Vad är appendicit?
Appendicit är en inflammation i blindtarmsbihanget (appendix), ett litet rörformat organ som sitter på höger sida av nedre buken. Sjukdomen visar sig oftast med buksmärta, illamående, kräkningar och feber. Diagnosen ställs genom att läkaren bedömer symtom, blodprover och bilddiagnostik. Behandlingen är i regel kirurgisk borttagning av blindtarmen (appendektomi).
Appendicit är den vanligaste akuta buksjukdomen som kräver operation. Den kan uppstå i alla åldrar men är vanligast hos personer mellan 10 och 30 år.
Orsaker
Exakt orsak är inte alltid tydlig, men den vanligaste förklaringen är att öppningen till appendix blockeras. Detta kan orsakas av:
- små matrester eller hårda partiklar (t.ex. kärnor, benbitar)
- fekalstenar (hårda avföringsklumpar)
- parasiter (maskar)
- tumörer
- främmande kroppar
Blockeringen leder till slemansamling, bakterietillväxt och svullnad. Blodflödet försämras och vävnaden riskerar att dö (nekros). Utan behandling kan blindtarmen spricka och orsaka abscesser eller peritonit (bukhinneinflammation).
Former av appendicit
Beroende på hur långt inflammationen har gått kan man se olika stadier (bekräftas först vid operation):
- Katarral appendicit – tidigt stadium, appendix ser nästan normal ut men inflammationen har börjat.
- Flegmonös appendicit – hela väggen är inflammerad, appendix är rött, svullet och förtjockat.
- Gangränös appendicit – vävnaden är död (nekros), appendix blir gröngrått/svart.
- Perforerad appendicit – väggen brister, var läcker ut i buken → risk för peritonit.
- Apustematös appendicit – små varansamlingar (abscesser) i väggen.
Appendicit kan vara akut eller kronisk. Kronisk form är mycket ovanlig och ifrågasätts av många kirurger.
Symtom
De klassiska symtomen är:
- Buksmärta – börjar ofta diffust runt naveln, flyttar sig sedan till höger nedre buk. Smärtan ökar vid rörelse, hosta, gång. Vid bristning blir smärtan plötsligt kraftig och sprider sig över hela magen.
- Feber – oftast lätt till måttlig (upp till 38 °C).
- Illamående och kräkningar.
- Aptitlöshet.
- Förstoppning eller diarré kan förekomma.
Det finns inga helt specifika symtom – därför krävs alltid medicinsk undersökning.
Möjliga komplikationer
Om diagnosen och operationen dröjer ökar risken för:
- Perforation av appendix → peritonit
- Abscesser (i bäckenet, under diafragman, mellan tarmarna)
- Sammansmältningar (adherenser) som kan ge tarmvred
- Sepsis (blodförgiftning)
Diagnos
Ställs av kirurg genom:
- Samtal och bukundersökning – ömhet, muskelspänning, typiska kliniska tecken.
- Blodprov – högt antal vita blodkroppar, förhöjd CRP.
- Urinprov – kan visa vita/röda blodkroppar om urinvägar påverkas.
- Ultraljud (för att skilja från andra sjukdomar).
- I vissa fall CT-buk eller diagnostisk laparoskopi.
Behandling
Kirurgisk behandling (standard)
- Laparoskopisk appendektomi är vanligast: blindtarmen tas bort via små titthål i buken.
- Om detta inte är möjligt (t.ex. svår peritonit eller brist på utrustning) görs öppen operation.
- Efteråt ges antibiotika, smärtlindring och vätska.
Konservativ behandling
Används sällan, men kan vara aktuellt vid appendikulärt infiltrat (tättpackad inflammation) eller små abscesser. Patienten får antibiotika och observation. Ibland görs en planerad operation senare.
Prognos
Vid tidig diagnos och operation är prognosen mycket god. Komplikationer försämrar utfallet men de flesta återhämtar sig helt.
Förebyggande
Det finns ingen specifik förebyggande metod. Viktigast är att söka vård tidigt vid buksmärta och misstänkta symtom.
