Artros i axeln (glenuohumeralleden/AC-leden) är en kronisk förslitningssjukdom där ledbrosket tunnas ut och omgivande vävnader förändras. Sjukdomen utvecklas långsamt och kan leda till smärta, stelhet och nedsatt rörlighet i armen. Utan behandling påverkas både arbetsförmåga och vardagsfunktion.
Vem behandlar?
Främst ortoped/axelspecialist. I teamet ingår ofta fysioterapeut, arbetsterapeut, sjukgymnast/massör och vid behov endokrinolog/reumatolog.
Varför uppstår axelartros?
Artros kan bero på ålder/”slitage” eller vara sekundär till andra tillstånd:
Värme/kyla vid skov, korta vilopauser, ergonomi på jobbet.
Fysioterapi
Lednära rörlighetsträning och styrka (rotatorcuff, skulderstabilitet).
Postural kontroll, scapulaträning, successiv återgång till aktivitet.
Arbetsterapeut kan ge hjälpmedel och vardagsanpassning.
Läkemedel
Paracetamol; NSAID per os/gel kortvarigt vid skov (beakta risker).
Kortisoninjektion i leden/bursa vid uttalad inflammation (begränsat antal/år).
Kondroprotektiva kan övervägas; evidens varierar.
Interventioner/operation
När optimal konservativ behandling inte räcker och besvären kvarstår:
Artroskopi i utvalda fall (diagnostik/”debulking”).
Proteskirurgi (total/reverserad axelprotes) vid avancerad glenohumeral artros.
AC-ledsresektion vid uttalad AC-ledsartros.
Rehabilitering efter ingrepp är avgörande för resultatet.
Prognos
Bäst vid tidig diagnos, anpassad träning och balanserad belastning. Många når god smärtlindring och funktion utan operation. Vid långt gången artros kan kirurgi ge tydlig smärtreduktion och förbättrad funktion, men kräver målmedveten rehab.
Förebyggande råd
Håll axeln rörlig och stark med regelbundna, skonsamma övningar.