En fraktur på hälbenet innebär en skada på en av de centrala strukturerna i foten. Benets kontinuitet bryts vanligtvis på grund av ett kraftigt mekaniskt våld. Patologiska frakturer i denna region är ovanliga, men kan förekomma. I nästan alla fall handlar det om ett trauma, oftast efter fall från hög höjd eller kraftigt slag mot hälen. Tillståndet kännetecknas av stark smärta och oförmåga att belasta foten.
Utredning och behandling av detta tillstånd genomförs av en ortoped/traumatolog. I de flesta fall räcker en konservativ behandling. Kirurgi används vid risk för felaktig läkning eller om den konservativa behandlingen inte ger resultat.
Orsaker
Den vanligaste orsaken är ett högenergitrauma där foten utsätts för en kraft som överstiger hälbenets normala belastningskapacitet. Detta sker ofta vid fall från betydande höjd när personen landar på raka ben. Hälbenet bär kroppens hela tyngd och kräver stor kraft för att skadas. I sällsynta fall kan frakturen orsakas av direkt våld mot hälen, exempelvis vid explosioner eller andra intensiva mekaniska påfrestningar.
Hur skadan uppstår (patogenes)
I de flesta fall uppstår skadan vid fall från höjd motsvarande mer än en till två gånger personens egen längd. Vid fall från ännu större höjd ökar risken för kombinerade skador, såsom frakturer i underben, fotled eller även ryggkotor i länd- och bröstregionen.
Ungefär 17–20 procent av alla hälbensfrakturer är dubbelsidiga och orsakas av landning på båda benen samtidigt.
Viktigt att känna till
Frakturer i hälbenet utgör cirka 6 procent av alla frakturer i underst extremitet och är nästan alltid kopplade till fall från hög höjd. Isolerade frakturer är relativt ovanliga; oftast förekommer flera samtidiga skador i fot, fotled eller ryggrad.
Klassificering av hälbensfrakturer
Hälbensfrakturer delas in utifrån flera kriterier:
1. Efter antal fragment
- Enkel fraktur – benet delas i två delar.
- Splittrad (komminut) fraktur – flera fragment; svårare att behandla och oftare föremål för kirurgi.
2. Efter fragmentens läge
- Utan felställning (dislokation) – fragmenten ligger anatomiskt korrekt.
- Med felställning – fragmenten ligger fel och kräver reposition samt fixering (gips eller kirurgi).
3. Öppen eller sluten fraktur
- Sluten fraktur – huden är intakt.
- Öppen fraktur – huden är sönderslagen och benet står i kontakt med omgivningen, vilket ökar risken för infektion.
4. Efter lokalisation
- Fraktur på hälbenets kropp
- Fraktur på tuberositas calcanei (hälknölen)
5. Efter frakturtyp
- Randfrakturer
- Vertikala frakturer
- Horisontella frakturer
- Avulsionsfrakturer
- Splittrade ”explosionsliknande” frakturer
- Kompressionsfrakturer
6. Efter stadium
- Färsk fraktur – nyligen uppkommen
- Begynnande läkning (konsolidation)
- Ut läkt fraktur
Frakturen kan även vara intraartikulär (engagerar fotledens ledytor) eller extraartikulär. Intraartikulära skador är mer komplexa och kräver längre behandling.
Symtom
Symtombilden beror på skadans typ och svårighetsgrad. Vanliga tecken är:
- Kraftig smärta, särskilt vid belastning
- Oförmåga att stå eller gå på foten
- Uttalad svullnad
- Blåmärken och hematom kring hälen
- Tydlig deformitet eller breddad häl
- ”Plattare” fotprofil vid vissa frakturer
Möjliga komplikationer
Om behandlingen fördröjs eller är otillräcklig ökar risken för komplikationer, såsom:
- Plattfothet eller permanent förändrad fotställning
- Artros i fotledens leder
- Nerv- eller kärlskador
Utan behandling uppstår komplikationer i över 90 procent av fallen. Med korrekt vård minskas risken till under 15 procent.
Diagnostik
Diagnostiken innefattar:
- Klinisk undersökning
- Bedömning av svullnad, smärta och belastningsförmåga
- Röntgen – primär och viktigaste undersökningen
- CT – vid oklara fall eller för operationell planering
- MR – används mer sällan
Diagnosen är oftast lätt att ställa men kräver noggrann bedömning av erfaren ortoped.
Behandling
Konservativ behandling
Används i majoriteten av fallen. Den omfattar:
- Gips eller ortos i cirka 6–8 veckor
- Avlastning
- Successiv återgång till rörelse
- Sjukgymnastik, träning och massage under rehabiliteringsfasen
Kirurgisk behandling
Operation krävs om:
- Benfragmenten ligger fel
- Frakturen riskerar att läka fel
- Smärta och funktionsförlust kvarstår trots konservativ behandling
Operationen syftar till att återställa hälbenets form och stabilitet, ofta med hjälp av metallplattor.
Prognos
Prognosen är generellt god om behandlingen påbörjas i tid. Återhämtningen beror på frakturtyp och eventuella komplikationer.
Förebyggande åtgärder
För att minska risken för fraktur rekommenderas:
- Undvik riskfyllda situationer med fall från höjd
- Använd skyddsutrustning vid riskfyllda arbeten
- Förebygg benskörhet genom kost, motion och regelbundna medicinska kontroller
- Behandla sjukdomar som kan försvaga skelettet
Vanliga frågor
Kan man bryta hälen av ett vanligt fall?
Nej. Vanligtvis krävs ett fall från hög höjd. Ett fall från normal ståhöjd leder oftare till frakturer i höft eller fotled.
Hur lång tid tar läkningen?
De flesta frakturer läker på 4–6 veckor, men tiden varierar beroende på skadans omfattning.
Vad ingår i rehabiliteringen?
Rehabilitering omfattar fysioterapi, massage och träningsprogram. Varje del utförs av en specialist.
Hur lång tid tar full återhämtning?
Vanligtvis 2–3 månader. Vid lätta frakturer går det snabbare.
När ska man söka vård?
Omedelbart. Behandling inom de första 2–3 dagarna ger bäst resultat och minskar risken för komplikationer.
