Sjukdomar

Ulnarnervneuropati

Ulnarnervneuropati är en kronisk och progressiv sjukdom som innebär att ulnarnerven påverkas och gradvis förlorar sin normala funktion. Tillståndet leder ofta till tilltagande smärta, muskelsvaghet samt sensoriska och motoriska störningar i arm och hand. Neuropatin kan utvecklas efter skador, inflammationer eller metabola rubbningar. Den drabbar ofta idrottare, men även personer med normal fysisk belastning kan utveckla sjukdomen. Även vissa yrkesfaktorer spelar en roll.
Diagnos och bedömning av sjukdomens natur görs av specialistläkare. Patienter med ulnarnervproblem behandlas främst av neurologer och ortopeder/traumatologer. Målet är att identifiera den bakomliggande orsaken och behandla både denna och symtomen.

Orsaker till utveckling av sjukdomen

Ulnarnervneuropati uppstår oftast på grund av inflammation eller annan påverkan i armbågsområdet. Skador av olika slag är vanliga orsaker. Den exakta orsaken avgörs av läkare efter undersökning, som omfattar både bilddiagnostik och laboratorietester. I vissa fall orsakas neuropatin av tumörer, ärftliga sjukdomar, metabola rubbningar eller arbetsrelaterade belastningar.

Patogenes

Ulnarnervneuropati innebär att nerven skadas och därefter får nedsatt funktion, oftast som följd av långvarigt tryck i det trånga anatomiska utrymmet som kallas cubitaltunneln vid armbågen.
Kroniskt tryck leder till ischemi, skador på myelinet och axonerna samt nedsatt nervledning. I de flesta fall är neuropatin sekundär, medan primära former är ovanliga.
Direkta orsaker kan vara:
  • långvarigt tryck på armbågen, exempelvis vid arbete vid hårt bord
  • upprepade böjningar och sträckningar i armbågen
  • anatomiskt trång cubitaltunnel
  • tidigare frakturer, luxationer eller annan akut skada
  • inflammationer som artrit, tendinit eller bursit
  • tumörer eller cystor som trycker på nerven
  • systemsjukdomar som diabetes eller reumatoid artrit
  • arbetsbelastning med repetitiva hand- och armrörelser
  • åldersrelaterade förändringar
Bedömning av orsaken är avgörande för val av behandling och prognos.

Riskfaktorer

Faktorer som ökar risken för neuropati:
  • högre ålder och ackumulerade mikroskador
  • arbete med upprepade armrörelser
  • idrott som innebär frekvent armbågsbelastning, t.ex. tennis
  • vanor som belastar armbågen
  • anatomiska predispositioner
  • kroniska sjukdomar
  • ärftlighet
Riskfaktorer bör korrigeras när det är möjligt, ofta i samråd med läkare.

Klassificering

Efter diagnostik kan neuropatin delas in efter etiologi:
  • Traumatisk – efter frakturer, luxationer eller annan skada
  • Inflammatorisk – följd av artrit, tendinit m.m.
  • Tunnelneuropati – på grund av anatomiskt trångt utrymme
  • Idiopatisk – utan identifierbar orsak
Efter förlopp:
  • Akut – snabb symtomutveckling efter skada
  • Kronisk – långsamt progressivt tryck på nerven
Efter typ av nervskada:
  • Axonal
  • Demyeliniserande
Efter funktionell påverkan:
  • Sensorisk, Motorisk eller Blandad
Samt efter lokalisation: vänster eller höger ulnarnerv.

Symtom

De vanligaste symtomen är:
  • domningar och stickningar i fjärde och femte fingret
  • smärta i armbåge, underarm och hand, ofta ökande över tid
  • svaghet i handen, särskilt i ring- och lillfingret
  • försämrad finmotorik, svårigheter att skriva eller hålla föremål
  • nedsatt känsel på ulnarsidan av underarm och hand
  • muskelatrofi i nervens innervationsområde
  • deformering av handen vid långt framskridet tillstånd
Observera: Liknande symtom kan förekomma vid karpaltunnelsyndrom eller påverkan från ryggmärgen. Vid osäkerhet behövs alltid medicinsk utredning.

Möjliga komplikationer

Utan behandling kan neuropatin leda till:
  • kronisk smärta
  • uttalad muskelatrofi
  • partiell eller total förlamning av vissa handmuskler
  • karakteristisk handdeformitet (klohand)
  • kraftigt försämrad finmotorik
  • nedsatt känsel och ökad risk för skador
Allvarliga komplikationer kan leda till invaliditet. Tidig behandling är därför avgörande.

Diagnostik

Utredningen leds av neurolog eller ortoped. Den omfattar:
  • anamnes och klinisk undersökning
  • palpation och funktionstester (t.ex. Froments tecken, Tinels test)
  • ultraljud av armbågen
  • MRT för att visualisera nervens struktur
  • laboratorieprover
Diagnos och behandlingsplan fastställs av läkare.

Behandling

Behandlingen kan vara konservativ eller kirurgisk.

Konservativ behandling

  • avlastning och minskad belastning av armen
  • läkemedel: smärtstillande, antiinflammatoriska, antioxidanter, vitaminer
  • fysioterapi, träning, massage
I många fall räcker dessa metoder, men inte alltid.

Kirurgisk behandling

Operation övervägs när konservativ behandling inte ger tillräcklig effekt. Vanliga ingrepp är:
  • Öppen dekompression – avlägsnande av strukturer som trycker på nerven
  • Endoskopisk dekompression – minimalinvasiv metod
  • Framflyttning (transposition) av ulnarnerven – nerven flyttas till ett mindre trångt område
  • Medial epikondylektomi – borttagning av en del av humerus för att minska trycket
Valet av metod avgörs individuellt.

Rehabilitering

Efter operation rekommenderas vila de första dagarna. Därefter påbörjas passiva och aktiva rörelseövningar. Fysioterapi och elektrostimulering kan förbättra återhämtningen. Full rehabilitering kan ta flera månader.

Prognos och förebyggande

Om nerven inte har förlorat sin funktion helt är prognosen god. Tidig behandling förbättrar utsikterna avsevärt.
Förebyggande åtgärder:
  • undvika långvarigt tryck mot armbågen
  • ergonomisk arbetsställning
  • regelbunden fysisk aktivitet
  • snabb medicinsk kontakt vid första symtom

Vanliga frågor

Vilka övningar är lämpliga vid ulnarnervneuropati?

Övningar väljs individuellt av fysioterapeut eller läkare. Självbehandling kan förvärra tillståndet.

Hjälper massage och fysioterapi?

Ja, vid många former av neuropati kan massage förbättra cirkulationen och minska inflammation, medan fysioterapi stärker musklerna och förebygger atrofi. Effekten beror på den bakomliggande orsaken.

Kan man behandla neuropatin hemma?

Självbehandling rekommenderas inte. Felaktig behandling kan förvärra tillståndet.

Vad visar MRT av ulnarnerven?

MRT visualiserar nervens struktur och kan upptäcka tryck, inflammation, tumörer, förtjockningar och andra förändringar.

Vilka strukturer innerveras av ulnarnerven?

Ulnarnerven innerverar både djupa och ytliga muskler i handen samt huden på ulnarsidan. Den styr bl.a. musklerna i hypotenarområdet, interosseer och lumbrikalerna.
Sjukdomar i rörelseapparaten och skador
Made on
Tilda