Inflammatoriska sjukdomar i rörelseapparaten är mycket vanliga inom ortopedin. Armbågsbursit (bursit) är en inflammation i armbågens slemsäck (bursa), som ofta får ett akut förlopp men kan även bli kronisk. Tillståndet uppstår till följd av infektiös (septisk) eller icke-infektiös (aseptisk) inflammation i vävnaderna kring slemsäcken. Armbågsbursit är en av de vanligaste formerna av bursit. Sjukdomen ger upphov till smärta, svullnad och stelhet i armbågen, vilket kan påverka livskvaliteten avsevärt.
Diagnos och behandling av bursit sker hos ortoped, kirurg eller fysioterapeut. Behandlingen kan vara konservativ (medicinsk) eller i vissa fall kirurgisk – beroende på hur allvarligt tillståndet är.
Orsaker till bursit i armbågen
Bursit i armbågsleden kan ha många orsaker. Den kan uppstå till följd av:
upprepade småskador och belastning på armbågen (t.ex. vid manuellt arbete eller idrott),
direkt trauma mot armbågen,
infektion i omgivande vävnad (t.ex. vid varbildning eller sår),
autoimmuna sjukdomar som reumatoid artrit,
ämnesomsättningsrubbningar som gikt (urinsyraavlagringar i leden).
Ett litet sår eller en varböld nära armbågen kan räcka för att infektionen ska nå slemsäcken. Därför är det viktigt att inte ignorera även små hudinfektioner.
Riskfaktorer
Vissa tillstånd ökar risken för att utveckla bursit:
diabetes och andra ämnesomsättningssjukdomar,
reumatiska sjukdomar,
frekventa skador eller slag mot armbågen,
stark fysisk belastning eller arbete på hårt underlag,
infektioner i kroppen,
hormonella förändringar (t.ex. graviditet),
tidigare bursit eller artrit.
Former av armbågsbursit
Armbågsbursit kan delas in efter sjukdomens förlopp:
Akut bursit – uppstår snabbt och ger tydliga symptom; går ofta att behandla helt vid tidig insats.
Subakut bursit – utvecklas långsammare och kräver längre behandlingstid.
Kronisk bursit – uppstår vid utebliven behandling; symtomen kan vara milda men långvariga.
Efter inflammationens typ skiljer man på:
Serös bursit – vätskeansamling utan infektion.
Fibrinös bursit – bildning av fibrin i vätskan.
Hemorragisk bursit – blod i slemsäcken.
Purulent bursit – varbildning till följd av infektion.
Symptom
Symtomen varierar beroende på typ och svårighetsgrad:
Smärta i armbågen (molande, tryckande eller pulserande).
Svullnad och rodnad.
Stelhet och begränsad rörlighet.
Ibland feber, trötthet och sjukdomskänsla vid infektion.
Vid kronisk bursit är symptomen svagare men kan leda till permanenta förändringar i leden om behandling uteblir.
Möjliga komplikationer
Om sjukdomen inte behandlas kan det uppstå komplikationer som:
minskad rörlighet på grund av ärrvävnad,
kronisk smärta och svullnad,
kosmetiska förändringar i armbågen,
spridning av infektionen till leden (artrit),
artros på sikt.
Diagnos
Diagnosen ställs vanligtvis av ortoped eller kirurg genom:
klinisk undersökning och palpation,
ultraljud eller röntgen,
ibland punktion av slemsäcken för att analysera vätskan,
blodprov vid misstanke om infektion eller autoimmun orsak.
Behandling
Behandlingen beror på sjukdomens form:
Konservativ behandling används vid akuta och milda fall:
vila och avlastning av armen,
antiinflammatoriska läkemedel (NSAID),
kortisoninjektioner vid behov,
antibiotika vid infektion,
fysioterapi i återhämtningsfasen.
Kirurgisk behandling krävs vid:
varbildning (dränering av slemsäcken),
kroniska former med vätskeansamling,
återkommande bursit trots behandling.
Prognos
Prognosen är oftast god vid tidig diagnos och rätt behandling. Vid kroniska eller obehandlade fall kan dock stelhet och återkommande inflammation kvarstå.
Förebyggande åtgärder
Undvik långvarigt tryck på armbågarna.
Använd skydd vid idrott eller arbete som belastar armbågarna.
Behandla sår och hudinfektioner omedelbart.
Undvik nedkylning och överbelastning.
Kontrollera underliggande sjukdomar som diabetes eller gikt.
Vanliga frågor
Kan bursit läka utan operation?
Ja, i de flesta fall om det upptäcks tidigt och behandlas konservativt. Kirurgi krävs främst vid infektion eller återkommande vätskeansamling.
Kan bursit försvinna av sig själv?
Symtomen kan minska tillfälligt, men utan behandling finns risk för återfall och kronisk inflammation.
Vilken läkare behandlar bursit i armbågen?
Ortoped, kirurg eller fysioterapeut beroende på sjukdomens form och svårighetsgrad.
Hur lång tid tar behandlingen?
Vanligen 2–4 veckor för akuta former. Efter operation kan rehabilitering ta längre tid.
Kan man återfå full rörlighet i armbågen?
Ja, om behandlingen påbörjas i tid och komplikationer undviks.