Pankreatit är en inflammatorisk sjukdom i bukspottkörteln som yttrar sig genom smärta, illamående och störningar i matsmältningen. Inflammationen kan förekomma både akut och kroniskt. Akut pankreatit är en av de vanligaste orsakerna till akutbuk och står för cirka 10–16 procent av fallen, efter akut appendicit och gallvägssjukdomar. Diagnosen ställs med hjälp av laboratorieprov och bilddiagnostik, och behandlingen anpassas individuellt beroende på form och svårighetsgrad.
Orsaker till pankreatit
De viktigaste faktorerna som utlöser akut eller kronisk pankreatit är:
- sjukdomar i gallvägarna
- alkoholmissbruk
- magsjukdomar
- mer ovanliga orsaker såsom infektioner (till exempel mykoplasma, parasiter, adenovirus), tumörer, Crohns sjukdom, proteinbrist eller långvarig läkemedelsbehandling
Pankreatitens patogenes
Sarles teori
Regelbundet alkoholintag förändrar sammansättningen av bukspottet, bland annat genom att öka proteinkoncentrationen. Detta underlättar bildningen av konkrement som kan blockera gångsystemet och skada epitelet. Skadan leder till atrofi, inflammation och fibros.
Teorin om upprepade nekroser och fibros
Enligt denna teori utvecklas kronisk pankreatit som en följd av återkommande attacker av akut pankreatit. De återkommande nekroserna läker med fibros.
Klassificering av pankreatit
Akut pankreatit
- Interstitiell (ödematös) pankreatit
- Nekrotiserande pankreatit
- steril
- infekterad
Efter typ av vävnadsskada
- fettnekros
- hemorragisk nekros
- blandad form
Kronisk pankreatit – kliniska former
- recidiverande
- smärtdominerad
- skleroserande (ofta utan smärta)
- pseudotumoral (kan ge ikterus)
Symtom vid pankreatit
Kronisk pankreatit
Vanliga symtom är nedsatt aptit, illamående och uppstötningar. Många patienter går ned i vikt och upplever trötthet och törst. Smärtan är oftast måttlig, ofta bältrosliknande och kan stråla mot skuldran, bröstkorgen eller ryggen.
Akut pankreatit
Insjuknandet är vanligtvis plötsligt med feber, svår buksmärta och ofta uppspänd buk. Vid svåra fall kan ikterus, takykardi, tarmpares, snabb andning och andningspåverkan uppstå.
💡 Observera!
Symtomen förvärras ofta vid intag av fet eller starkt kryddad mat, överätning eller alkohol.
Komplikationer vid akut pankreatit
Komplikationer delas in i lokala – kopplade till vävnadsskador i körteln – och systemiska, som beror på inflammatoriska mediatorer, förhöjd enzymnivå eller infektion.
Den allvarligaste komplikationen är pankreasnekros, där vävnaden bryts ned. Datortomografi med kontrast är den mest tillförlitliga metoden för att fastställa nekrosens omfattning.
- Nekros under 30 procent innebär oftast låg mortalitet.
- Infekterad pankreasnekros förekommer hos 60–70 procent av patienterna med svår pankreatit och innebär hög risk för sepsis.
💡 Andra möjliga komplikationer är:
magsår, kronisk duodenal obstruktion och abdominellt ischemiskt syndrom.
Diagnostik av pankreatit
Anamnes och klinisk undersökning
Läkaren kartlägger symtom, debut, utlösande faktorer och tidigare sjukdomar.
Laboratorieprov
Rekommenderade tester inkluderar:
- Blodstatus – tecken på inflammation kan förekomma
- Blodkemi – förhöjt blodsocker, sänkt kalcium, förhöjd nivå av pankreasenzymer, samt eventuellt förhöjda levervärden och bilirubin
- Fecesprov – mikroskopi och bakteriologi vid behov
Bilddiagnostik
Används för att visualisera körtelns struktur, svullnad, cystor, abscesser och eventuella stenar i gallgångarna.
- Ultraljud av buken
- Datortomografi (DT) med kontrast – tidig DT rekommenderas främst för att utesluta andra akuta tillstånd eller bekräfta nekros vid svår pankreatit
Behandling av pankreatit
Behandlingsmålen är:
- smärtlindring
- minskning av inflammation och intoxikation
- bromsning av sjukdomsutvecklingen vid kronisk form
Konservativ behandling
Kan innefatta:
- smärtstillande läkemedel eller blockad
- vila, fasta och kyla över bukspottkörteln
- enzymhämmare
- vätske- och avgiftningsterapi
- antibiotika vid risk för infektiösa komplikationer
Kirurgisk behandling
Aktuellt vid:
- stenar i gångsystemet
- vätskeansamlingar i körteln
- cystor och abscesser
Kost vid pankreatit
Under de första dygnen vid akut pankreatit rekommenderas fasta för att avlasta bukspottkörteln. Därefter introduceras skonsam kost såsom osaltade skorpor, kokt ris och andra lättsmälta livsmedel.
Prognos
Behandlingsresultatet beror till stor del på hur snabbt och korrekt behandlingen påbörjas. Patienter med pankreatit behöver därför tidig och målinriktad vård.
Förebyggande åtgärder
Förebyggande bygger på att eliminera riskfaktorer såsom alkohol, ohälsosam kost och obehandlade gallvägssjukdomar. En balanserad kost och regelbundna rutiner rekommenderas.
Vanliga frågor
Vad kan man äta vid pankreatit?
Första dygnet rekommenderas ”kyla–fasta–vila”. Därefter kan man gradvis introducera mild mat som skorpor utan salt och socker, kokt ris med mera.
Hur skiljer man gastrit från pankreatit?
Det görs av läkare. Generellt sitter smärtan vid gastrit i övre delen av magen, medan pankreatitsmärta oftast känns i vänster sida eller är bältrosformad.
Vad bör man undvika vid pankreatit?
Kaffe, läsk, alkohol, fet, friterad och starkt kryddad mat. Välj kokta eller ångade rätter av magert kött, grönsaker och spannmål.
Kan man få feber av pankreatit?
Ja, akut pankreatit orsakar ofta feber.
Varför är pankreatit farligt?
På grund av risken för pankreasnekros, där vävnaden dör och körteln förlorar sin funktion.
Vilka prover rekommenderas vid misstänkt pankreatit?
Blodstatus för att upptäcka inflammation och biokemiskt blodprov för att bedöma enzymnivåer, blodsocker, kalcium och levervärden.
