Vad är det?
Artros i fotleden är en förslitningssjukdom där brosket i leden successivt bryts ned. Det ger smärta, stelhet och sämre funktion. Sjukdomen kan drabba alla åldrar – inte bara äldre. Upp till en fjärdedel av patienterna är under 40 år. Utan behandling tenderar artros att försämras över tid.
Varför uppstår fotledsartros?
Vanligen samverkar flera faktorer:
- Överbelastning: yrken/aktiviteter med mycket stående, gående, tunga lyft.
- Skador: framför allt lednära frakturer, kraftiga stukningar och luxationer.
- Operationer i området (mer sällsynt orsak).
- Ämnesomsättningssjukdomar: t.ex. gikt, diabetes, hormonella förändringar (t.ex. efter klimakteriet).
- Olämpliga skor: hög klack, smal tåbox, dålig stötdämpning → felaktig belastning.
- Andra rygg-/fotbesvär: plattfot/hålfot, felställningar, ryggsjukdomar.
- Reumatiska sjukdomar: t.ex. reumatoid artrit, SLE (kan påskynda brosknedbrytning).
Så utvecklas det: försämrat blodflöde och ojämn belastning → mikroskador i brosket → låggradig inflammation → påverkan på ledkapsel, ledband och ben → tilltagande smärta och stelhet.
Riskfaktorer
- Högklackat/felaktiga skor
- Fysiskt tungt arbete (även “dolt tungt”: lärare, kockar, butiksarbete)
- Tidigare fotledsskador
- Övervikt
- Ålder 40+ (men kan drabba yngre)
- Kvinnligt kön
- Hormon- och ämnesomsättningsrubbningar
Symtom
- Smärta i fotleden – först vid hård belastning, senare vid lätt aktivitet och till slut även i vila.
- Morgon- eller igångsättningsstelhet (“startsmärta” som släpper efter några steg).
- Svullnad/”puffighet” runt leden.
- Trötthet/utmattning i underbenet, sämre uthållighet (t.ex. svårt att gå i trappor).
- Nedsatt rörlighet och känsla av instabilitet.
- Perioder av försämring (skov) med mer uttalade besvär.
Utan behandling kan felställningar och kontrakturer (nedsatt rörlighet) utvecklas.
Stadier (förenklat)
- Tidigt: diskreta besvär efter kraftigare belastning; röntgen kan vara normal eller visa små förändringar.
- Progredierande: smärta vid vardagsaktivitet, tydligare stelhet och svullnad.
- Avancerat: smärta även i vila/natt, uttalad stelhet, funktionsbortfall – ibland behov av hjälpmedel.
Ju tidigare insats, desto bättre prognos.
Diagnos
Ställs av ortoped/primärvårdsläkare:
- Samtal och undersökning: smärtlokal, svullnad, felställning, rörelseomfång.
- Röntgen: “guldstandard” för artros (minskad ledspringa, pålagringar, cystor).
- MR/CT: vid oklarhet eller för operationsplanering.
- Blodprover används främst för att utesluta inflammation/reumatisk sjukdom.
Behandling
Icke-kirurgisk (basen)
- Livsstil & egenvård
- Anpassa belastning: pauser, trappstrategi, undvik långvarigt stående.
- Viktnedgång vid övervikt – liten viktreduktion kan ge stor smärtlindring.
- Rätt skor: låg klack, stabil hälkappa, bra stötdämpning; gärna inlägg/ortos vid felställning.
- Kyla/värme efter behov; egen smärtdagbok för att hitta triggers.
- Träning (Fysioterapi/LFK)
- Rörlighet, styrka i underben och fotstabiliserande muskulatur, balansproprioception.
- Cykel, simning, vattenträning – skonsam kondition.
- Mål: minska smärta, förbättra gångmönster och ledfunktion.
- Läkemedel
- Paracetamol som bas vid behov.
- NSAID (ibuprofen/naproxen/diklofenak) kortvarigt vid skov – beakta mage, njurar, hjärta.
- Lokal NSAID-gel över leden.
- I utvalda fall: injektioner (kortison vid inflammerad led; visko supplement i vissa fall).
Kosttillskott (t.ex. glukosamin/kondroitin) har osäker evidens – diskutera med din läkare.
Kirurgisk
- Vid uttalad smärta, felställning eller funktionsbortfall trots optimal konservativ behandling:
- Artroskopi (i selekterade fall).
- Osteotomi (korrigerar felställning för bättre belastning).
- Artrodes (steloperation) – tar bort smärta genom att steloperera leden.
- Protes (ankelartroplastik) – byte till konstgjord led; bibehåller viss rörlighet.
Val av metod beror på ålder, aktivitetsnivå, felställning, benskick och mål.
Prognos
Bäst när behandling startar tidigt och riskfaktorer åtgärdas. Många kan med rätt skor, träning och smärtlindring få god funktion i vardagen. Vid sent skede ger kirurgi ofta betydande smärtlindring och förbättrad gångförmåga, men kräver rehabilitering.
Vanliga frågor
Är vila bättre än rörelse?
Nej. Skonsam rörelse skyddar leden. Undvik överbelastning men fortsätt vara aktiv.
Vilka skor ska jag välja?
Låg klack, stabil häl, god stötdämpning, tillräcklig tåbox. Inlägg/ortos kan avlasta.
Hjälper viktnedgång verkligen fotleden?
Ja. Varje kilo mindre kroppsvikt minskar belastningen i fotleden många gånger om per steg.
När ska jag söka vård?
Vid ihållande smärta, svullnad, stelhet som påverkar vardagen, eller vid snabb försämring/ny skada.
