En fraktur av caput radii är en vanlig skada i armbågsområdet. Eftersom skadan är intraartikulär räknas den som relativt komplex och kräver snabb bedömning och behandling. Symtomen är tydliga och svåra att ignorera. Tillståndet innebär kraftig smärta, svullnad, nedsatt funktion och ibland deformation av armen. Frakturen förekommer ofta hos äldre kvinnor, men ses även hos personer som utsätter sig för intensiv fysisk belastning – oavsett ålder och kön.
Diagnostik och behandling av fraktur på caput radii utförs av ortoped eller traumatolog (oftast samma specialist). Beroende på typ av skada kan både konservativ och kirurgisk behandling bli aktuell. Operation används relativt ofta, vilket beror på frakturens särskilda karaktär.
Orsaker till frakturen
Frakturer av caput radii utgör upp till en femtedel av alla skador i armbågsleden. De uppkommer vanligtvis efter ett kraftigt mekaniskt våld – antingen direkt eller indirekt. Skadan kan leda till nedsatt rörlighet och betydande funktionsproblem. Bedömning av orsaken och valet av behandling görs av ortoped/traumatolog.
Patogenes
Frakturen uppstår när en kraft överförs till armbågsleden, radius eller ulna. Tillståndet är vanligast hos äldre, men förekommer även hos yngre vid tillräckligt kraftigt trauma. Vanliga mekanismer är:
fall på utsträckt arm – ofta vid sport eller olyckor
fall på arm som är utsträckt åt sidan
direkt slag mot armbågen, särskilt hos personer med osteoporos eller annan benvävnadsförändring
lyft av tunga föremål med ryck
plötslig böjning eller, oftare, kraftig sträckning av armen vid underliggande benskörhet
Viktigt!
Frakturer kan ibland vara patologiska, dvs. uppstå utan större yttre trauma, exempelvis vid tumörer eller infektioner (som tuberkulos) i ben eller led. De är ovanligare men ofta mer komplexa.
Riskfaktorer
Sannolikheten för fraktur ökar vid följande omständigheter:
idrott som innebär hög belastning eller risk för fall/slag: tyngdlyftning, tennis, kontaktsporter m.m.
hög ålder, särskilt 50+
kvinnligt kön – troligen relaterat till hormonella förändringar under peri- och postmenopaus
osteoporos och andra former av osteodystrofi
tidigare eller pågående inflammation i benvävnad (t.ex. osteomyelit)
sjukdomar i armbågsleden – artros, artrit, bursit m.m.
bindvävssjukdomar eller genetiska syndrom
tungt fysiskt arbete med lyft av stora vikter
Klassifikation
Frakturer av caput radii delas in efter flera kriterier:
Efter fragmentens position:
Fraktur utan dislokation – benets normala anatomi är bevarad
Fraktur med dislokation – fragmenten har förskjutits, vilket gör behandlingen mer komplex och ofta kräver kirurgi
Efter kontakt med yttre miljö:
Sluten fraktur – huden är intakt
Öppen fraktur – det finns ett sår och risk för infektion
Efter stadium:
Akut fraktur – nyligen uppkommen
Konsoliderande fraktur – benet håller på att läka
Läkt fraktur – kallus har bildats
Efter frakturlinjen:
marginala frakturer
tvärgående, längsgående eller sneda frakturer
spiralfrakturer
avulsionsfrakturer
inkilade frakturer
Efter antal fragment:
Enkla frakturer – få fragment
Krossfrakturer (komminuta) – tre eller fler benbitar
Eftersom frakturen alltid är intraartikulär, medför den särskilda krav på behandling och rehabilitering.
Symtom
Typiska tecken på fraktur av caput radii:
stark smärta, som ökar vid rörelse även om någon annan rör armen
synlig deformation av armbågen
uttalad svullnad
eventuella blåmärken eller hematom
ibland förkortning av armen
känselpåverkan i underarmen eller handen (förekommer men inte alltid)
Symtomen varierar beroende på skadans omfattning men är som regel tydliga.
Möjliga komplikationer
Utan behandling riskerar patienten:
nedsatt rörlighet eller utveckling av kontrakturer
stelhet eller total förlust av rörelse i armbågsleden
kronisk funktionsnedsättning
Även vid korrekt behandling finns risk för:
artros eller artrit i armbågsleden under de första månaderna efter skadan
vid öppna frakturer – allvarliga infektioner såsom osteomyelit, flegmone och i värsta fall sepsis
Diagnostik
Vid misstänkt fraktur ska patienten undersökas av ortoped/traumatolog. Bedömningen omfattar:
anamnes (hur skadan uppstod)
klinisk undersökning med inspektion och palpation
För att bekräfta diagnosen används:
röntgen – förstahandsmetod
CT eller MR vid oklarheter eller misstanke om mer komplex skada
Behandling
Konservativ behandling
Används vid enklare frakturer utan dislokation. Armen immobiliseras med gips i 4–6 veckor, därefter följer rehabilitering.
Kirurgisk behandling
Föredras vid mer komplexa frakturer. Vanliga metoder:
osteosyntes – stabilisering av benfragment
protes av caput radii – vid svåra krossfrakturer
Val av metod görs av ansvarig läkare baserat på kliniska fynd.
Prognos
Vid tidig och korrekt behandling är prognosen god. Ju tidigare behandlingen påbörjas, desto större chans till full återhämtning. Fördröjd terapi minskar möjligheten till normal funktion.
Förebyggande
Förebyggande åtgärder omfattar:
undvikande av fall och olyckor i hemmet och på arbetsplatsen
säkerhetsrutiner vid sport och fysisk aktivitet
behandling av sjukdomar som ökar risken för fraktur
Vanliga frågor
Är operation alltid nödvändig?
Nej. Operation krävs främst vid krossfrakturer eller svåra skador. I många fall räcker konservativ behandling, men kirurgi ger ofta bättre resultat.
Hur lång tid tar återhämtningen?
Rehabiliteringen tar vanligtvis några månader, ibland upp till sex. Träning och fysioterapi är viktiga för att återfå full funktion.
Hur länge läker benet?
Benläkning tar vanligen 3–6 veckor, längre vid kirurgisk behandling eller svår skada.
Vad krävs under rehabiliteringen?
Fysioterapi, massage och anpassad träning enligt rekommendation från specialist. Den aktiva rehabiliteringsperioden varar ofta 3–6 månader.
Vilka läkare behandlar skadan?
Ortopeder och traumatologer ansvarar för behandlingen. Vid behov deltar även fysioterapeuter, arbetsterapeuter och massörer.