åldrar men diagnostiseras oftast mellan 15 och 30 års ålder.

Orsaker till Crohns sjukdom

Den exakta orsaken är fortfarande okänd, men flera teorier finns.

Infektionsteorin

Den utgår från att sjukdomen orsakas av en onormalt kraftig immunreaktion i tarmen. Normalt finns mängder av bakterier i tarmen utan att orsaka inflammation. Hos personer med Crohns sjukdom reagerar immunförsvaret antingen överdrivet på ofarliga bakterier eller på ett ännu oidentifierat smittämne, såsom vissa virus, mykobakterier eller listeria. Någon entydig koppling mellan en specifik mikroorganism och sjukdomen har dock inte kunnat fastställas.

Genetiska faktorer

Ärftlighet spelar en viktig roll. Risken att insjukna är 8–10 gånger högre bland nära släktingar till drabbade personer. Cirka 20 % av patienterna har minst en familjemedlem med samma sjukdom. Hos enäggstvillingar kan den genetiska överensstämmelsen vara så hög som 65 %.

Etniska faktorer

Sjukdomen är vanligare bland personer av ashkenazisk-judisk härkomst än hos andra folkgrupper som lever i samma område.
Även störningar i immunförsvarets reglering och tarmens skyddsbarriär spelar in. Många av de gener som är kopplade till Crohns sjukdom förekommer även vid andra autoimmuna sjukdomar, såsom typ 1-diabetes, ankyloserande spondylit och psoriasis.

Riskfaktorer

Till de kända riskfaktorerna hör brist på D-vitamin, obalans i tarmfloran, rökning, stress, kost med mycket socker och lite frukt och grönsaker samt långvarig användning av antiinflammatoriska läkemedel (NSAID).
Sjukdomen uppstår oftast genom en kombination av genetisk sårbarhet, rubbad immunfunktion, tarmdysbios och påverkan från miljön.

Hur sjukdomen utvecklas

Genetiska förändringar gör att tarmens celler inte känner igen bakterier korrekt och producerar för lite skyddsproteiner. Immunförsvaret aktiveras kraftigt: vita blodkroppar tränger in i tarmväggen, bildar granulom och frisätter ämnen som förvärrar inflammationen. Detta leder till djupa sår, ärrbildning, förträngningar och fistlar. Även hud, leder och ögon kan påverkas.

Klassificering

Enligt Montreal-klassifikationen delas Crohns sjukdom in efter:
  • Lokalisation: tunntarm (L1), tjocktarm (L2), ileokolon (L3)
  • Debutålder: < 16 år (A1), 17–40 år (A2), > 40 år (A3)
  • Form: icke-komplicerad (B1), förträngande (B2), fistelbildande (B3)
Sjukdomens svårighetsgrad bedöms efter omfattning, komplikationer och respons på behandling.

Symtom

Symtomen varierar kraftigt beroende på var inflammationen sitter. Sjukdomen är kronisk och går ofta i skov, med perioder av försämring och förbättring.
De vanligaste symtomen är:
  • Diarré i mer än sex veckor
  • Buksmärtor, oftast i nedre delen av buken
  • Lätt feber, trötthet, viktminskning
  • Minskad aptit, illamående, uppblåsthet
  • Sprickor och fistlar runt ändtarmen
Hos barn kan tillväxten påverkas på grund av näringsbrist.

Vid tunntarmsinflammation

Långvarig inflammation kan orsaka förträngningar som ger krampartade smärtor, illamående och kräkningar.

Vid tjocktarmsinflammation

Ger oftast diarré utan blod, buksmärta och viktnedgång.

Peryanala förändringar

Hos cirka en fjärdedel av patienterna uppträder sprickor, varbölder och fistlar runt anus – ibland innan tarmbesvären börjar.

Atypiska former

Hos vissa börjar inflammationen i munhålan, matstrupen eller magsäcken. Detta kan ge sår, halsbränna, sväljningssvårigheter och tidig mättnadskänsla.

Utomtarmliga symtom

  • Leder: värk, särskilt i knä och fotleder; ibland ryggont och stelhet.
  • Hud: sår i munnen, svullnad i läppar och ansikte, sprickor i mungipor.
  • Ögon: ögoninflammationer (uveit, irit, episklerit) med smärta, rodnad och ljuskänslighet.
  • Skelett: vissa utvecklar benskörhet på grund av kalciumbrist.

Komplikationer

Fistlar

Onormala gångar som förbinder tarmen med huden eller andra organ (urinblåsa, vagina, livmoder). Vanligt kring ändtarmen och kan leda till återkommande infektioner.

Abscesser

Varansamlingar i buken som orsakar feber, buksmärta och muskelspänning. Kräver kirurgisk dränering.

Förträngningar

Ärrvävnad eller svullnad som blockerar tarmen. Ger kolikartade smärtor, uppblåsthet och illamående. Ibland krävs operation.
Andra komplikationer är gallsten, njursten, ventrombos och i sällsynta fall tjocktarmscancer.

Diagnos

Det kan ta lång tid att ställa diagnosen eftersom symtomen liknar andra sjukdomar.

Utredning omfattar:

  • Samtal och kroppsundersökning
  • (anamnes, bukpalpation, rektalundersökning)
  • Blodprov: visar ofta blodbrist, förhöjda vita blodkroppar och lågt protein.
  • Avföringsprov: för att utesluta infektion och blödning.
  • Endoskopi: koloskopi och gastroskopi med vävnadsprov.
  • Bilddiagnostik: röntgen, datortomografi eller magnetkamera för att se fistlar och förträngningar.
  • Ultraljud: kan utesluta andra orsaker till buksmärta.

Behandling

Målet är inte fullständig bot utan långvarig symtomfrihet (remission) och bättre livskvalitet.

Läkemedel

  • Kortison – dämpar inflammation snabbt men lämpar sig inte för långtidsbruk.
  • Immunhämmande läkemedel – minskar immunsystemets aktivitet.
  • Biologiska läkemedel – moderna antikroppsbaserade preparat som blockerar inflammationssignaler.
  • Antibiotika – används vid infektiösa komplikationer som abscesser eller fistlar.
  • Symtomlindring – behandling av anemi, benskörhet, diarré etc.

Kost

Ingen särskild diet botar sjukdomen, men kosten ska ge tillräckligt med protein, järn, kalcium och vitaminer. Vid förträngningar bör man undvika råa grönsaker och frukter. I svåra fall kan näring ges via sond. Rådgör alltid med dietist eller läkare.

Kirurgi

Cirka 70–75 % av patienterna opereras någon gång. Operation krävs vid abscesser, fistlar, svåra förträngningar eller blödningar. Målet är att bevara så mycket tarm som möjligt genom organbevarande tekniker som strikturoplastik.

Prognos

Sjukdomen är kronisk och tenderar att förvärras över tid. De flesta utvecklar komplikationer inom tio år. Rökare, barn och personer med utbredd tunntarmsinflammation har sämre prognos. Trots detta är livslängden i stort sett jämförbar med den allmänna befolkningen om sjukdomen behandlas korrekt.

Förebyggande åtgärder

Det finns ingen specifik prevention, men rökstopp minskar risken för skov och komplikationer betydligt.

Vanliga frågor

Vilken kost är bäst vid Crohns sjukdom?
Kosten bör anpassas individuellt men ska täcka behovet av protein, järn, kalcium och vitaminer. Vid förträngningar bör stora mängder råa grönsaker undvikas.
Är Crohns sjukdom farlig?
Ja, obehandlad kan den leda till fistlar, abscesser och tarmförträngningar.
Kan man dö av Crohns sjukdom?
Vid svår och obehandlad sjukdom finns risk för livshotande komplikationer, men modern behandling kan ge ett långt och aktivt liv.
2025-11-24 14:18 Sjukdomar i matsmältningssystemet