Sjukdomar

Adhesiv kapsulit (frusen skuldra)

Adhesiv kapsulit är ett kroniskt tillstånd i axelleden där ledkapseln blir inflammerad och förtjockad, vilket ger smärta och kraftigt nedsatt rörlighet. Sjukdomen kan gå över av sig själv men förloppet är långdraget – ofta 1 till 4–5 år från debut till återställd funktion. Vanligast hos kvinnor över 50 år.

Varför uppstår det?

Exakt orsak är oklar. Tillståndet ses oftare vid vissa sjukdomar och efter vissa händelser:
  • Typ 2-diabetes
  • Tyreoidearubbningar (främst hypertyreos)
  • Genomgången hjärtinfarkt eller stroke
  • Neurologiska sjukdomar, bröstkorgs-/hjärtkirurgi
  • Axeltrauma eller långvarig immobilisering (kan trigga fibros i kapseln)

Riskfaktorer

  • Kvinnligt kön (3–5× vanligare)
  • Ålder >50 år
  • Endokrina rubbningar (sköldkörtel, pankreas/diabetes)
  • Hypertoni, ischemisk hjärtsjukdom
  • Neurologisk samsjuklighet
  • Störd protein-/ämnesomsättning

Vad händer i axeln? (patogenes)

Ledkapseln blir inflammerad → fibros och förtjockning → minskat ledutrymme och ”fastnad” kapsel. Förloppet sker i tre faser:
  1. Frysningsfas (4–12 mån): tilltagande smärta, lätt rörlighetsinskränkning.
  2. Fryst fas (4–12 mån): smärtan minskar gradvis men stelheten ökar.
  3. Upptiningsfas (1–3 år): successiv återkomst av rörlighet.
Total duration kan vara upp till 5 år. De flesta återfår nära normal funktion; en mindre restinskränkning kan kvarstå hos vissa.

Symtom

  • Smygande värk i axel/överarm, initialt vid belastning, senare även i vila och nattetid (sömnstörning).
  • Begränsad rörlighet: först utåtrotation, därefter inåtrotation/abduktion; ”låsningskänsla”.
  • Ibland svullnadskänsla och svaghet i armen.

Diagnostik

Ställs främst kliniskt av ortoped/traumatolog: anamnes, status och rörelseprovokationer.
  • Röntgen utesluter artros/andra skelettförändringar.
  • Blodprover (CRP/ESR) vid misstanke om inflammation.
  • Artrografi/MR kan övervägas vid oklara fall eller för att utesluta differentialdiagnoser (t.ex. rotatorkuffruptur, artrit).

Behandling (fasanpassad)

Mål: dämpa smärta i tidig fas, undvika onödig immobilisering, och återställa rörlighet med riktad träning när smärtan medger.
Frysningsfas (smärtfas)
  • NSAID eller annan smärtlindring; kort kortisoninjektion intraartikulärt kan övervägas.
  • Kortvarig avlastning/ortos endast vid behov (överimmobilisering försämrar prognosen).
  • Skonsamma rörelseövningar inom smärtgräns.
Fryst fas (stelhetsfas)
  • Fokus på sjukgymnastik/leddistraktion och töjningar, gradvis ökande intensitet.
  • Fysioterapi (värme/kyla, TENS) och massage som komplement.
Upptiningsfas
  • Fortsatt hemprogram och successivt återgång till aktiviteter/arbete.
Resistenta fall
  • Hydrodilatation (kapseldistension), upprepad kortisoninjektion enligt riktlinjer, sällsynt artroskopisk kapsellösning.

Prognos

Överlag god. Tillståndet är självbegränsande men långdraget. Aktiv, fasriktig behandling kan förkorta förloppet 2–3 gånger och minska funktionsbortfall. Permanent invaliditet är mycket ovanlig.

Förebyggande och egenvård

  • Undvik långvarig immobilisering efter axelskada/operation.
  • Tidig fysioterapi vid smygande stelhet/smärta.
  • Optimera blodsocker vid diabetes och behandla sköldkörtelsjukdom.
  • Håll igång med dagliga rörlighetsövningar inom smärtgräns.

Vanliga frågor (FAQ)

Måste jag behandlas – går det inte över av sig självt?

Det går ofta över, men behandling förkortar tiden och minskar lidandet. Utan insatser kan stelheten bli mer uttalad under längre tid.

Kan jag själv snabba på tillfrisknandet?

Ja: följ fysioterapeutens hemprogram, håll igång inom smärtgräns och undvik övervila. Rådgör om smärtlindring så att du kan träna.

Vem behandlar?

Ortoped/traumatolog ställer diagnos; fysioterapeut leder träningen. Vid behov deltar smärtläkare/rehabteam.

Ger det bestående men?

De flesta blir helt återställda. En lätt restinskränkning kan kvarstå, men påverkar sällan vardagen.
2025-09-16 09:00 Sjukdomar i rörelseapparaten och skador