Achillobursit (inflammation i slemsäck vid hälsenan)
Achillobursit är en inflammation i någon av slemsäckarna (bursorna) bakom hälen, nära Achillessenan. Den kan förekomma samtidigt med Achillestendinopati (överbelastning i själva senan) men är inte samma sak. Vanligast drabbas personer som springer, hoppar eller snabbt ökar sin träningsmängd – men tillståndet ses i alla åldrar.
Bursan (retrocalcaneal – djupt belägen, eller subkutan – ytlig) irriteras av tryck och friktion → vätskeökning, svullnad och smärta. Vid långvarig belastning kan även senans glidskikt och senfäste irritera s (tendinopati/entesopati). Vid septisk bursit fylls bursan av infekterad vätska.
Symtom
Smärta och ömhet bakom hälen, ofta vid skokantens tryckpunkt.
Svullnad; området kan kännas varmt/rodnat.
Stelhet på morgonen eller efter vila.
Smärta vid tåhävningar, gång i uppförsbacke eller när du trycker hälen mot en hård hälkappa.
Ytlig bursit kan ge tydlig ”kudde” under huden; djup bursit känns mer som smärta djupt kring senfästet.
Vid infektion: tilltagande rodnad, värme, feber, allmänpåverkan.
Knäpp- eller ”skrapljud” förekommer ibland men är inte nödvändigt för diagnos.
Möjliga komplikationer
Kroniska smärtor med aktivitetsbegränsning.
Samtidig Achillestendinopati.
Sällsynt: senruptur (risk ökar av injicerade kortisonpreparat i eller för nära senan).
Vid infektion: spridning lokalt/hematogent om behandling dröjer.
Diagnos
Anamnes och status: lokal ömhet, svullnad, smärta vid kompression mot skokant.
Ultraljud (förstahandsbild): visar vätska i bursa, väggförtjockning och bedömer senan.
MR vid oklarhet/terapisvikt.
Punktion/odling om septisk bursit misstänks (rodnad, värme, feber, snabbt tilltagande smärta).
Behandling
Basåtgärder (oftast tillräckligt)
Avlasta och modifiera aktivitet (pausa hopp/löpning; cykel/sim som alternativ).
Skor/inlägg: mjuk hälkappa, hälkudde/hälkil (minskar drag i senan), undvik skav.
Is 10–15 min efter aktivitet, 2–3 ggr/dygn första dagarna.
NSAID/analgetika kortvarigt (om du tål).
Fysioterapi:
töjning av gastrocnemius/soleus,
successiv styrka och excentrisk vadträning (om tendinopati samtidigt),
hållnings- och stegteknik vid löpning.
Tejp/avlastande skydd över skokant.
Injektionsbehandling
Kortisoninjektion i bursa kan övervägas endast vid kvarstående besvär och ultraljudsstyrt – inte i senan (rupturrisk). Avstå vid misstänkt infektion.
PRP har oklara effekter vid isolerad bursit; används snarare vid tendinopati.
Vid infekterad (septisk) bursit
Punktion/evakuering, odling.
Antibiotika enligt odlingssvar.
Immobilisering/avlastning tills klinisk förbättring.
Kirurgi (sällan)
Bursektomi (avlägsna inflammerad bursa) och ev. åtgärd av Haglunds deformitet vid terapiresistenta fall.
Prognos
De flesta blir avsevärt bättre inom 4–8 veckor med avlastning, skoadaption och fysioterapi. Kroniska besvär kräver längre program (12+ veckor). Infekterad bursit förbättras när vätskan dränerats och antibiotika satts in.
Förebyggande
Stegra träning successivt; undvik plötsliga ökningar av volym/intensitet.
Rätt skor för aktivitet och underlag; byt slitna skor i tid.
Töj vadmuskulatur och träna styrka/excentrisk kontroll.
Variera underlag; undvik långvarig träning på hårt/kuperat underlag initialt.
Vikthantering vid övervikt.
Vanliga frågor
Vad kan jag göra själv mot smärtan?
Avlasta, kyl ned området, använd mjuk hälkappa/hälkil och ta kort kur med NSAID om du kan. Byt till skor som inte trycker.
Ska jag stretcha eller vila?
Båda. Inled med avlastning och mild töjning (smärtfritt spann). Trappa sedan upp med styrka och excentriska övningar under fysioterapeutens schema.
Är kortison farligt?
Kortison i bursan kan hjälpa vid envis inflammation, men måste ges korrekt (ultraljudsstyrt) – inte i senan p.g.a. rupturrisk.
När ska jag söka vård akut?
Om du får feber, snabbt ökande rodnad/värme, tilltagande svullnad eller plötslig smäll i hälsenan med oförmåga att gå på tå.