Vad är det?
Artros i handleden är en kronisk förslitningssjukdom där ledbrosket och närliggande vävnader gradvis bryts ned. Sjukdomen är vanligare hos äldre och hos personer som belastar handlederna mycket (t.ex. manuellt arbete, hantverk, vissa idrotter), men kan också uppstå efter skador eller vid inflammatoriska ledsjukdomar.
Vem utreder och behandlar?
Främst ortoped/handkirurg, ofta i samarbete med fysioterapeut och arbetsterapeut.
Varför uppstår handledsartros?
Artros är multifaktoriell – flera orsaker samverkar:
- Tidigare skador: frakturer, (sub)luxationer, ledbandsskador.
- Upprepad överbelastning: monotona, kraftkrävande eller vibrerande moment.
- Inflammatoriska ledsjukdomar: t.ex. reumatoid artrit (sekundär artros).
- Medfödda/anatomiska avvikelser som ger felaktig belastning.
- Ämnesomsättning: gikt, diabetes; hormonrubbningar.
- Livsstil/riskfaktorer: ålder (50+), ärftlighet, kvinnligt kön, rökning, fysisk inaktivitet, vitamin-/mineralsbrist (bl.a. D-vitamin).
Vad händer i leden?
Brosket tappar elasticitet och tunnas ut → mikrosprickor → kroppen svarar med låggradig inflammation → även underliggande ben (subkondralt), ledkapsel, ledband och muskler påverkas. Med tiden kan pålagringar (osteofyter) och stelhet/kontrakturer utvecklas.
Symtom
- Smärta i handleden – först vid belastning, senare även i vila/natt.
- Morgon-/igångsättningsstelhet (minuter till ibland timmar).
- Nedsatt rörlighet: svårare att flektera/extendere eller rotera.
- Krepitation (knaster/knäppningar) vid rörelse.
- Svullnad/ömhet vid skov, ibland värmeökning och rodnad.
- Sämre finmotorik och greppstyrka: besvär vid skrivande, musarbete, öppna burkar mm.
- Vid långt gången sjukdom: felställning och uttalad funktionsnedsättning.
Stadier (förenklat)
- Tidigt: lätt belastningssmärta, diskreta röntgenfynd.
- Måttligt: tydligare smärta, knaster, rörelseinskränkning; röntgen visar minskad ledspringa/osteofyter.
- Avancerat: vilosmärta, kraftig funktionsnedsättning; uttalade röntgenförändringar.
- Terminalt: ihållande svår smärta, mycket stel led; ibland ankylos (nära ingen rörlighet).
Möjliga följder utan behandling
- Kroniskt smärtsyndrom, aktivitetsbegränsning i vardag/arbete.
- Kontrakturer och ankylos (stel, nästan orörlig led).
- Sekundär inflammation (”artros + artrit”).
- Tunnelsyndrom/nervinklämning pga svullnad och felställning.
- Psykisk påfrestning och förlorad arbetsförmåga.
Diagnos
- Samtal och status: smärtans karaktär, svullnad, rörelseomfång, greppstyrka.
- Röntgen (grund): ledsprång, pålagringar, cystor, felställningar.
- MR/CT/Ultraljud vid behov (brosk, ligament, TFCC, operationsplanering).
- Blodprover vid misstanke om inflammatorisk ledsjukdom (uteslutning).
Behandling
Icke-kirurgisk (förstahandsval)
Egenvård & avlastning
- Anpassa belastning, mikropauser, undvik långvariga statiska grepp.
- Ergonomi: handledsstöd, neutral handledsposition, rätt tangentbord/mus/verktyg.
- Ortoser/skenor vid smärtsamma skov eller nattlig vila.
- Rökstopp, näringsrikt kostupplägg, D-vitamin enligt rekommendation.
Träning (fysioterapi/arbetsterapi)
- Mjuk rörlighetsträning och styrka för underarmsmuskulatur (flexorer/extensorer), greppträning.
- Proprioception/koordinationsövningar.
- Anpassning av vardagsaktiviteter och hjälpmedel vid behov.
Läkemedel
- Paracetamol som bas, vid behov.
- NSAID (tablett eller gel) kortvarigt vid skov – beakta mag/hjärta/njurar.
- Kortisoninjektion i leden vid uttalad synovit (begränsat antal/år).
- Hyaluronsyra/PRP kan övervägas i selekterade fall (evidensen varierar).
Kirurgisk
När optimal icke-kirurgisk behandling inte räcker och besvären är stora:
- Artroskopi (diagnostik + begränsad åtgärd) i utvalda fall.
- Partiella ingrepp: t.ex. radioskafolunär fusion, proximala radiala karpektomier – behålla viss rörlighet men minska smärta.
- Total handledsartrodes (steloperation) – stabilitet och god smärtlindring, men förlust av rörlighet.
- Handledsprotes – smärtlindring med viss rörlighet kvar; ställer krav på rätt indikation och noggrann rehab.
Rehabilitering är avgörande efter varje ingrepp.
Prognos
Bäst vid tidig diagnos, avlastning och rätt träning. Många kan få god symtomkontroll och behållen funktion utan operation. Vid avancerad artros ger kirurgi ofta betydande smärtlindring och förbättrad användbarhet – på bekostnad av rörlighet vid steloperation.
Vanliga frågor
Är artros i handleden samma sak som ”förslitning”?
Ja – ett vardagsnamn för samma process: gradvis nedbrytning av brosk och led.
Ska jag vila eller träna?
Båda: undvik överbelastning men träna regelbundet med skonsamma, styrke- och rörlighetsövningar. En fysioterapeut/arbetsterapeut kan lägga upp ett program.
Hjälper handledsstöd?
Ja, vid skov och i belastande moment kan ortos minska smärta och stabilisera. Använd inte dygnet runt längre perioder – risk för muskelförtvining.
När bör jag söka vård?
Om smärta/stelhet varar > 4–6 veckor, om du får tilltagande funktionsnedsättning, nattlig smärta, eller efter skada.
