Vad är det?
Artros i höften är en kronisk förslitningssjukdom där ledens brosk stegvis bryts ned. Det är en av de vanligaste artrosformerna, särskilt efter 50 års ålder. Sjukdomen ger smärta, stelhet och nedsatt rörlighet, och utan behandling kan den leda till funktionsnedsättning.
Vem behandlar?
Främst ortoped. I teamet ingår ofta fysioterapeut/sjukgymnast, arbetsterapeut och ibland reumatolog eller endokrinolog beroende på bakomliggande orsaker.
Varför uppstår höftartros?
Artros är multifaktoriell – flera orsaker samverkar:
- Medfödda/anatomiska avvikelser (t.ex. höftdysplasi, tidigare höftluxation).
- Skador/operationer (t.ex. fraktur i lårbenshalsen).
- Inflammatoriska ledsjukdomar (reumatoid artrit, infektion).
- Kärl- och ämnesomsättningsrelaterade tillstånd (diabetes, sköldkörtelrubbning).
- Aseptisk nekros i lårbenshuvudet (cirkulationsstörning i benet).
Sjukdomsmekanismer (förenklat)
- Störd broskmetabolism → minskade proteoglykaner/kollegen → sämre elasticitet och hållfasthet.
- Inflammation i synovialmembranet (synovit) driver på nedbrytning och smärta.
- Nedsatt blodförsörjning och ombyggnad i benet under brosket → osteofyter (pålagringar) och stelhet.
Riskfaktorer
- Ålder, kvinnligt kön (hormonella skiften).
- Övervikt/fetma (ökar ledens belastning).
- Tungt eller långvarigt stående/gående arbete, intensiv idrott.
- Rökning, låg fysisk aktivitet, obalanserad kost.
- Ärftlighet.
Indelning och stadier
- Primär (idiopatisk): utan tydlig bakomliggande sjukdom.
- Sekundär: följd av t.ex. dysplasi, skada eller artrit.
- Ensidig (vanligast) eller dubbelsidig.
Kliniska stadier (3–4-gradig modell, förenklat)
- Tidigt: belastningssmärta som lättar i vila, lätt inskränkt rörlighet.
- Måttligt: smärta även i vila/natt, tydligare stelhet och funktionsnedsättning.
- Avancerat: uttalad smärta, gångsvårigheter, muskelatrofi, tydliga röntgenförändringar.
- Terminalt (i vissa system): praktiskt taget upphävd ledfunktion, ofta behov av protes.
Symtom
- Smärta i ljumske/säte som kan stråla mot lår eller knä.
- Igångsättningssmärta och morgonstelhet, tilltagande stelhet över dagen.
- Nedsatt rörlighet (svårt att böja/rotera höften, ta på strumpor/skor).
- Hälta, förändrat gångmönster, ibland benlängdsskillnad.
- Krepitationer (knaster/knäpp).
- Muskelsvaghet och -atrofi kring höften.
Symtomens styrka motsvarar inte alltid röntgenbilden – därför behövs utredning.
Möjliga följder utan behandling
- Tilltagande smärta och stelhet, kontrakturer och felställningar.
- Påverkan på gång och vardagsfunktion; ökad belastning på knän/rygg.
- Psykisk påfrestning (sömn, nedstämdhet).
Diagnos
- Anamnes och klinisk undersökning (gång, rörlighet, smärtprovokation).
- Röntgen (grundmetod): ledspringa, pålagringar, cystor/förändringar i subkondralt ben.
- MR/CT/ultraljud vid särskilda frågeställningar (mjukdelar, differentialdiagnoser).
- Blodprover vid misstanke om inflammatorisk ledsjukdom.
Behandling
Icke-kirurgisk (förstahandsval)
Livsstil och egenvård
- Viktminskning vid övervikt (liten viktnedgång kan ge tydlig symtomlindring).
- Regelbunden, skonsam träning (cykel, vattenträning, gång efter förmåga).
- Belastningsstyrning: pauser, hjälpmedel (käpp/stavar), anpassad aktivitet.
Fysioterapi
- Rörlighet, styrka i höft- och sätesmuskler, balans och gångträning.
- Individuellt program + successiv progression.
Läkemedel
- Paracetamol.
- NSAID (kortvarigt, beakta mag/hjärta/njure).
- Intraartikulär kortisoninjektion vid inflammatoriskt skov (begränsat antal/år).
- Hyaluronsyra/PRP används på vissa kliniker; evidensen är blandad – kan prövas selektivt.
Kirurgi
När optimal konservativ behandling inte räcker och livskvaliteten är låg:
- Total höftprotes (THA): mycket god smärtlindring och funktion för de flesta.
- Rehabilitering med fysioterapeut är avgörande för resultatet.
Prognos
Tidigt insatt, väl genomförd träning, viktreduktion och belastningsoptimering kan bromsa förloppet och lindra symtom. Vid avancerad artros ger höftprotes ofta stor förbättring i smärta och rörlighet.
Förebyggande råd
- Håll vikt, kondition och styrka på en sund nivå.
- Var fysiskt aktiv regelbundet, men undvik långvarig överbelastning.
- Behandla i tid skador och inflammatoriska tillstånd.
- Rökstopp, balanserad kost (inkl. D-vitamin enligt rekommendation).
Vanliga frågor
Varför strålar smärtan till knät?
Nerver och refererad smärta från höften gör att smärtan ofta känns i knät trots att problemet sitter i höften.
Måste jag opereras?
Nej, de flesta börjar med konservativ behandling. Operation övervägs när besvär kvarstår och påverkar vardagen trots väl genomförd rehab.
Hur länge tar behandlingen?
Ett initialt rehabprogram är ofta 8–12 veckor, följt av långsiktig egen träning. Efter protesoperation krävs vanligtvis månader av rehabilitering.
Kan artrosen försvinna?
Artros är kronisk, men symtom och funktionsnivå kan förbättras avsevärt med rätt insatser – och för många blir det mycket bra efter höftprotes.
