Sjukdomar

Barotrauma

Barotrauma är en skada som uppstår när kroppen utsätts för snabba eller kraftiga förändringar i omgivande tryck. Skadan kan drabba olika vävnader och hålrum i kroppen – oftast öron och lungor, men ibland även bihålor, tänder, ögon eller bukorgan.
Symtomen beror helt på vilket organ som drabbats. Behandlingen är i första hand symtomlindrande, men vid svårare skador kan akut sjukhusvård och ibland operation behövas.

Orsaker till barotrauma

De vanligaste situationerna där barotrauma uppstår är:
  • Dykning och undervattensvistelse
  • Plötsliga eller stora tryckförändringar vid nedstigning eller uppstigning i vatten är den absolut vanligaste orsaken. Skadorna kan vara allt från milda till livshotande.
  • Explosioner och tryckvågor
  • En kraftig tryckvåg vid en explosion kan orsaka allvarlig skada, särskilt på öron, lungor och hjärna. Tryckvågen är svår att skydda sig mot.
  • Tryckkammare (barokammare)
  • För snabbt ändrat tryck i en tryckkammare kan leda till barotrauma om procedurerna inte följs korrekt.
  • Medicinsk utrustning
  • Felaktig användning av respirator (ventilator) eller narkosapparatur kan leda till barotrauma i lungorna, framför allt vid för högt tryck eller volym.

Riskfaktorer

Eftersom barotrauma är kopplat till vissa aktiviteter, ökar risken vid:
  • Yrken och fritidsaktiviteter med upprepade tryckförändringar:
  • dykare, undervattensarbetare
  • sportdykare (scuba)
  • piloter och kabinpersonal
  • skyttar eller personer som vistas nära kraftiga explosioner
  • Användning av bristfällig eller dåligt underhållen utrustning vid dykning eller skytte
  • Bristande säkerhetsrutiner, t.ex. att inte tryckutjämna öronen vid dykning eller start/landning
  • Snabb nedstigning eller uppstigning i vatten utan kontrollerad tryckutjämning

Patogenes – hur barotrauma uppstår

Barotrauma uppstår när det blir skillnad mellan trycket inuti kroppens hålrum och det omgivande trycket. Om trycket ändras så fort att kroppen inte hinner kompensera, kan vävnader sträckas, komprimeras eller spricka.
Exempel:
  • I ett flygplan vid start eller landning kan tryckförändringen orsaka öronbarotrauma om tryckutjämningen inte fungerar.
  • Vid dykning kan snabbt stigande dykare drabbas av lungskador eller gasexpansion i tarmar och bihålor.

Typer av barotrauma

Barotrauma klassas oftast efter vilket organ eller område som drabbas:
  • Barotrauma i örat (mellanörat eller innerörat)
  • Vanligast. Orsakas av deformation eller sprickbildning i trumhinnan vid kraftig tryckskillnad. Om vatten eller främmande kropp tränger in kan även innerörat skadas.
  • Barotrauma i lungorna
  • Övertryck kan leda till att alveoler (luftblåsor) brister, vilket kan orsaka:
  • luft under huden (subkutant emfysem)
  • luft i lungsäcken (pneumotorax)
  • luft i mediastinum (området runt hjärta och stora kärl)
  • luftbubblor i blodkärlen (gasemboli) med risk för syrebrist i vävnader
  • Barotrauma i ögonen
  • Kan uppstå vid tryckförändringar eller om mask/utrustning sitter fel.
  • Barotrauma i tänder
  • Mer ovanligt, men kan uppstå om det finns karies eller otäta fyllningar, där luftfickor expanderar eller komprimeras.
  • Kompressionsbarotrauma (”squeeze”) av mjukdelar
  • Ses hos dykare när mjukdelar sugs in i delar av utrustningen (t.ex. torrdräkt, mask) och ger blåmärken och blödningar.
  • Barotrauma i bihålorna
  • Tryckförändringar i käk- eller pannbihålor kan ge smärta och blödning.
  • Barotrauma i hjärnan
  • Mycket allvarligt, ofta kopplat till kraftiga explosioner eller gasemboli från lungskada.
  • Barotrauma i buken
  • Ökad volym av gas i mage/tarm kan leda till kraftig utspänning eller, i extrema fall, bristning av tarm eller magsäck.

Symtom vid barotrauma

Symtomen varierar beroende på vilket organ som drabbats. Exempel:

Öron

  • Plötslig, kraftig öronvärk
  • Känsla av lock för öronen
  • Blod från hörselgången
  • Blåmärken runt örat eller i hörselgången
  • Nedsatt hörsel, sus eller pip (tinnitus)
  • Yrsel, ostadighet och svårigheter att orientera sig

Lungor

  • Andfåddhet, svårt att få luft
  • Smärta i bröstet
  • Skummande, ibland blodblandat sle
  • Blåaktig hudfärg (cyanos)
  • Förändrad röst
  • Yrsel, svimning

Hjärnan

  • Kramper
  • Förlamningssymtom eller svårigheter att röra sig
  • Medvetandepåverkan, förvirring, medvetslöshet

Mage och tarm

  • Buksmärta
  • Uppblåsthet, gaser
  • Kramper i tarmen
  • Illamående och kräkningar

Vid kompressionsskada (squeeze)

  • Huvudvärk
  • Näsblod
  • Andningsbesvär
Allmänna symtom som kan förekomma:
  • Illamående, kräkningar
  • Höjt blodtryck
  • Hjärtklappning
  • Svimningskänsla eller medvetslöshet

Möjliga komplikationer

Utan snabb och korrekt behandling kan barotrauma leda till allvarliga följder:
  • Bestående hörselnedsättning eller dövhet
  • Skador på innerörat, t.ex. labyrintsfistlar
  • Kroniska bihåleinflammationer (sinuit)
  • Peritonit (bukhinneinflammation) vid tarmbristning
  • Pneumoni (lunginflammation)
  • Lungabscess (varhåla i lungan)
Viktigt!
Under hela återhämtningsperioden ska man undvika alla situationer med tryckförändringar:
  • inga flygresor
  • ingen dykning
  • ingen vistelse i tryckkammare
  • inga aktiviteter med kraftiga höjdskillnader (t.ex. vissa typer av bergssport)
  • Detta minskar risken för nya skador och komplikationer.

Diagnos

Utredningen anpassas efter vilken typ av skada man misstänker, och görs ofta av flera olika specialister (ÖNH-läkare, lungläkare, neurolog, dykmedicinare m.fl.). Vanliga undersökningar:
  • Klinisk undersökning och auskultation (avlyssning av hjärta och lungor)
  • Kontroll av blodtryck och puls
  • Otoskopi och audiometri för bedömning av öron och hörsel
  • Endoskopi eller röntgen/CT av bihålor vid misstänkt sinusskada
  • Röntgen eller CT av bröstkorg och buk
  • Tandläkarundersökning vid misstänkt tandbarotrauma
  • Ögonläkarundersökning vid ögonsymtom

Behandling

Behandlingen planeras individuellt utifrån skadans lokalisering och svårighetsgrad. Ofta ges symtomlindrande och stödjande behandling, ibland intensivvård. Exempel på åtgärder:
  • Antibiotika – för att förebygga eller behandla sekundära infektioner (t.ex. varig öroninflammation)
  • Tamponad i örat med antiseptisk lösning (t.ex. borsprit) vid öronskada
  • Avsvällande nässpray för att underlätta luftpassage och tryckutjämning via näsa och bihålor
  • Smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel (t.ex. NSAID)
  • Sköljning och dränage av bihålor vid svåra inflammationer eller blodansamling
  • Specifik behandling vid lungblödning eller luftläckage, t.ex. läkemedel, syrgas, dränage
  • Intravenös vätska (t.ex. glukoslösning) vid påverkat cirkulationstillstånd eller misstänkt hjärnengagemang
  • Hjärtläkemedel vid påverkan på hjärtfunktion
  • Läkemedel mot hosta vid kraftig hostreflex
  • Kortison och antihistaminer vid larynxspasm eller uttalad svullnad i luftvägarna
Kirurgisk behandling behövs mer sällan, men kan bli aktuell vid:
  • Ihållande varbildning i öron eller bihålor
  • Allvarliga lungskador
  • Bestående hörselpåverkan eller andra svåra följder som inte läker spontant
Obs! Vid barotrauma i lungorna
Patienten ska transporteras liggande till sjukhus. Man ska inte göra mun-mot-mun-andning om det inte är absolut livsnödvändigt, eftersom detta kan förvärra lungskadan och öka mängden luft som pressas in.

Prognos

Det finns ingen ”enhetlig” prognos för alla barotraumor – den beror på:
  • hur stor skadan är
  • vilket organ som drabbats
  • hur snabbt patienten får kvalificerad vård
Vid snabb och korrekt behandling kan man i många fall nå full återhämtning. Lungbarotrauma är bland de mest allvarliga och kan vara direkt livshotande i akutskedet.

Förebyggande – hur kan man minska risken för barotrauma?

Det finns inga specifika vacciner eller läkemedel mot barotrauma. Förebyggandet handlar framför allt om säkerhet och kunskap:
  • Följ alltid säkerhetsrutiner vid dykning (långsam ned- och uppstigning, korrekt tryckutjämning, aldrig dyka med förkylning/blockerad näsa).
  • Använd godkänd och välunderhållen utrustning vid dykning, skytte eller arbete i tryckmiljö.
  • Följ instruktioner vid tryckkammarbehandling och flygresor.
  • Lär dig och följ dykmedicinska rekommendationer, inklusive kost och vätskeintag före dykning.
  • Undvik dykning och flygning när du är förkyld eller har inflammation i öron eller bihålor.

Vanliga frågor

Vilken första hjälp kan man ge vid misstänkt barotrauma?
Det viktigaste är att omedelbart kontakta ambulans eller akutsjukvård. Försök inte ”behandla själv” – felaktiga åtgärder kan förvärra skadan. Den som är med den skadade ska:
  • avbryta dykning/aktivitet
  • se till att personen andas och är i säker miljö
  • larma 112 (eller motsvarande)
  • undvika att manipulera öron, näsa eller bröstkorg
Kan barotrauma vara nästan utan symtom?
Milda skador kan ge diskreta symtom, som lätt lockkänsla i örat eller svagt sus. Även små symtom efter tryckförändring ska tas på allvar, särskilt hos dykare eller efter explosion.
Är följderna alltid reversibla?
Inte alltid. Sannolikheten för full återhämtning ökar markant om patienten snabbt får professionell vård. Fördröjd behandling kan leda till bestående hörselnedsättning, kronisk smärta eller andra långvariga problem.
Hur kan man förebygga barotrauma i öronen vid flygning?
  • Tugga tuggummi eller sug på karamell vid start och landning
  • Gapa, svälja eller göra ”gäsp-rörelser” för att öppna örontrumpeterna
  • Blåsa försiktigt ut luft genom näsan med stängda näsborrar (Valsalva-manöver), om öronläkare inte avrått
  • Använd avsvällande nässpray före flygning om du är täppt (efter samråd med läkare)
Vad kan man göra vid obehag i mellanörat under flygning?
  • Fortsätta tryckutjämna (svälja, gapa, tugga)
  • Använda tuggummi eller dryck
  • Vid kraftigt obehag kan avsvällande nässpray hjälpa
  • Om kraftig smärta, lockkänsla eller nedsatt hörsel kvarstår efter flygresan bör man kontakta vårdcentral eller öronläkare
2025-11-24 13:32 Sjukdomar i rörelseapparaten och skador